SamurajmesSveriges ornitologiska förening (2018) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter, läst 2018-09-30 (Sittiparus varius) är en östasiatisk fågel i familjen mesar inom ordningen tättingar.Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2016) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2016 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2016-08-11

Utseende och läte Samurajmesen är en 12-14 cm lång kontrastrik mes. Den har svart på hjässan, nacken, strupen och övre delen av bröstet, vitt på pannan, kinderna och i ansiktet. Rygg, vingar och stjärt är blågrå medan manteln och resten av undersidan är kastanjefärgade. Från hjässan till nacken löper en tunn, vit, central linje. Bland lätena hörs ett svagt "tsuu tsuu tsuu" eller ett tunt men vasst "pit" eller "chit".

mini

Utbredning och systematik Samurajmes förekommer i de japanska öarna samt i Kurilerna, på Koreahalvön och i nordöstra Kina. Den delas upp i sex underarter, varav en utdöd, med följande utbredning: Sittiparus varius varius – Kurilerna, nordöstra Kina, Korea och de japanska huvudöarna Sittiparus varius sunsunpi – Tanegashima i Ryukyuöarna Sittiparus varius yakushimensis – Yakushima i Ryukyuöarna, inkluderas ofta i sunsunpiGill, F & D Donsker (Eds). 2018. IOC World Bird List (v 8.1). doi : 10.14344/IOC.ML.8.1. Sittiparus varius amamii – öarna Amami-Ōshima, Tokunoshima och Okinawa Sittiparus varius orii – Daitoöarna; utdöd Sittiparus varius namiyei – norra Izuöarna (To-shima, Nii-jima och Kōzu-shima)

Arterna izumes (Sittiparus owstoni), iriomotemes (S. olivaceus) och taiwanmes (S. castaneoventris) betraktades tidigare som underarter till samurajmes men urskiljs numera som egna arter efter studier.McKay, B.D., Mays, H.L., Yao, C.-T., Wan, D., Higuchi, H. & Nishiumi, I. (2014) Incorporating color into integrative taxonomy: analysis of the Varied Tit (Sittiparus varius) complex in East Asia. Syst. Biol. 63(4): 505–517.

Släktestillhörighet Tidigare fördes samurajmesen till Poecile (som ännu tidigare inkluderades i ett stort Parus), men urskiljs numera oftast som ett eget släkte efter DNA-studier.Johansson, U.S., J. Ekman, R.C.K. Bowie, P. Halvarsson, J.I. Ohlson, T.D. Price, and P.G.P. Ericson (2013), A complete multilocus species phylogeny of the tits and chickadees (Aves: Paridae), Mol. Phylogenet. Evol. 69, 852-860.

Levnadssätt Samurajmesen bebor öppna blandskogar med japansk lärk och Castanopsis cuspidata, barrskogar med japansk idegran, kryptomeria och tall samt i bambuskogar på bergssluttningar och i floddalar. Fågeln lever av både frön och insekter, framför allt insektslarver. Den häckar mellan början av mars och augusti. Arten är mestadels stannfågel.

mini|Samurajmes med favoritfödan, en fjärilslarv.

Status och hot Arten har ett stort utbredningsområde, men tros minska i antal, dock inte tillräckligt kraftigt för att den ska betraktas som hotad. Internationella naturvårdsunionen IUCN listar arten som livskraftig (LC).

Referenser Tryckta källor del Hoyo, J., Elliot, A., & Christie D. (eds). (2007). Handbook of the Birds of the World. Volume 12: Picathartes to Tits and Chickadees. Lynx Edicions. Noter

Externa länkar

Läten på xeno-canto.org

Kategori:Mesar Kategori:Fåglar i palearktiska regionen