Rostpannad timaliaSveriges ornitologiska förening (2017) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter, läst 2017-02-14 (Cyanoderma rufifrons) är en fågel i familjen timalior inom ordningen tättingar.Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2014) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 6.9 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2015-02-01
Utseende och läte Rostpannad timalia är en 12 cm lång tätting i brunt, rostrött och beige. Hjässan är roströd och manteln olivbrun. Undersidan är beigefärgad. I ansiktet syns ett gråaktigt ögonbrynsstreck och likfärgad ögonring. Den är mycket lik rödhättad timalia, men denna har tydligare avgränsad hjässa. Vidare är ögonbrynsstrecket gulbeige snarare än grå, likaså örontäckaren som därmed till skillnad från hos rufifrons kontrasterar med den olivfärgade nacken. Strupen är vidare blek, ej vit, och undersidan mer gulbeige än beige.
Utbredning och systematik Rostpannad timalia förekommer i Sydostasien. Den delas upp i fem underarter med följande utbredning: Cyanoderma rufifrons ambiguum – östra Himalaya, nordvästra Myanmar och nordöstra Indien Cyanoderma rufifrons planicola – nordöstra Myanmar och sydvästra Kina Cyanoderma rufifrons adjunctum – norra och östra Thailand och norra Indokina Cyanoderma rufifrons insuspectum – södra Laos Cyanoderma rufifrons pallescens – västra Myanmar Cyanoderma rufifrons rufifrons – sydöstra Myanmar och västra Thailand Cyanoderma rufifrons obscurum – södra Myanmar och sydvästra Thailand Cyanoderma rufifrons poliogaster – södra Malackahalvön, Sumatra samt norra och centrala Borneo Cyanoderma rufifrons sarawacense – nordvästra Borneo
Släktestillhörighet Tidigare placerades rostpannad timalia med släktingar i Stachyridopsis, då utan kastanjevingad timalia.Gill, F & D Donsker (Eds). 2015. IOC World Bird List (v 5.4). doi : 10.14344/IOC.ML.5.4. Studier visar dock att den ingår i släktet, som därmed måste byta namn till Cyanoderma av prioritetsskäl.Moyle, R.G., M.J. Andersen, C.H. Oliveros, F. Steinheimer, and S. Reddy (2012), Phylogeny and Biogeography of the Core Babblers (Aves: Timaliidae), Syst. Biol. 61, 631-651.Cai, T., A. Cibois, P. Alström, R.G. Moyle, J.D. Kennedy, S. Shao, R. Zhang, M. Irestedt, P.G.P. Ericson, M. Gelang, Y. Qu, F. Lei, and J. Fjeldså (2019), Near-complete phylogeny and taxonomic revision of the world's babbler (Aves: Passeriformes), Mol. Phylogenet. Evol. 130, 346-356. Längre tillbaka placerades arterna i släktet Stachyris tillsammans med de filippinska arterna som nu förs till Sterrhoptilus och Dasycrotapha i familjen glasögonfåglar.
Levnadssätt Rostpannad timalia hittas i tät undervegetation och bambusnår i öppen skog, men även i buskmarker i igenväxande tidigare röjda områden. På Malackahalvön ses den upp till 1065 meters höjd, till 915 meter på Sumatra och ibland 1500 meter på Borneo. Under häckningstid uppträder den parvis, men i smågrupper om upp till sex individer resten av året, ofta med andra arter. Den ses födosöka lågt i vegetationen på jakt efter insekter, men kan ibland också ta bär.
Häckning Boet är kupolformat, ibland snarare en djup skål, av bambu och gräs. Det placeras högst en meter ovan mark i bambu eller bland palmstammar. Däri lägger den tre till fem ägg. Boparasitism av visselhökgök har noterats.
Status och hot Arten har ett stort utbredningsområde, men tros minska i antal, dock inte tillräckligt kraftigt för att den ska betraktas som hotad. Internationella naturvårdsunionen IUCN listar arten som livskraftig (LC).
Referenser Tryckta källor Del Hoyo, J., A. Elliott och D. Christie, eds. 2007. Handbook of the Birds of the World. Volume 12: Picathartes to Tits and Chickadees. Barcelona: Lynx Edicions. Rasmussen, P.C. och J.C. Anderton. 2005. Birds of South Asia: The Ripley Guide. Barcelona: Lynx Edicions. Noter
Externa länkar
Läten på xeno-canto.org
Kategori:Timalior Kategori:Fåglar i orientaliska regionen