Neo-aristotelisk analys, även kallad traditionell eller klassisk retorikanalys är en vanlig analysmetod inom ämnet retorik. Metoden introduceras och lärs ut på grundläggande nivå i de flesta retorikutbildningar, exempelvis i Bo Renbergs Retorikanalys, och används för att studera ett retoriskt objekt ur ett helhetsperspektiv.

Bakgrund Namnet neo-aristotelisk, som kan översättas till ny-aristotelisk, kommer av att analysmetoden har sitt ursprung i ett nytt perspektiv på Aristoteles tankar. År 1925 presenterade Herbert A. Wichelns vad som skulle komma att bli grunden till metoden när han i The literary criticism of oratory listade element som han menade borde beröras i studien av ett tal. Wichelns lyfte till exempel fram talarens karaktär, publik, budskap, argumentation, disposition och framförande. Hans teori, inspirerad av den gamla retorikkanon i form av inventio, dispositio, elocutio, memoria och actio, ligger till grund för den neo-aristoteliska analysmetoden vilken även blev den första analysmetoden inom ämnet kommunikation.Foss, Sonja K. (2009), Rhetorical Criticism. Exploration & Practice. (4:e uppl.), Long Grove: Waveland Press, s. 22

Användning Den neo-aristoteliska analysmetoden har genom historien använts främst på tal och är i dag en mer vanlig vid analys av rationell argumentation snarare än berättande.Kuypers, Jim A (2009), Rhetorical critisism, Lexington Books, s. 40

Analyssteg En neo-aristotelisk analys behandlar textens kontext, disposition, argumentationsmedel, argumentation och stil.Renberg, Bo (2007), Retorikanalys. Lund: Studentlitteratur

Kontext Vid en analys av kontexten studeras de faktorer som utöver de faktiska orden påverkar mottagaren. Till kontexten hör genre, den retoriska situationen, publiken, det retoriska problemet samt talaren.Renberg, Bo (2007), Retorikanalys. Lund: Studentlitteratur, s. 16

Disposition Här studeras hur objektet är organiserat och hur det förhåller sig till retorikens grundläggande dispositionsmodell med inledning, bakgrund, tes, argumentation och avslutning.Renberg, Bo (2007), Retorikanalys. Lund: Studentlitteratur, s. 24–25

Argumentationsmedel Vid en analys av objektets argumentationsmedel studeras i vilken utsträckning och med vilket resultat som avsändaren använder sig av den klassiska retoriklärans tre grundläggande medel för att övertyga: ethos, logos och pathos.Renberg, Bo (2007), Retorikanalys. Lund: Studentlitteratur, s. 26

Argumentation Här studeras argumentationen mer ingående för att upptäcka vilken tes som förs på vilka grunder.Renberg, Bo (2007), Retorikanalys. Lund: Studentlitteratur, s. 30–36

Stil Stilen syftar på det estetiska i objektet. Här undersöks stilnivån, stilfigurer och, för ett tal, själva framförandet (actio).Renberg, Bo (2007), Retorikanalys. Lund: Studentlitteratur, s. 36-40

Se även Neoaristotelism Referenser

Kategori:Retorik