miniatyr|Sanering efter oljeutsläpp mini|Amoco Cadiz efter förlisningen.
Ett oljeutsläpp definieras som när olja medvetet eller omedvetet släpps ut på mark eller i vatten.
Man använder nästan uteslutande begreppet vid oljeutsläpp till havs och det är också där de största oljeutsläppen inträffar. Olja i detta sammanhang är för det mesta råolja (petroleum) men kan även vara raffinerade produkter, som bensin, diesel eller tjockolja.
Världens största oljeutsläpp skedde 1991, när president Saddam Hussein beordrade att Kuwaits oljereserver skulle tömmas ut i havet efter att Irak invaderade landet. Målet var att förhindra att amerikanska trupper skulle angripa den irakiska armén från Kuwaits kustNational Geographic: The Persian Gulf: After the Storm, Augusti 1991.. Några av de största oljeutsläppen har skett vid oljeborrningar till havs, som den okontrollerade utsläppet (på engelska kallad blowout) på Ixtoc I-plattformen i Mexikanska golfen 1979, eller oljebolaget BP:s utsläpp när oljeriggen Deepwater Horizon exploderade och sjönk 2010, även den i Mexikanska golfen.
Effekterna av ett oljeutsläpp beror på många faktorer som det drabbade områdets känslighet, typ och mängd av olja, väderförhållanden och hur saneringen genomförs. Oljeutsläpp klibbar ihop strukturerna i fjäderdräkten hos fåglar och i pälsen hos däggdjur, vilket minskar dess isolerande förmåga. Detta gör att djuren blir mer sårbara för temperatursvängningar, får försämrad flytförmåga i vattnet och spenderar för lång tid med att försöka tvätta rent sig och sakta svälter ihjäl. Oljesanering och återhämtning från ett oljeutsläpp är svårt och beror på många faktorer, bland annat vilken typ av olja som spillts ut, temperatur (som påverkar avdunstning och biologisk nedbrytning) och vilka typer av kuststräckor som är inblandade. Ett spill kan ta veckor, månader eller år att städa upp.
I Sverige är det kommunernas räddningstjänst, länsstyrelserna, Kustbevakningen och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap som är ansvariga för landets oljeskadeskydd.
Oljeutsläpp i världen Ungefär 3,2 miljoner ton olja hamnar i havet, men uppskattningarna varierar från 0,4 till 4 miljoner tonEtkin, D. S., Wells, P., Nauke, M., Campbell, J., Grey, C., Koefoed, J., et al. (1998). Estimates of oil entering the marine environment in the past decade (pp. 903–910). Presented at the Proceedings of the Twenty-First Arctic and Marine Oilspill Program Technical Seminar.Kvenvolden, K. A., & Cooper, C. K. (2003). Natural seepage of crude oil into the marine environment. Geo-Marine Letters, 23(3-4), 140–146. http://doi.org/10.1007/s00367-003-0135-0. Naturliga utsläpp från oljehaltiga sediment på havsbotten står för 47% av oljeutsläppen, avrinning från land motsvarar 11%, operationella utsläpp från fartyg 24%, oljeutsläpp från olyckor till havs 10%, luftutsläpp 4% och utsläpp från oljeplattformar 3%Farrington, J., & McDowell, J. (2004). Mixing Oil and Water. Oceanus Magazine, 43(1)..
Råolja och raffinerade bränslespill från tankfartyg, fartygsolyckor, oljeplattformar och pipelines har skadat känsliga ekosystem på många olika ställen i världen, bland annat Exxon Valdez i Alaska, Deepwater Horizon i Mexikanska golfen, och Prestige i Spanien. Mängden olja som har spillts ut vid olyckor har varit upp till flera hundratusen ton. Storleken på utsläppen har dock inte visat sig ha lika stor betydelse för skadan som var oljespillet har skett, när, vilken typ av olja och hur känslig området ärKingston, P. F. (2002). Long-term Environmental Impact of Oil Spills. Spill Science & Technology Bulletin, 7, 53–61.Wang, Z., Hollebone, B. P., Fingas, M. F., Fieldhouse, B., Sigouin, L., Landriault, M., et al. (2003). Characteristics of spilled oils, fuels, and petroleum products (pp. 1–286). US EPA..
Nedan finns listade tio av de största och mest miljöförstörande utsläppen runt om i världen: Namn År Plats Kvantitet i ton Referens Kuwaitkriget 1991 Kuwait United States Environmental Protection Agency, Report To Congress United States Gulf Environmental Technical Assistance From January 27 - July 31 1991 Deepwater Horizon 2010 Mexikanska golfen Department of the Interior, Department of Energy. (2010, August 1). U.S. Scientific Teams Refine Estimates of Oil Flow from BP's Well Prior to Capping. Washington DC: Department of the Interior and Department of Energy. Ixtoc 1 1979 Mexikanska golfen Burgherr, P. (2006). In-depth analysis of accidental oil spills from tankers in the context of global spill trends from all sources. Journal of Hazardous Materials, 140(1-2), 245–256. http://doi.org/10.1016/j.jhazmat.2006.07.030Jernelöv, A., & Lindén, O. (1981). Ixtoc I: A case study of the world's largest oil spill. Ambio, 10(6), 299–306. Atlantic Empress 1979 Trinidad och Tobago Amoco Cadiz 1978 Bretagne Veiga, M. C., & Wonham, J. (2002). Has an appropriate level of preparedness for response been established following major oil spills in Europe? (pp. 1–21). Presented at the Technical lessons learnt from the Erika incident and other oil spills, Brest.Rylander, C. (2005). Sammanställning av större oljeutsläpp (pp. 1–29). Räddningsverket. Torrey Canyon 1967 Scillyöarna Braer 1993 Shetlandsöarna GESAMP. (2007). Estimates of oil entering the marine environment from sea-based activities. Rep. Stud. GESAMP (pp. 1–96). London. Sea Empress 1996 Milford Haven Prestige 2002 Galicien Exxon Valdez 1989 Alaska Oljeutsläpp runt Sverige Sverige har varit förskonat från större oljeutsläpp. De tidigare olyckor i vår omgivning är bland andra Tsesis utanför Nynäshamn 1977, Sefir utanför sydöstra Öland 1981, Thuntank 5 i Gävlebukten 1986, Volgoneft 263 i Karlskrona 1990, Fu Shan Hai mellan Ystad och Bornholm 2003, Full City i Norge 2009 och Godafoss precis norr om Sveriges gräns mot Norge 2011. De senaste större olyckorna är Golden Trader som i september 2011 spillde olja i Danmark efter en kollision, som med strömmar fördes till Tjörn på västkusten, och grundstötningen av M/S Marco Polo 22 oktober 2023 i norra Hanöbukten. Från land är det ett utsläpp av tallolja från en cistern i Söderhamn i december 2011.
Nedan finns listade de största och mest miljöförstörande utsläppen i närheten av Sverige:
Namn År Plats Kvantitet i ton Referens Globe Asimi 1981 Klaipėda, Sovjetunionen, Litauen HELCOM. (1998). Final Report on the Implementation of the 1988 Ministerial Declaration (No. 71) (pp. 1–44). HELCOM.HELCOM. (2001) HELCOM Extra Prep 1/2001 (pp. 1–29). Helsinki: HELCOM. Antonio Gramsci 1979 Ventspils, Lettland, Sovjetunionen Veiga, M. C. (2002). Has an appropriate level of preparedness for response been established following major oil spills in Europe? (pp. 1–21). Presented at the Technical lessons learnt from the Erika incident and other oil spills, Brest.Rambøll Barents. (2010). Improvements of the emergency spill response system under the Arctic conditions for protection of sensitive coastal areas. Technical Report (Vol. 1, pp. 1–207). Murmansk: Ramboll Barents.SYKE. (2013, October 18). Notable previous oil spills in waters where Finland is responsible for pollution prevention. (läst 2016-12-13) Ludwig Svoboda 1985 Ventspils, Lettland, Sovjetunionen Baltic Carrier 2001 Kadetrenden, Danmark Fu Shan Hai 2003 Ystad, Sverige Fejes, J., Lindgren, C., & Mahlander, C. (2004). Utvärdering av saneringsmetoder samt miljöeffekter efter sanering av olja vid rengöring av stränder i sydöstra Skåne juni 2003 (pp. 1–17). IVL Svenska Miljöinstitutet. José Martin 1981 Dalarö, Sverige Tsesis 1977 Nynäshamn, Sverige Elmgren, R., Hansson, S., Larsson, U., Sundelin, B., & Boehm, P. D. (1983). The “Tsesis” Oil Spill: Acute and Long-Term Impact on the Benthos. Marine Biology, 73, 51–65. Jawachta 1974 Trelleborg, Sverige Anders Jahres Rederi. (2012). Jawachta. Anders Jahres Rederi. Retrieved from http://www.lardex.net/jahre/skip%20(2)/jawachta__1962.htm (läst 2016-12-13) Irini 1970 Muskö, Sverige Sveriges Riksdag. Lagutskottets betänkande i anledning av propositionen 1973:140 med förslag till lag om ansvarighet för oljeskada till sjöss, m. m. jämte motioner, riksdagen.se. Stockholm: Sveriges Riksdag. Golden Star 1976 Östersjön, Sverige Volgoneft 263 1990 Karlskrona, Sverige Fagö, T. (1991). Coast Guard response to the Volgoneft 263 oil spill (pp. 279–283). Presented at the International Oil Spill Conference 1991. Sivona 1982 Öresund, Sverige Full City 2009 Langesund, Norge Antonio GramsciSotka 1987 Vaarlahti, Finland Esso Nordica 1970 Pellinge, Finland San Nikitas 1983 Söderhamn, Sverige Pensa 1970 Karlö, Finland Irenes Sincerity 1976 Östersjön, Sverige Sefir 1981 Öland, Sverige Tolmiros (misstänkt) 1987 Tjörn, Sverige Sotka 1985 Märket, Finland Golden Trader 2011 Thyborøn, Danmark Ghirxi, K. (2014). Golden Trader (pp. 1–117). (läst 2016-12-14)MSB, HaV. (2014). Oljepåslaget på Tjörn 2011 (No. MSB687) (pp. 1–131). MSB. Jan 1985 Læsø, Danmark Eira 1984 Norra Kvarken, Finland Ibn Rochd 1984 Stora Bält, Danmark Tärnsjö 1973 Öresund, Sverige Raphael 1969 Emsalö, Finland Okänd 1988 Torekov, Sverige Alambra 2000 Muuga, Estland Eva Oden 1980 Göteborg, Sverige Otello 1970 Stockholm, Sverige Thuntank 5 1987 Gävle, Sverige Rio Iquazu 1975 Öresund, Sverige Herakles 2004 Grundkallen, Sverige Työntöproomuyhdistelmä HERAKLES-BULK, vaaratilanne ja uppoaminen Selkämerellä 2.–3.3.2004 . Onnettomuustutkintakeskuksen tutkintaselostus B 02/2004 M. Okänd 1992 Västra Götaland och Halland, Sverige Furenäs 1980 Öresund, Sverige Palva 1969 Utö, Finland Hual Trooper 1995 Öresund, Sverige Okba Bnou Nafia 1987 Malmö, Sverige Godafoss 2011 Hvaler, Norge Runner 4 2006 Finska viken, Estland Wang, K., Leppäranta, M., Gästgifvars, M., Vainio, J., & Wang, C. (2008). The drift and spreading of the Runner 4 oil spill and the ice conditions in the Gulf of Finland, winter 2006. Estonian Journal of Earth Sciences, 57(3), 181–11. http://doi.org/10.3176/earth.2008.3.06 Nunki 1998 Kalundborg Fjord, Danmark Kihnu 1993 Kopli, Estland [documentservices.iopcfunds.org/meeting-documents/.../docs/.../en.. IOPC Funds. (1997). Incidents involving the 1971 Fund - Kihnu (No. 71FUND/EXC.52/5) (pp. 1–5). IOPC Funds.] (läst 2016-12-13) Lloyd Bage 1979 Gråhara, Finland
Siffrorna för kvantitet i ton är antingen storleken på den officiella mängd olja som har runnit ut, beräknade eller uppskattade efter tankstorlek. Det är alltså inte den mängd oljeblandat vatten som samlats upp, vilket brukar vara flera gånger större. Då utsläppen redovisats i kubikmeter har det grovt översatts direkt till ton. Densiteten för olja beror på vilka kolväten oljan innehåller, men i regel är oljan strax lättare än havsvatten.
Till dessa med svenska mått mätt större olyckor tillkommer operationella utsläpp, t ex olja och smörjmedel från fartyg som kommer ut via spillvatten. Detta är tillåtet enligt internationella konventioner (MARPOL) upp till en viss koncentration, baserad på fartygstyp och storlek.
Oljans beteende i vatten När oljan kommit i vatten, så påbörjas ett flertal nedbrytningsprocesser att påverka oljans egenskaper och beteende. Dessa faktorers relativa påverkan ändras över tid.
Spridning Så fort oljan har kommit i vattnet, börjar den sprida ut sig på ytan. Spridningshastigheten beror på hur viskös oljan är, hur mycket olja, samt vind, vågor och temperatur. Lättflytande oljor sprider sig snabbare än trögflytande, men spridningen är inte jämnt fördelad. När oljan sprider sig, ändrar den färg från svart och mörkbrun till silver och iriserande och delas upp i parallella band eller fläckar.
Avdunstning