miniatyr|stående=1.4|Villa Skärtofta från syd i november 2015. Villa Skärtofta (även Bernströmska villan) är en byggnad vid Ringvägen 6–8 i Saltsjöbaden, Nacka kommun. Villan uppfördes 1897 för industrimannen John Bernström efter ritningar av arkitekt Gustaf Lindgren. Byggnaden ingår sedan 1929 i Kooperativa Förbundets konferens- och hotellanläggning Vår Gård. Den röda borgliknande tegelvillan med sina båda hörntorn, branta takfall och mönstrade takbeklädnad av skifferplattor räknas som den ”pampigaste” i Saltsjöbaden. Nackaboken 2004, s. 56.
Bakgrund När Saltsjöbaden kring sekelskiftet 1900 började bebyggas med exklusiva villor, valde chefen för AB Separator, John Bernström, en strandtomt vid Baggensfjärden mittemellan Saltsjöbanans stationer Ringvägen och Saltsjöbaden. Här lät han bygga sin ”Villa Bernström” och till arkitekt anlitade han Gustaf Lindgren. Närmaste granne i söder var bankmannen Johan Wolter Arnberg som 1893 tog sin ”Villa Strandtofta” (eller ”Villa Arnberg”) i bruk.Informationstavla nr 3 Intill denna lät bankmannen Marcus Wallenberg 1893 bygga sin villa som han kallade ”Villa Furubo” (eller ”Furebo”). Båda är numera rivna för att bereda plats för Vår Gårds kursgårdsanläggningar från 1950- och 60-talen.
Villa Bernström stående=0.6|miniatyr|vänster|Byggherren Bernström. miniatyr|Skärtofta, originalritning, bottenvåning. miniatyr|Skärtofta, originalritning, våning 1 trappa. miniatyr|"Ora & Labora" på marmorspisen. Gustav Lindgren ritade en magnifik tegelbyggnad i historiserande stil. Villan var inget sommarställe utan blev åretruntbostad åt Bernström med familj. Huset har tre våningsplan samt källare. På varje våning finns sju till nio rum. Husets stora byggnadskropp bröts ner i mindre volymer genom fyra höga gavelbyggnader och två hörntorn, ett runt och ett polygont. Fönsterglaset i runda tornet inklusive fönsterbåge och -karm fick samma krökning som tornet.
Vita kalkstensdekorationer runt fönster och dörrar kontrasterar mot det röda murteglet, och ornamentala utsmyckningar med initialen "B" påminner om byggherren Bernström. Dominerande är de höga hallfönstren mot Baggensfjärden som inramas av reliefer inhuggna i kalksten. Fälten över fönstren är dekorerade med blommor, eklöv, ekorrar, fåglar och katter. Däröver veckar sig banderoller.Dahlander (1980), s. 10
Även hela entréportalen är utförd i kalksten med sockel i slät granit och bildar en egen byggnadskropp. Väggfältet över den rundbågiga och rikt utsirade ekporten pryds av två medaljonger med kvinnohuvuden i relief. Däröver finns inskriptionen på latin Salve Amice Domus (Var hälsad vän i mitt hus). Hela arrangemanget kröns av en rad små bågar och mellan dem stående stavar med klot på. Varje båge bär en heraldiskt formad lilja.Dahlander (1980), s. 6
I husets centrum och med utsikt över Baggensfjärden ligger den stora entréhallen som sträcker sig genom två våningar. Idag kallas rummet Sundellhallen efter en av kooperationens pionjärer, Martin Sundell. Över öppna spisen hänger hans porträtt utfört av konstnären Helmer MasOlle. Här dukades till stora fester, och på söndagarna samlade husherren Bernström sin familj (hustru och sju barn) samt anställda till gudstjänst. Han själv stod på gallerian ovanför och höll predikan och ledde sången. Hans tänkespråk finns inskuret i marmorspisen och lyder Ora & Labora (Bed och Arbeta).Westman (2012), s. 73 Långväggarna i hallens övre del är smyckade med J.A.G. Ackes målade svit föreställande "Erik XIV:s kärlekssaga med Karin Månsdotter". Dessa hängde ursprungligen i Ackevillan och var avsedda att bli förlagor till gobelänger i Trollenäs slott.
Intill entréhallen (mot norr) ligger Lilla matsalen, som var den ursprungliga matsalen. Här finns ytterligare en öppen spis med ett annat av husherrens valspråk på latin: Fides Spes Amor (Tro Hopp och Kärlek) samt Anno Domini 1897. Rummets stucktak utfördes av italienska specialister.Dahlander (1980), s. 10 Salongen mot söder ligger i runda hörntornet och kunde nås via skjutdörrar från entréhallen.
På våningen en trappa upp jämte entréhallens övre del inreddes Bernströms sängkammare i det stora runda tornet. Runda kammaren låg i lilla tornet och balkongrummet däremellan. Mot norr låg på detta våningsplan husmors sov- och vardagsrum med tillhörande badrum och kokvrå. Dessutom fanns ett stort badrum för herrskapet och ett kontor. Övre hallen ytterligare en våning upp var ursprungligen biljardrum. Även här ingår olika tänkespråk i tak- och väggmålningarna, avfattade i lätt arkaiserande form, såsom Egin Eeld Kokar bäst – Egin Härd Ähr Guld Wärdh eller Hemma Ähr Hwilan Bäst. Interiören i övrigt med sina överdådiga dekorationer och utsmyckningar är välbevarad och blir med de skilda stilarterna till en vandring genom olika stilepoker.
Villan hade elektricitet som levererades från Saltsjöbadens elektricitetsverk. Elverket togs i drift 1895 och var det första i Sverige med elförsörjning till privathus.Nacka kommun: Saltsjöbaden. Redan från början fanns i Skärtofta en elektriskt driven personhiss, den första i Sverige i en privat villa. Uppvärmningen skedde med varmluft genom luftkanaler från en panna i källaren.Informationstavla nr 13 Dessutom utrustades huset med kakelugnar och öppna spisar.
Villa Skärtofta Efter Bernström övertogs villan 1903 av grosshandlaren Carl Settervall, som döpte om den till Skärtofta. Samtidigt byggdes även ett vagnslider liksom en kuskbostad, kallad Lilltofta, som fortfarande står på tomtens södra del.Informationstavla nr 3 Efter några ägarbyten köptes villan 1917 eller 1918 av den ryske fursten Conde Cheff, som hade flytt från Ryska revolutionen tillsammans med sin hustru.Westman (2012), s. 73 Enligt en annan källa hette han Tuganoff.Informationstavla nr 13 Efter en tid på Grand Hotel Saltsjöbaden förvärvade han Skärtofta och hade där fester för andra ryska landsflyktingar.
Skärtofta blir del av Vår Gård
miniatyr|Undervisning i Skärtofta, 1930-tal. Det ursprungliga Vår Gård, som bestod av villorna Bikupan och Ackevillan, blev snart för litet, och 1929 beslöt KF att förvärva Skärtofta och Strandtofta. Skärtoftas många rum nyttjades bland annat som bostad för kursdeltagare och som undervisningslokaler, och hit flyttades även köket. Mot norr byggdes 1934 en matsal efter ritningar av KFAI:s arkitekt Dag Ribbing under ledning av Eskil Sundahl.Bygglovsritningar från 1934 Rummet nyttjas idag som konferenssal.
På 1950-talet tillbyggdes Skärtofta mot söder med Vår Gårds konferensanläggning, även den ritad av Ribbing och invigd den 27 september 1959. Ribbing lade ner stor omsorg för att arkitektoniskt ansluta den nya byggnaden till den gamla villan. Bland annat skapade han en låg förbindelsegång som nås från källarplanet. Han valde skiffer som takbeläggning på alla nya byggnader och upptog motivet med ett hörntorn i rött tegel.Informationstavla nr. 12 Det visade sig att teglet som fanns på marknaden på 1950-talet var av större dimension än det som hade använts i Skärtoftavillans murar. Man fick beställa specialtillverkat murtegel för att de nya byggnaderna skulle harmonisera med de gamla.Perspektiv från Vår Gård i Saltsjöbaden.
Utöver konferenslokalerna finns idag i Skärtofta väl bevarade rum och salar som bibliotek, direktionsmatsal, biljardrum och sällskapsrum. I hörntornen ligger några mindre, runda konferens- och festrum. När det gällde att placera Vår Gårds omfattande konstsamlingar i de olika byggnaderna, valde man Skärtofta för den äldre konsten.
Bilder Exteriör
Interiör Sundellhallen
Övrig interiör
Se även Gamla Saltsjöbadens villor
Referenser
Tryckta källor
Externa länkar
Skärtofta