Gauk Trandilsson, född omkring år 935, död före år 980,Jónsson (1931), sid 155f. var enligt Landnámabók en isländsk bonde från gården Stöng i Tjorsådalen på Sydlandet. Han är omtalad i Njáls saga liksom i Haukr Valdísarsons Íslendingadrápa. Hans namn finns också ristat med runor i den berömda kammargraven i Maeshowe på Orkneyöarna.
Om Gauk Trandilsson har det förmodligen funnits en saga, *Gauks saga Trandilssonar, som nu är restlöst förlorad.Simek/Pálsson (2007), sid 106. miniatyr|Rekonstruktion av långhuset på gården Stöng, som förstördes vid Heklas utbrott 1104.
Landnámabók och Njáls saga Gauk Trandilsson var tredje generationens islänning. Hans far, som troligen också föddes på ön, hette Torkel (Þorkell) med tillnamnet trandill och var son till landtagningsmannen Torbjörn laxakarl, som lade under sig hela Tjorsådalen och Gnúpverjahreppr upp till Kalvån (Kálfá).Landnámabók 5, kap. 11 i Guðni Jónssons utgåva. Gauk Trandilsson nämns inte i Sturlubók utan endast i Hauksbók och Þórðarbók (vilka haft Styrmisbók och Melabók som källor). Uppgiften kan därför saknas i utgåvor som enbart bygger på Sturlubók. Se Jónsson (1931), sid 155.
I Njáls saga, kapitel 26, berättas att Gauk var fosterbror till Asgrim Ellida-Grimsson (Ásgrímr Elliða-Grímsson). Sagan beskriver Gauk som "den modigaste och ypperste man som funnits",Hjalmar Alvings översättning av Njals saga (1935). men "mellan Asgrim och Gauk slutade det illa, och Asgrim blev Gauks baneman". Orsaken till detta omtalas inte, men då Skapte Toroddsson i kapitel 139 tar upp saken med Asgrim blir svaret: "Många skall medge, att jag inte dräpte Gauk förr, än jag var nödd till det."
En antydan om vad som kan ha legat bakom ges i omkvädet till en medeltida dansvisa, som Guðbrandur Vigfússon såg som ett "eko" av den förlorade sagan om Gauk: Þá er Gaukr bjó í Stöng, þá var eigi til Steinastaða leiðin löng.Vigfússon (1878), §23, Lost sagas, sid cxxx. (När Gauk bodde på Stöng, var inte leden till Steinastaðir lång.) En gissning – som även utgår från folksägner – är att Gauk förförde hustrun på granngården Steinastaðir. Enligt Landnámabók var hon släkt med Asgrim Ellida-Grimsson, varför det blev osämja mellan fosterbröderna, vilket kulminerade i dråpet på Gauk.Jónsson (1931), sid 169ff.
Íslendingadrápa Gauk Trandilsson är också hyllad i en halvstrof i Haukr Valdísarsons Íslendingadrápa från sent 1100-tal. Men några faktiska upplysningar om hans liv ger oss inte hyllningen. Det enda vi får veta är, att Gauk var en tapper krigare samt att han "gladde korparna". Han slog med andra ord ihjäl sina fiender, vilket asfåglar bör ha uppskattat, enligt skalden.Íslendingadrápa strof 19.
En slutsats är dock ofrånkomlig: Gauk Trandilsson var ännu 200 år efter sin död mycket namnkunnig på Island.
En runristning Ytterligare ett vittnesbörd om Gauk Trandilssons forna ryktbarhet kommer från Orkneyöarna. Bland de många runristningarna i den berömda kammargraven i Maeshowe på ön Mainland hittade runologen Magnus Olsen två inskriptioner som han ansåg måste höra samman:Olsen (1903).Jónsson (1931), sid 162ff. XVIII Þessar rúnar reist sá maðr, er rýnstr er fyrir vestan hafXVI með þeirri öxi, er átti Gaukr Trandils sonr fyrir sunnan land. XVIII: "Dessa runor ristade den man, som runkunnigast är väster om havet (Island)..."
XVI: "...med den yxa, som Gauk Trandilsson på Sydlandet ägde."
Ristningen antas vara ungefär lika gammal som Íslendingadrápa,Jónsson (1931), sid 164. och att det är huvudpersonen i den förlorade *Gauks saga Trandilssonar som här har blivit ihågkommen är otvivelaktigt. "Trandilsson" är nämligen ett unikt patronymikon. Det är inte bildat efter faderns namn – som var Torkel – utan efter dennes av allt att döma mycket ovanliga tillnamn trandill.Jónsson (1908), sid 357.
Kommentarer
Källor Jónsson, Finnur (1908), Tilnavne i den islandske oldlitteratur, København. Jónsson, Guðni (1931), Um Gauk Trandilsson Skírnir, 105. Olsen, Magnus (1903), Tre orknøske runeindskrifter (Maeshowe XXII, XVIII og XVI), Christiania Videnskabs-Selskabs Forhandlinger No 10, Christiania. Simek, Rudolf och Pálsson, Hermann (2007), Lexikon der altnordischen Literatur, Kröner. Vigfússon, Guðbrandur (1878), Sturlunga Saga including the Íslendinga Saga of Lawman Sturla Thordsson, and other works, vol I, Oxford.
Noter
Kategori:Personer i islänningasagorna Kategori:Personer på Island under 900-talet Kategori:Män Kategori:Födda 900-talet Kategori:Avlidna 900-talet