Detta är en lista över regenter över Kievrus eller Rutenien, även kallat "rusernas land", som räknar sitt tillblivande till Rurik.

Rikets historia i korthet

Rurik etablerade sitt rike i Novgorod (Holmgård) som befolkades av finska och slaviska folk, men inom några decennier flyttades huvudstaden söderut till Kiev. Sedan växte riket och Svjatoslav I lade hela riket under Kievs tron, men från rådslaget i Ljubetsj (en) 1097 delades det upp i vasallstater, i regel under rurikdynastins stormän.

Under Vladimir Is regering (980–1015) började Rutenien kristnas. Denne var den förste fursten som blivit kristen, med undantag för Olga, som ett halvsekel tidigare mötte motstånd bland de hedniska undersåtarna.

Kievriket under medeltiden var grunden till vad som långt senare skulle bli nationen Ukraina, och rutenskan, fornöstslaviskan utvecklades till ukrainska, belarusiska etc. Titeln för de flesta av Kievrikets härskare var Velikij Knjaz, dvs. storfurste. Iziaslav I var den förste att kalla sig kung, och fick en kungakrona av påven Gregorius VII cirka 1076.

Mstislav I (1076–1132), var den siste storfursten av det enade Kievriket, och andra delar av riket började komma utanför Kievs direkta kontroll, även om många furstendömen styrdes av rurikdynastins män, men de hade interna konflikter och krig som ledde till många tronskiften. Speciellt kan nämnas den sekellånga konflikten som uppkom mellan Svjatoslav II:s son Oleg I av Tjernigov och kusinen Vladimir II Monomach och deras avkomlingar. Den försökte man lösa vid det stora rådslaget i Ljubetsj 1097, med uppdelning av riket inom familjen. Kievrikets statsbildning kom att drabbas väldigt hårt av mongolernas härjningar 1240 och var vasallstat till Gyllene horden 1240–1362.

Gyllene Horden lät staden Moskva slippa lindrigare undan, vilket fick ett uppsving på 1200-talet och i samarbete med mongolerna. Från 1283 blev Moskvariket ett furstendöme, storfurstendöme och tsardöme med regenter av rurikdynastin till 1598, för att 1721 få namnet Ryska imperiet (ryska:Российская империя) av Peter I som ville uppvisa banden till Kievriket (ukrainska: Київська Русь - Kijivska Rus ryska:Киевская Русь - Kievskaja Rus). Historiografin i Ryssland och Ukraina är inte enig om huruvida Ryssland verkligen kan datera sin historia tillbaka till Kievriket. Dock ska Moskva varit grundat av furst Jurij Dolgorukij (ca 1090–1157) som regerade i Rostov-Suzdal, son till Kievs furst Vladimir II Monomach. Jurijs son proklamerade storfurstendömet Vladimir-Suzdal. Jurijs sonsonsson Alexander Nevskij gav Moskva som ett arv till Daniel I (1261–1303) från 1283. Moskvariket under rurikdynastin annekterade med tiden de flesta av rusernas områden och utropade Tsarryssland 1547, som "ledare för alla ruser".

Omkring 1321 erövrades Kiev av Storfurstendömet Litauen, den siste av rurikdynastin, Stanislav of Kiev, gick i exil, och Kievs regenter var helt underställda Polsk-litauiska samväldet i flera sekler, till Polens delningar från 1772. I Litauisk historieskrivning nämns slaget vid floden Irpin (en) som avgörande, men dess historicitet är ifrågasatt.

Relation till Norden Somliga historiker vill ange Kievs början genom khazarerna eller magyarerna medan andra håller sig till rurikdynastin, härstammande från Rurik (Rørikr). Samtida Ludvig den fromme (778–840) av Akvitanien och Frankerriket angav att ruserna var "svenska" (eos gentis esse Sueonum, "... detta folk är svear").

Banden med vikingarna och Norden kvarstod länge, även om man gifte in sig i de slaviska ätterna och talade deras språk, rutenska. Det vanliga furstenamnet Vladimir/Volodymyr motsvarar nordiska Valdemar, i bruk på bägge platser under tidig medeltid. Jaroslav den vise (i Sverige kallad Jarisleif) gifte sig med Ingegerd Olofsdotter av Sverige, dotter till Olof Skötkonung och slaviska Estrid av obotriterna. Jaroslav gav asyl åt Olof den helige och bjöd in Harald Hårdråde som äktade Jaroslavs dotter Elisabet av Kiev. Även Olav Tryggvason och Magnus I av Norge sökte tillflykt i Rutenien, i Novgorod. Enligt Adam av Bremen blev Anund Gårdske av ruserna i Kiev cirka 1070 vald till kung av Sverige, men avsatt genom omröstning bland svearna eftersom han vägrade delta i kungens traditionella avgudaoffer vid templet i Uppsala, ett öde som även beföll Inge den äldre 1084. Vladimir II Monomach gifte sig med Gytha av England (ca 1055–ca 1100), dotter till Englands danskättade anglosaxiske kung Harald Godwinson av huset Wessex. Mor till Valdemar den store (1131–1182) av Danmark var Ingeborg av Kiev, dotter till Vladimir II Monomachs son Mstislav I och Kristina Ingesdotter, dotter till Inge Stenkilsson och Helena av Östergötland.

Not: många årtal och andra uppgifter är osäkra på grund av bristfällig och motsägande dokumentation, och personer kan saknas eller vara påhittade av äldre tiders historiker, som vanligt är med beskrivning av forntida hjältekungar. Det lär ha funnits kungar i Kiev redan på 300-talet.

Lista Namn Regeringstid LevnadstidFurstar av Novogorod Rurik 862–879 cirka 800–879 Oleg (Helge) 879–912 död 912Kievriket Igor I 912–945 cirka 877–945 Olga (Helga) 945–963 881–969 Svjatoslav I 963–972 cirka 945–972 Jaropolk I 972–980 cirka 958–980 Vladimir I 980–1015 cirka 956–1015 Svjatopolk I 1015–1019 cirka 980–1019 Jaroslav den vise 1016–1054 cirka 978–1054 Iziaslav I 1054–68, 1069–73,1076–1078 1024–1078 Vseslav 1068–1069 1039–1101 Oleg av Novgorod eller Iziaslav I 1069–1076 Svjatoslav II 1073–1076 1027–1076 Vsevolod I 1076–1093 1030–1093 Svjatopolk II av Kiev 1093–1113 1050–1113 Vladimir II Monomach 1113–1125 1053–1125 Mstislav I 1125–1132 1076–1132 Jaropolk II 1132–1139 1082–1139 Vsevolod II son till Oleg I av Tjernigov 1139–1146 1104–1146 Igor II av Kiev son till Oleg I av Tjernigov 1146–1147 ?–1147 Izjaslav II av Kiev 1146–1149, 1151–1154 cirka 1097–1154 Jurij Dolgorukij av Kiev 1149–1151, 1155–1157 cirka 1090–1157 Izjaslav III av Kiev 1154–1155, 1157–1158, 1162 ?–1162 Rostislav I av Kiev 1154, 1159–1167 ?–1167 Mstislav II av Novgorod 1167–1169 ?–1172 Gleb av Kiev 1169–1171 ?–1171 Vladimir III Mstislavitj 1171–1171 ?–1173 Mikael I av Kiev 1171–1171 ?–1176 Roman I av Kiev 1171–1173, 1175–1177 ?–1180 Rurik II av Kiev, bror till Roman I, även samregerande1173, 1180–1182, 1194–1202, 1207–1210?–1215 Vsevolod III av Kiev 1173 ?–1212 Svjatoslav III av Kiev 1177–80, 1182–94 ?–1194 Igor III av Kiev, son till Jaroslav II1202, 1212–1214?–? Roman II av Kiev 1203–1205 ?–1205 Rostislav II av Kiev 1204–1206 ?–1214 Vsevolod IV av Kiev 1207, 1210–1212 cirka 1164–1212 Mstislav III av Kiev 1214–1223 ?–1223 Vladimir III av Kiev (Vladimir IV Rurikovitj) 1223–1235 ?–1239 Izjaslav IV av Kiev 1235–1236 1186–? Jaroslav III (Jaroslav II av Vladimir-Suzdal) 1236–1238, 1243–1246 1191–1246 Michael II (Mikael av Tjernigov), son till Vsevolod IV 1238–1239, 1241–1243 1185–1246 Rostislav III av Kiev, son till Michael II1239–12391210–1262 Daniel av Kiev, son till Roman II 1239–12401201–1264 Alexander Nevskij av Novgorod cirka 1246–1263 1220–1263 Jaroslav IV (Jaroslav av Tver), Alexanders bror1263–12711230–1271 Lev, son till Daniel av Galitsj1271–13011228–1301 Vladimir-Ivan Ivanovitj 1301–? Stanislav Ivanovitj ?–1321

Se även Kievrus Lista över Ukrainas statsöverhuvuden Lista över Rysslands statsöverhuvuden Lista över storfurstar av Moskva (1283–1547) Lista över storfurstar av Vladimir (1168–1362) Lista över storfurstar av Tver (1247–1490)

Externa länkar

Kategori:Listor med anknytning till Ukraina Kategori:Listor med anknytning till Ryssland Kategori:Listor över statschefer i icke längre existerande länder