Hastighetsåkning på skridskor, eller skridskolöpning (äldre benämning), är en idrottsgren på is med skridskor. Sporten går ut på att deltagarna skrinnar en förutbestämd sträcka så snabbt som möjligt. Tidigare tävlade man ofta på utomhusbanor även på världsnivå, till exempel spolades is på Nya Ullevi, vilket var världens första konstfrusna 400 m-bana för hastighetsskridsko. Sedan slutet av 1980-talet hålls dock de flesta större tävlingar i inomhushallar. Numera går nästan samtliga internationella mästerskap inomhus. Om banan i Ruddalens idrottscentrum, där VM gick 2003, är nästan helt inbyggd, var det först 2022, i och med Tingvalla isstadions invigning, som Sverige fick sin första helt inbyggda skridskolöpningshall.
Banan Skridskobana är en isbelagd rundsträcka som har oval form. Sträckan är delad i två tävlingsbanor med 25 respektive 29 m radie (varianter förekommer). Ett varv med en ytter- och en innerkurva är 400 meter långt. I Sverige förekommer även banor som är 333 1/3 m och 250 m i omkrets. Den senare får plats inom ramen för en bandyplan. Två deltagare tävlar som regel samtidigt. De tävlande växlar banor på bortre långsidan på varje varv utom det första varvet vid tävling på 1 000 och 1 500 m. Avståndet mellan de tävlande jämförs således alltid bäst varje varv på upploppet. Vid växling av bana har den som kommer från innerbanan ansvaret för växlingen och får inte på något sätt hindra tävlande som kommer från ytterbanan.
Internationella tävlingar I VM och EM allround tävlar herrarna på distanserna 500 och 5 000 m första dagen och 1 500 och 10 000 m andra dagen. Damernas distanser är 500 och 3 000 m första dagen och 1 500 och 5 000 m andra dagen. Då tävlingarna avgörs i Nederländerna händer det att tävlingarna fördelas på tre tävlingsdagar. Endast de tolv bästa efter tre distanser får deltaga på den avslutande längsta distansen.
I tävlingar om VM för sprinters tävlas det på sträckorna 500 och 1 000 m båda dagarna. EM förekommer inte för sprinters. Här får alla startande fullfölja alla fyra distanserna.
I OS tävlas det på distanserna 2x500, 1 000, 1 500, 3 000 (endast damer), 5 000 och 10 000 m (endast herrar) samt förföljelselopp 6 varv för damer och 8 varv för herrar. År som det inte är OS tävlas det i ett distans-VM på samma sträckor. Vid tävlingar över 2x500m ska de tävlande byta banor så att den som startar på innerbanan i första loppet startar på ytterbanan i andra loppet på samma sträcka och vice versa.
I världscupen förekommer tävlingar på 100 m. Vid förföljelselopp startar två tremannalag på var sin långsida och kör sex respektive åtta varv för damer respektive herrar. Man använder då bara den inre tävlingsbanan.
Nationella tävlingar Sverige är ensamt om i världen att tävla i stafett på Hastighetsskridskor. När tävlingsformen infördes 1920 var distansen 5x1 000 m fram till och med 1980. Efter några års varierande har det tävlats på 3x1 000 m sedan 1986. Ungdomar i Sverige tävlar även på 300 m och ungdomar i Norge på 400 m.
Poängberäkning vid kombinationstävling I kombinationstävlingar adderas tiden i sekunder per 500 m av varje distans. Det vill säga att tiden i sekunder på 1 500 m divideras med tre (, vilket motsvarar en mulitplikation med faktorn ) och tiden i sekunder på 3 000 m divideras med sex osv. Den som därvid erhåller den lägsta poängsumman vinner. Decimaler efter tusendelar trunkeras (endast de tre första decimalerna räknas, resten "stryks"). Exempel: Jordan Stolz världsrekord i allround () på , satt 9–10 mars 2024, beräknas enligt: {| class="wikitable" !Distans !Tid (min:s) !Tid (s) !Faktor !Poäng |- |align="right"|500 m |align="right"|34,10 |align="right"|34,10 |align="center"|1/1 |align="right"|34,100 |- |align="right"|1 500 m |align="right"|1:41,78 |align="right"|101,78 |align="center"|1/3 |align="right"|33,926 |- |align="right"|5 000 m |align="right"|6:14,76 |align="right"|374,76 |align="center"|1/10 |align="right"|37,476 |- |align="right"|10 000 m |align="right"|13:04,76 |align="right"|784,76 |align="center"|1/20 |align="right"|39,238 |- |colspan=4 align="right"|Summa: |align="right"|144,740 |} Not: , vilket trunkeras till poäng.
Kombinationstävlingar: Allroundkombination (herrar): Allroundkombination (damer): Sprintkombination (båda könen): Vid sprintkombinationstävlingar startar samme åkare på den motsatta banan på respektive distans den andra dagen mot vad han/hon gjorde dag ett.Drawing at World Championships – ISU Sprint Combination på sidan 51 i Special Regulations & Technical Rules – Speed Skating 2024.
Lottning / Parsammansättning Inför de två första sträckorna rangordnas de tävlande i grupper efter tidigare uppnådda resultat på respektive sträcka. Lottning av par sker sedan gruppvis. Den grupp med de sämsta kvalificeringstiderna startar först och de med de bästa tiderna sist. Andra dagen sker parsammansättning efter uppnådda resultat dittills under tävlingen. På sprintertävlingar tas även hänsyn till vilken bana man startat på så att man får starta på den andra banan på respektive sträcka andra dagen.
Starten / Målet
Tävlande skall vara helt stilla mellan kommandot ”färdiga” och innan skottet kommer. Den som gör den andra felstarten diskvalificeras oavsett vem som gjort den första. Felstart kan till exempel bero på att man inte stått stilla eller att man tagit för god tid på sig att komma i färdigställning. Tävlande får ha en eller båda händerna i isen vid start, men alla delar som rör isen måste vara helt bakom startlinjen.
När man införde Sprinter-tävlingar i början av 70-talet beslöt man sig för att flytta målet för 1 000 m till mitt på upploppssidan. Detta för att slippa få starten precis i början av en kurva. Där har man nu också lagt start och mål för förföljelselopp. För alla övriga distanser är målet i slutet av upploppet.
Utrustning
Klappskridsko
Skridskon för hastighetsåkning är naturligtvis det viktigase redskapet i sporten. Den har sett mer eller mindre lika ut från slutet av 1800-talet till 1996. Skridskobladet är längre än för de skridskor som används för ishockey och konståkning och själva skon är låg, ännu lägre än för bandyskridskor. Experiment med stålet och kängan har gjorts för att få något som dels har minsta möjliga friktion mot isen och dels ger bästa tänkbara stöd trots den låga skon. Det var dock när holländarna började med klappskridskon, som innebär att hälen är lös likt en längdskida, som resultaten började förbättras påtagligt. Redan innan säsongen 1996/97 var slut hade hela skridskoeliten gått över till den nya modellen.
Den stora vinsten med klappskridskon är att varje skär blir något längre men framför allt att när tröttheten sätter in så bromsar inte bristande teknik farten lika mycket.
Kläder
Förutom skridskorna, har åkarna särskilda tävlingsdräkter som är utformade för att ge så lite luftmotstånd som möjligt, overaller i kroppsnära spandextyg som täcker hela kroppen inklusive delar av händerna och huvudet utom ansiktet.
Världsrekord ISO räknar kombinationsrekord enligt:World records och Adelskalender på SpeedSkatingStats. Stor kombination: 500 m + 1 500 m + 5 000 m + 10 000 m (motsvarar herrarnas allroundkombination) Liten kombination: 500 m + 1 500 m + 3 000 m + 5 000 m (motsvarar damernas allroundkombination) Minikombination: 500 m + 1 000 m + 1 500 m + 3 000 m Sprintkombination: 2 × 500 m + 2 × 1 000 m Herrar Listan är aktuell till och med 28 januari 2026.Current Speed Skating World records, International Skating Union 28 januari 2026. 33,61 Pavel Kulizjnikov Salt Lake City3 sep 201968,26 Jenning de Boo Heerenveen14 feb 20251.05,37 Jordan Stolz Salt Lake City26 jan 20241.40,17 Kjeld Nuis Salt Lake City10 mar 20193.34,09 Metoděj Jílek Salt Lake City16 sep 20255.58,52 Sander Eitrem Inzell24 jan 202612.25,69 Davide Ghiotto Calgary25 jan 2025Lagförföljelseloppåtta varv3.32,49 Ethan Cepuran Casey Dawson Emery Lehman Salt Lake City16 nov 2025Lagsprinttre varv1.16,98 Austin Kleba Cooper Mcleod Zach Stoppelmoor Calgary26 jan 2025Sprintkombination136,065 Kai Verbij Calgary25–26 dec 2017Liten kombination146,365 Erben Wennemars Calgary12–13 aug 2005Stor kombination144,740 Jordan Stolz Inzell9–10 mar 2024
Damer Listan är aktuell till och med 28 januari 2026. 36,09 Femke Kok Salt Lake City16 nov 202573,98 Femke Kok Heerenveen15 feb 20251.11,61 Brittany Bowe Salt Lake City9 mar 20191.49,83 Miho Takagi Salt Lake City10 mar 20193.52,02 Martina Sáblíková Salt Lake City9 mar 20196.39,02 Natalja Voronina Salt Lake City15 feb 2020Lagförföljelseloppsex varv2.50,76 Miho Takagi Ayano Sato Nana Takagi Salt Lake City8 dec 2017 Lagsprinttre varv1.24,02 Femke Kok Jutta Leerdam Letitia de Jong Salt Lake City13 feb 2020Sprintkombination146,390 Nao Kodaira Calgary25–26 feb 2017Minikombination153,776 Joy Beune Salt Lake City9–11 mar 2018Liten kombination154,580 Cindy Klassen Salt Lake City18–19 mar 2006
Mixedstafett Aktuell till och med 28 januari 2026. Sex varv2.54,05 Chloe Hoogendoorn Wesly Dijs Calgary23 nov 2025
Historia
Den första allmänna tävlingen i Sverige hölls på Djurgårdsbrunnsviken 26 feb 1882. Internationella Skridsko Unionen (ISU) bildades i Scheweningen samma år. I detta deltog svensken Viktor Balck som också blev dess ordförande 1895-1924. Sverige representerades i ISU vid starten av Stockholms Allmänna Skridskoklubb.
Första VM på skridskor gick 1893 i Amsterdam med Jaap Eden från Nederländerna som segrare. Första EM gick i Berlin 1893 med svensken Rudolf Ericsson som segrare. Redan 1894 arrangerade Sverige VM för första gången. Det gick på Neglingeviken i Saltsjöbaden.
Svenska skridskoförbundet bildas 1904.
De första åren på 1900-talet utövades skridskosporten uteslutande på sjöisar. 1908 flyttade sporten upp på land, till bland andra Östermalms IP.
Första VM för damer gick i Stockholm 1936 med Kit Klein från USA som segrare och Södermalms IK:s Lissa Bengtson på 13:e plats.
1959 invigdes världens första konstfrusna 400 m-hastighetsbana på Ullevi.
Första allround-EM för damer gick 1970 i Heerenveen med Nina Statkevitj från Sovjetunionen som segrare.
Första sprinter-VM för både herrar och damer gick 1972 i Eskilstuna med Leo Linkovesi från Finland och Monika Pflug från Västtyskland som segrare.
Hastighetsåkning på skridskor ingår sedan 1924 i de olympiska vinterspelen. För damer sedan 1960. 1988 i Calgary var första gången skridskotävlingarna vid OS gick inomhus och alltsedan 1994 i Hamar har det fortsatt så.
Till OS i Calgary 1988 byggdes den första inomhusarenan med 400 m-bana. Och nu tog utvecklingen en ordentlig fart. Några år senare följde klappskridskon och man kan med fog påstå att sporten har helt andra förutsättningar än tidigare även om grundidén är densamma, att ta sig runt en isoval så fort som möjligt. 1996 på hösten börjar några damer i Holland att köra på klappskridskon. Innan vintern 1997 är slut har samtliga i eliten gått över till dessa. Och en ny rekordslakt tar sin början.
Sedan 1990 avgörs allround-EM i ett gemensamt arrangemang för herrar och damer.
Det första distans-VM för både herrar och damer gick i Hamar 1996. Sedan 1996 i Inzell avgörs herrarnas och damernas allround-VM som ett gemensamt arrangemang. Sprinter-VM har alltid varit gemensamt.
Första gången det tävlades i förföljelselopp på OS var i Turin 2006 med italienska herrarna och tyska damerna som segrare. VM har arrangerats sedan 2005.
År 2021 bytte Svenska Skridskoförbundet namn till Svenska Skridsko-, Kälk- och Rullidrottsförbundet.
Svenska segrare
Allround-VM 1955 Moskva Sigvard Ericsson 1963 Karuizawa Jonny Nilsson 1973 Deventer Göran Claeson*2022HamarNils van der Poel*Göran Claeson blev amatörernas mästare, när världens 16 bästa åkare tecknat kontrakt med ISSL, där åkarna belönades ekonomiskt. Världsmästare blev den som dominerat sporten under många år - Ard Schenk, som då också var innehavare till många (de flesta) världsrekorden.
Distans-VM 2021 Heerenveen 5000m Nils van der Poel
2021 Heerenveen 10000m Nils van der Poel
Sprinter-VM