Ada Colau i Ballano (uttal: /'aðə kuˈɫaw/), född 3 mars 1974 i Barcelona, är en katalansk (spansk) politiker och social aktivist. Hon fungerade som borgmästare i sin födelsestad mellan 2014 och 2023.
Colau grundade och ledde åren 2008–2013 den spanska medborgarrättsrörelsen Plataforma de Afectados por la Hipoteca, som ville få stopp på massvräkningarna av hyresgäster i svallvågorna av den spanska ekonomiska krisen efter Finanskrisen 2007–2008. Dessförinnan hade hon i tio års tid deltagit som aktivist i olika antiglobaliserings- och bostadsrelaterade kampanjer, parallellt med sitt arbete vid DESC-observatoriet (DESC = Drets Econòmics, Socials i Culturals, 'Ekonomisk, social och kulturell rätt') i Barcelona."Ada Colau dimiteix com a portaveu de la PAH". Vilaweb.cat, 2014-05-07. Läst 21 juni 2015."Ada Colau plega com a portaveu de la PAH". 324.cat, 2014-05-07. Läst 21 juni 2015. Hon är talesperson för Barcelona en Comú (BComú), en nybildad partikoalition som ställde upp i 2015 års kommunalval i Barcelona och där blev största parti.
Biografi Bakgrund Ada Colau föddes 1974 i Barcelona som äldst av fyra systrar.Serra, Joan (2014-06-14): "La gran de les Ballanos sempre s’anticipa". Ara. Läst 21 juni 2015. Hon växte upp i stadsdelen El Guinardó och studerade vid Escola Àngels GarrigaFrança, João (2014-07-10): "Ada Colau: “Cal pedagogia per construir sentit crític”". Diari de l'Educació. Läst 21 juni 2015. Acadèmia Febrer. Senare läste hon vid fakulteten för filosofi vid Barcelonas universitet.Sust, Toni (2013-02-12): "Ada Colau, activista de professió". El Periódico de Catalunya. Läst 21 juni 2015. Under sin universitetstid läste hon en kurs i Milano som Erasmus-student. Parallellt med sina studier började hon 1998 arbeta med TV-programmet SpotTV på Canal 33. I början av 00-talet verkade hon både som manusförfattare och skådespelare i barnprogrammet Dos + una på Antena 3.Pérez Colomé, Jordi (2015-05-22): "Una política má". El Español. Läst 21 juni 2015.
Enligt Ada Colau själv började hon sin aktivism i början av 1990-talet vid tiden för protesterna mot Kuwaitkriget. Senare har hon deltagit i olika manifestationer mot G8, bland annat 2003 vid Frankrikes och Schweiz konsulat i Barcelona."Ada Colau participó en el asalto a los consulados de Francia y Suiza en Barcelona". abc.es. Läst 21 juni 2015. Colau har sagt att hon levt "ett liv som aktivist" sedan 2001. År 2003 engagerade hon sig i rörelsen "Aturem la guerra", grundad för att protestera mot Invasionen av Irak.
V de Vivienda
2006 var Colau medgrundare av den sociala rörelsen V de Vivienda, vilken menade att det var omöjligt för en stor del av samhället att skaffa sig drägliga bostadsförhållanden.França, João (2012-11-13): "La desobediencia o el arte de conseguir victorias cuando ya no hay superhéroes"- Catalunya Plural. Läst 21 juni 2015. Rörelsen lyckades få stöd för sin sak från Miloon Kothari, FN:s ansvarige i frågan. Kothari meddelade i november 2006 att Spanien hade ett reellt bostadsproblem.Clavijo, Laura (2006-11-29): "cargo de la ONU juzga grave el problema". El País. Läst 21 juni 2015.
Aktivism inom PAH (2009–14) mini|stående|Colau vid ett möte med PAH. 2009 figurerade Ada Colau som en av grundarna av Plataforma de Afectados por la Hipoteca (PAH) i Barcelona."Plataforma d'Afectats per la Hipoteca Barcelona". pahbarcelona.org. Läst 21 juni 2015. Den sammanlänkade flera liknande rörelser med samma sociala problematik och främst kopplade till hypotekslånens och den spanska ekonomiska krisens följder för Spaniens boende. Två år senare kom hennes aktivism inom rörelsen att göra henne till främsta talsperson för PAH på riksnivå.
Borgmästare i Barcelona
mini|stående=1.3|Ada Colau svarar på mediernas frågor, efter att hennes Barcelona en Comú vunnit kommunalvalen i Barcelona 24 maj 2015. I maj 2014 meddelade Colau genom ett (öppet) brev att hon trädde tillbaka som ledande aktivist inom PAH. En månad senare lade hon fram ett förslag på en alternativ vänsterrörelse med mål att ta över den politiska makten i staden Barcelona (Ajuntament de Barcelona). Rörelsen började sitt liv som Guanyem Barcelona ('Låt oss vinna tillbaka Barcelona'), och Colau verkade från början som en av dess ledande talespersoner.Sánchez, Daniel (2014-06-16): "Colau vol liderar una rebel·lió democràtica des de Barcelona". Ara, s. 8. Senare bytte rörelsen namn till Barcelona en Comú ('Barcelona tillsammans') och samlade även ihop stöd från det katalanska "miljöpartiet" ICG-EUiA, partiet Procés Constituent samt Podemos.
24 maj 2015 placerade sig Barcelona en Comú som största parti i valet till Barcelonas stadsfullmäktige, där man erövrade 11 av totalt 41 fullmäktigeplatser. Den sittande borgmästaren Xavier Trias, vars Convergència i Unió endast nådde 10 mandat, lämnade därefter över funktionen som borgmästare till ledaren av valets mest framgångsrika parti.Casas, Ferran (2015-05-25): "Colau lidera un gir a l'esquerra dels ajuntaments catalans". Ara. s. 8–9.
Den 13 juni installerades Ada Colau sedan som Barcelonas borgmästare och den första kvinnan på den posten. Colau meddelade tidigare att ett av BComús mål var att skapa ett öppet stadsstyre (Govern Obert),"GO>BCN". governobert.bcn.cat. Läst 21 juni 2015. för att försöka överbrygga den utbredda misstron mellan politiker och väljare i Spanien, och efter bara några dagar kunde man på stadens officiella webbplats bland annat börja ta del av borgmästarens officiella planeringskalender. I samband med tillträdet meddelades också att borgmästarens egen årslön skulle minskas från 140 000 till 35 000 euro, att tjänstebilar skulle tas bort samt att bankerna skulle tvingas till förhandlingsbordet för att få ett stopp på omotiverade vräkningar och börja omvandla tomma lyxvåningar till billigare lägenheter i bostadsbristens Barcelona.Kassam, Sshifa (2015-06-13): "Barcelona’s tourist hordes are target for radical new mayor Ada Colau". theguardian.com. Läst 21 juni 2015.
2019 återvaldes Colau på posten som borgmästare, efter att hon även fått stöd av partigruppen ledd av den tidigare franske premiärministern Manuel Valls.
2023 avslutade Colau sin tid som borgmästare, efter att hon och hennes parti Barcelona en Comú gett stöd till Jaume Collboni och det socialistiska PSC i samband med årets kommunalval i Barcelona. Hon meddelade samtidigt att BeC skulle tillbringa den kommande mandatperioden i opposition.
Familj Ada Colau är sambo med ekonomen och den politiska aktivisten Adrià Alemany. Paret har två barn, båda söner (födda 2011 och 2017). Den yngste sonen föddes våren 2017, och under Colaus föräldraledighet fungerade Barcelonas vice borgmästare Gerardo Pisarello som ersättare i hennes roll som borgmästare.
Bibliografi Ciudades, una ecuación imposible som en av flera författare (Icaria, 2012)"Ciudades, una ecuación imposible". icariaeditorial.com. Läst 21 juni 2015. Vides hipotecades. De la bombolla immobiliària al dret a l'habitatge"Vides hipotecades. De la bombolla immobiliària al dret a l'habitatge". angleeditorial.com. Läst 21 juni 2015. tillsammans med Adrià Alemany (Angle, 2012) Sí que es pot!,"Sí que es pot!". grup62.cat. Läst 21 juni 2015. tillsammans med Adrià Alemany (2013)
Referenser
Noter
Kategori:Födda 1974 Kategori:Levande personer Kategori:Kvinnor Kategori:Spanska politiker under 2000-talet Kategori:Katalanska politiker Kategori:Borgmästare i Spanien Kategori:Spanska aktivister Kategori:Antiglobaliseringsrörelse Kategori:Personer från Barcelona