Jurij Michajlovitj Luzjkov (), född 21 september 1936 i Moskva, död 10 december 2019 i München, Tyskland, var en rysk politiker. Han var Moskvas borgmästare mellan 1992 och 2010.

Biografi Luzjkov studerade vid högskolan för petroleum- och naturgasindustri i Moskva, där han tog ingenjörsexamen 1958. Från 1964 innehade han flera uppdrag som avdelningschef inom Sovjetunionens ministerium för kemisk industri. Åren 1975–90 var han ledamot av Moskvas stadsfullmäktige, och 1987–90 ledamot av Ryska SFSR:s högsta sovjet.”Лужков, Юрий Михайлович”, TASS (på ryska). Läst 19 juli 2023. I juni 1991 utsågs Luzjkov till vice borgmästare i Moskva under Gavriil Popov, och tog i juni året därpå över borgmästarposten på begäran av president Boris Jeltsin. I borgmästarvalen 1996, 1999 och 2003 blev han omvald till posten.

Under Luzjkovs borgmästarskap kom stadens ekonomi och näringsliv att expandera.Fredrik Wadström, ”Moskvas borgmästare får sparken”, Sveriges Radio 28 september 2010. Läst 19 juli 2023. Han kom även att initiera ett flertal omfattande infrastruktur- och byggprojekt, bland annat återuppbyggnaden av Kristus Frälsarens katedral mellan 1995 och 2000, konstruktionen av en ringled kring staden samt ett stort antal moderna skyskrapor. För detta kritiserades han samtidigt för att inte ta hänsyn till stadens historiska bebyggelse, och för att ge flera kontrakt till det byggföretag som ägdes av hans hustru, Jelena Baturina.Luke Harding, ”Yuri Luzhkov, Moscow mayor with an iron grip, may be out of time”, The Guardian 11 juni 2010 (på engelska). Läst 19 juli 2023. Luzjkov slog även hårdhänt ner på protestyttringar i Moskva. Bland annat förbjöd han prideparader i staden och kallade dem ”satanistiska”.TT, ”Många gripna vid prideparad”, SVT Nyheter 16 maj 2009. Läst 19 juli 2023.

Luzjkov kom även att bli en politisk maktfaktor på nationell nivå.Rabbe Nilsson, ”Moskvas borgmästare avskedades”, Svenska Yle 28 september 2010. Läst 19 juli 2023. Under 1990-talet ansågs han som en möjlig kandidat att efterträda Boris Jeltsin på presidentposten, men efter att ha deltagit i grundandet av partiet Enade Ryssland år 2001 kom han att stödja Vladimir Putins presidentskap.Andrew Osborn, ”Yuri Luzhkov, ex-Moscow mayor who transformed Russian capital, has died”, Reuters 10 december 2019 (på engelska). Läst 19 juli 2023.

Under 2000-talet minskade Luzjkovs popularitet som borgmästare, i takt med att anklagelser om omfattande korruption och maktmissbruk riktades mot honom. År 2010 uppmanades han av regeringen att avgå, men efter att ha vägrat avskedades han på order av president Dmitrij Medvedev i september 2010. Han avled i München i december 2019 efter en hjärtoperation.

Utmärkelser Sovjetunionen 50px Medaljen ”För utveckling av jungfruland”, 1954. 50px Arbetets Röda Fanas orden, 1976. 50px Leninorden, 1981. 50px Medaljen ”För förstärkande av vapenbrödraskap”.

Ryssland 50px Medaljen ”Försvarare av ett fritt Ryssland”, 1993. 50px Ärans orden, 2000. 50px Militärförtjänstorden, 2003. Fäderneslandets förtjänstorden 50px Fjärde klassen, 2016.”Указ Президента Российской Федерации от 21.09.2016 № 48"О награждении орденом "За заслуги перед Отечеством" IV степени Лужкова Ю.М."”, publication.pravo.gov.ru, 21 september 2016 (på ryska). Läst 19 juli 2023. 50px Tredje klassen.Andrej Rjabtsev, ”Юрий Лужков: Как сын плотника стал крепким хозяйственником”, Komsomolskaja Pravda 28 september 2010 (på ryska). Läst 19 juli 2023. 50px Andra klassen, 1995. 50px Första klassen, 2006. 50px Kaliningrad oblasts förtjänstorden, 2009. 50px Medalj till minne av Moskvas 850-årsjubileum. 50px Medalj till minne av Sankt Petersburgs 300-årsjubileum.

Utländska utmärkelser 50px Belarusiska Francysk Skaryna-medaljen, 1996. 50px Belarusiska Francysk Skaryna-orden, 2001. 50px Femte klassen av Ukrainska Furst Jaroslav den vises orden, 2004.”Про нагородження орденом князя Ярослава Мудрого”, zakon.rada.gov.ua 23 januari 2004 (på ukrainska). Läst 19 juli 2023. 50px Belarusiska Orden för folkens vänskap, 2005. 50px Bayerska förtjänstorden, 2006.”Die lange Karriere des Jurij Luschkow”, Süddeutsche Zeitung 14 september 2010 (på tyska). Läst 19 juli 2023. 50px Kirgiziska Danakerorden, 2006. 50px Armeniska Sankt Mesrop Masjtots orden. 50px Mongoliska Nordstjärneorden. 50px Riddare av Libanesiska Cederträorden.

Källor Noter

Externa länkar

Officiell webbplats (på ryska). Arkiverad från originalet 29 juli 2004.

Kategori:Ryska politiker under 1900-talet Kategori:Ryska politiker under 2000-talet Kategori:Borgmästare i Moskva Kategori:Politiker från Moskva Kategori:Män Kategori:Födda 1936 Kategori:Avlidna 2019