Choladynastin (tamil: சோழர் குலம்; ) var en tamilsk dynasti som i första hand härskade i södra Indien till 1200-talet e.Kr. Dynastin hade sitt ursprung i den bördiga floddalen vid Kaveri. Karikala Chola var den mest kände bland de tidiga cholakungarna, medan Rajaraja Chola I, Rajendra Chola och Kulothunga Chola I var de mest kända kejsarna bland de medeltida Chola.
Cholaynastin var på höjden av sin makt under 900- och 1000-talen. Under Rajaraja Chola I (Rajaraja den store) och hans son Rajendra Chola, höjde sig dynastin som en militär, ekonomisk och kulturell stormakt i Asien. Cholaterritorierna sträckte sig från Maldiverna i söder, och så långt norrut som till floden Ganges stränder i Bengalen. Rajaraja Chola I erövrade den södra delen av den Indiska halvön, annekterade delar av Sri Lanka och ockuperade öarna i Maldiverna. Rajendra Chola utförde också räder mot kungariken i malajiska övärlden. Choladynastins makt försvagades omkring 1300-talet då rikena Pandyas och Hoysala växte i inflytande.
Choladynastin har lämnat efter sig ett arv som kvarstår i området än i modern tid. Dess gynnande av tamilsk litteratur och dess iver i att bygga tempel har frambringat några storverk i tamilsk arkitektur och poesi. Cholakungarna var ivriga byggare och föreställde sig templen i sina kungariken inte bara som platser för dyrkan utan även som centrum för ekonomisk aktivitet, som gynnade hela samhället. De inledde en centraliserad styrelseform och etablerade en disciplinerad byråkrati.
Ursprung
miniatyr|höger|Ett tidigt silvermynt som föreställer Uttama Chola, upphittat i Sri Lanka, visar cholas tigeremblem. Inte en enda av de många referenser som förekommer i tamilsk litteratur berättar någonting om dess ursprung. Telugucholas som hävdade att de härstammade från de tidiga chola antog lejonvapnet. Det finns inga otvetydiga uppgifter om ursprunget till ordet Chola.tamil: . Namnet Chola innehåller bokstaven 'ழ' som är unik för tamil. Omnämnanden i tidig sangamlitteratur (cirka 150 e.Kr.)Sangams ålder har fastställts genom korrelationen mellan bevisen för utrikeshandel som har hittats i dikterna och skrifter av antika greker och romare såsom Periplus. Se Nilakanta Sastri, K.A., History of South India, s 106 antyder att de tidigaste kungarna i dynastin levde före 100 e.Kr. Parimelalagar, som skrev en kommentar till den tamilska klassikern Tirukkural, nämner att det kunde vara ett namn på en gammal klan. Den vanligaste uppfattningen är att detta, liksom Cheras och Pandyas, är namnet på den härskande familjen eller klanen av urgammal ålder. Se Tirukkural dikt 955 (வழங்குவ துள்வீழ்ந்தக் கண்ணும் பழங்குடி/பண்பில் தலைப்பிரிதல் இன்று. Kommentatorn Parimelazhagar skriver "The charity of people with ancient lineage (such as the Cholas, the Pandyas och the Cheras) are forever generous in spite of their reduced means". Det har gjorts försök att förbinda ordet med sanskrits kala (svart) och med kola, som under en tidig period betecknade den mörkhyade för-ariska befolkningen i södra Indien i allmänhet. Andra namn i allmänt bruk för Cholas är Killi (கிள்ளி), Valavan (வளவன்) och Sembiyan (சேம்பியன்). Killi kommer möjligen från det tamilska ordet 'kil' (கிள்) som betyder gräva eller klyva och förmedlar idén om en som gräver eller bearbetar jorden. Detta ord bildar ofta en sammansatt del av tidiga cholanamn som Nedunkilli, Nalankilli och så vidare, men faller nästan ur bruk under senare tid. Valavan är troligen förbundet med 'valam' (வளம்) – bördighet och betyder ägare eller härskare över ett bördigt land. Sembiyan tolkas i allmänhet som en ättling till Shibi – en legendarisk hjälte vars självuppoffring då han räddade en duva som jagades av en falk förekommer bland de tidiga cholalegenderna och utgör ämnet för Sibi Jataka bland buddhismens jatakaberättelser. Se Nilakanta Sastri, K.A. The CōĻas, 1935. s. 19-20
Mycket få autentiska skriftliga källor om cholas historia finns tillgängliga. Historiker har under de senaste 150 åren utvunnit mycket kunskap om ämnet från ett antal källor såsom forntida tamilsk sangamlitteratur, muntliga traditioner, religiösa texter samt inskrifter i tempel och på kopparplattor. Den huvudsakliga källan för tillgänglig information om de tidiga cholas är den äldre tamilska litteraturen från Sangamperioden. Sangampoesins period omspänner troligen inte mer än fem till sex generationer - Nilakanta Sastri, K.A. The CōĻas, 1935 s 3 Korta omnämnanden av cholalandet och dess städer, hamnar och handel ges också i Periplus Maris Erythraei, ett verk av en anonym köpman från Alexandria som skrevs under Domitianus tid (81 – 96 e.Kr.)Se engelsk transaction av Periplus - http://depts.washington.edu/uwch/silkroad/texts/periplus/periplus.html Ett halvsekel senare ger geografen Ptolemaios en närmare beskrivning av cholalandet, dess hamn och dess inlandsstäder. Mahavamsa, en buddhistisk text, berättar om ett antal konflikter mellan befolkningen på Sri Lanka och de tamilska invandrarna.Se Mahavamsa eText - http://lakdiva.org/mahavamsa/ Chola är omnämnda i inskrifter på Ashokas pelare (utförda 273 - 232 f.Kr.), där de nämns bland de kungariken som, fastän de inte var underkastade Ashoka, var vänligt sinnade mot honom.Ashokainskrifterna talar om chola i plural, vilket betyder att det vid hans tid fanns mer än en Chola - Nilakanta Sastri, K.A. The CōĻas, 1935 pp 20
Historia
Cholas historia sönderfaller naturligt i fyra perioder: de tidiga chola i sangamlitteraturen, interregnumet mellan sangamcholas fall och de medeltida cholas uppgång under Vijayalaya (cirka 848 e.Kr.), Vijayalayas dynasti, och slutligen Kulothunga Chola I:s Chalukya Choladynasti från tredje fjärdedelen av 1000-talet. Vijayalayadynastins Cholas direkta släktled fick ett blodigt slut när Virarajendra Chola mördades. Kulothunga Chola I, en avlägsen släkting till den huvudsakliga cholaätten genom äktenskap, besteg tronen år 1070 e.Kr.
Tidiga Chola
De tidigaste cholakungarna som det finns konkreta bevis för omnämns i sangamlitteraturen. Forskarna är numera i allmänhet eniga om att denna litteratur härrör från de första århundradena e.Kr. Den interna kronologin för denna litteratur är fortfarande långt ifrån avgjord, och för närvarande kan ingen sammanhängande redovisning av periodens historia hämtas. Sangamlitteraturen är full av namn på kungar och furstar och på de poeter som lovprisade dem. Trots en rik litteratur som avbildar dessa människors liv och arbete kan dessa inte bearbetas till sammanhängande historia.
Sangamlitteraturen är också full av legender om de mytiska cholakungarna. Choladynastin ansågs ha härstammat från solen."செங்கதிர்ச் செல்வன் திருக் குலம் விளக்கும்" - Manimekalai (dikt 00-10) Dessa myter berättar om cholakungen Kantaman, som ska ha varit samtida med den vise mannen Agastya, vars hängivenhet fick floden Kaveri att uppstå.Se Manimekalai (22-030). Två namn utmärker sig från de cholakungar som är kända i sangamlitteraturen: Karikala Chola och Kocengannan. Det finns inga säkra metoder att avgöra successionsordningen eller att bestämma deras förhållanden till varandra eller till många andra småfurstar under samma period. Det enda beviset för den ungefärliga perioden för dessa tidiga kungar är sangamlitteraturen och dess synkronisering med Sri Lankas historia som den berättas i Mahavamsa. Gajabahu I som sägs vara samtida med Chera Senguttuvan bestäms tillhöra 100-talet e.Kr. Detta leder till att litteraturvetarna har kunnat kan datera de dikter som nämner Senguttuvan och hans samtida till denna period. Urayur (nära Thiruchirapalli) var deras äldsta huvudstad.
Interregnum Inte mycket är känt om den övergångsperiod på omkring tre århundraden från slutet av sangamåldern (cirka 300 f.Kr.) till den då Pandyas och Pallavas dominerar det tamilska området. En obskyr dynasti, Kalabhras, invaderade det tamilska området, ersatte de befintliga kungarikena och härskade i omkring 300 år. De efterträddes på 500-talet e.Kr av Pallavas och Pandyas. Lite är känt om Cholas öde under de följande tre seklen tills Vijalayalaya tillträdde under 800-talet.
Inskrifter och litteratur ger bara några glimtar av den gamla kungaättens omvandlingar under en lång tid. Säkerställt är att när Cholas makt var som lägst och Pandyas och Pallavas makt steg norr och söder om dem,Se Nilakanta Sastri, K.A. The CōĻas, 1935. pp 102 var denna dynasti tvungen att söka beskydd av sina mer framgångsrika rivaler.Pandya Kadungon och Pallava Simhavishnu störtade Kalabhras. Acchchutakalaba är troligen den siste Kalabhrakungen - Nilakanta Sastri, K.A. The CōĻas, 1935 s 102 ff Pallavas och Pandyas tycks ha lämnat Chola i fred för det mesta men möjligen av aktning för deras rykte, gifte de sig med Cholaprinsessor eller tog Cholaprinsar som var villiga att acceptera sin nya roll.'Periyapuranam, ett shivaistiskt religiöst arbete från 1100-talet, berättar om att den Pandya som var samtida med helgonet Tirugnanasambandar hade en Cholaprinsessa som drottning. Den kinesiska pilgrimen Xuanzang, som tillbringade flera månader i Kanchipuram under 639 – 640 e.Kr. skriver om 'kungariket Culi-ya'.Nilakanta Sastri, K.A. The CōĻas, 1935 pp 102 Många inskrifter av Pallavas, Pandyas och Chalukya från denna period nämner erövring av 'Cholalandet'.Kopparplåtar utfärdade av Pallavan Buddhavarman (sent 300-tal e.Kr.) beskriver kungen som den 'undervattenseld som förstörde Cholaarméns ocean' - Nilakanta Sastri, K.A. The CōĻas, 1935 s. 104 - 105 Simhavishnu (575–600 e.Kr.) sägs också ha erövrat Cholalandet. Mahendravarman I kallades 'kronan av Cholalandet' i sina inskrifter. Chalukyan Pulakesin II hävdar i sina inskrifter i Aihole att han besegrade Pallavas och gav hjälp till Cholas. - Nilakanta Sastri, K.A. The CōĻas, 1935 pp 105 Trots denna förlust av inflytande och makt är det osannolikt att Choladynastin förlorade total kontroll över territoriet omkring Urayur, deras gamla huvudstad. Vijayalaya kom från detta geografiska område när han blev omtalad.
Omkring 600-talet e.Kr. blomstrade ett Cholakungariket i nuvarande Andhra Pradesh. Dessa Telugu-Cholas räknade sin härstamning från de tidiga Sangam-Chola.KAN Sastri antar att det fanns en levande förbindelse mellan de tidiga Chola och Renandu-Chola i Andhra-landet. Utvandringen norrut skedde troligen när Pallavas dominerade Simhavishnu. Sastri tillbakavisar också kategoriskt att dessa var ättlingar till Karikala Chola - Nilakanta Sastri, K.A. The CōĻas, 1935 pp 107 Ingenting bestämt är dock känt om deras förbindelse med de tidiga Cholas. Det är möjligt att en gren av de tamilska cholas flyttade norrut under Pallavas tid för att upprätta ett eget kungarike, bortom Pandyas och Pallavas dominerande inflytande.
Medeltida Chola Medan det finns lite tillförlitlig information om Choladynastin under perioden mellan de tidiga Chola- och Vijayalaya-dynastierna, finns det en stor mängd material från olika källor om Vijayalaya- och Chalukya Chola-dynastierna. Ett stort antal inskrifter i sten och på kopparplåtar av Chola själva samt av Pandyas och Chalukyas, har varit viktiga för att sammanställa Cholas historia under denna period. (Cholainskrifterna följde seden att lägga till ett förord till den huvudsakliga texten som i en tamilsk utsmyckad stil berättade om bedrifterna under kungens välde och om kungens och hans förfäders härkomst).
Omkring 850 e.Kr. utnyttjade Vijayalaya en konflikt mellan Pandyas och Pallavas för att öka sitt inflytande. Det gynnsamma tillfället för Vijayalaya tillkom under slaget vid Sripurambayam mellan Pallavas allierade Ganga Pritvipati och Pandyan Varaguna. Han erövrade Thanjavur och upprättade småningom den kejserliga ätten för de medeltida Chola. Vijayalaya invaderade Thanjavur och besegrade Muttarayarkungen, vasaller till Pandyas.