Split (uttal: , , se även andra namn) är en stad och stadskommun i Kroatien. Stadskommunen hade 178 192 invånare 2011 varav 167 121 i centralorten.
Split är belägen på Splithalvön vid Adriatiska havet i mellersta Dalmatien. Staden är huvudort i Split-Dalmatiens län och befolkningsmässigt Kroatiens näst största stad. Den är Dalmatiens ekonomiska och kulturella centrum och näst efter huvudstaden Zagreb är Split landets viktigaste utbildningscentrum. Dess viktiga hamn och att den utgör en populär turistort innebär att den har utvecklats till en regional trafikknutpunkt.
Etymologi och namnformer Stadsnamnet Splits etymologiska ursprung är inte klarlagt. Den vanligaste teorin är att namnet kan härledas från den i området vanligt förekommande växten spanskginst. De grekiska kolonisatörerna som under antiken grundlade en bosättningen på platsen för dagens Split kallade kolonin för Aspálathos (Aσπάλαθος) eller Spálathos (Σπάλαθος) – det grekiska namnet för spanskginst. Efter att bosättningen blivit en romersk besittning förvanskades namnet med tiden av romarna till Spalatum eller Aspalatum. Romarnas latinska namn utvecklades under medeltiden till Aspalathum, Spalathum, Spalatrum och Spalatro på det lokala dalmatiska språket. Under folkvandringstiden invandrade slaviska folkstammar till området och deras prägel på staden kom med tiden att växa sig allt starkare. Det slaviserade namnet för staden blev Split eller Spljet. Den italienska namnformen Spalato fick från tidigmodern tid fram till 1900-talets början internationell spridning och var det namn som främst användes internationellt. Först efter första världskrigets slut år 1918 och upprättandet av den nya sydslaviska staten Serbernas, kroaternas och slovenernas kungarike blev det kroatiska (slaviska) namnet för staden officiellt.
Under flera århundraden ansågs det att stadsnamnet kunde härledas ur det latinska ordet 'palatium' (palats) med hänvisning till Diocletianus palats som utgör stadens historiska stadskärna. Olika teorier med koppling till ordet palats utvecklades, så till exempel ansåg den lokale 1200-tals krönikören Thomas, att det latinska namnet Spalatum kunde härledas ur 'Salonae Palatium' (S-palatum, Salona-palatset). Denna teori har sedermera kunnat förkastas, eftersom det på platsen fanns en bosättning innan Diocletianus-palatset uppfördes.
Smeknamn Det finns flera smeknamn för Split. Dessa oftast välvilliga lokalt betingade smeknamn, anspelar på stadens karaktär och beskaffenhet. Exempel på sådana vanliga smeknamn är "Velo misto" (Stora byn), "Najlipši grad na svitu" (Vackraste staden i världen), "Cvit Mediterana" (Medelhavets blomma) eller "Najsportski grad na svitu" (Den mest sportiga staden i världen).
Historia miniatyr|Illustration av Ernest Hébrard föreställande Diocletianus palats som det tros ha framstått omkring år 305.
Antiken Splits grundande är starkt förknippat med den romerske kejsaren Diocletianus regering och uppförandet av hans palats under 200-talet. Palatset, Diocletianus palats, är en av de mest välbevarade och största romerska byggnaderna i världen idag. Arkeologiska fynd tyder dock på att staden grundlades långt tidigare, troligtvis som en grekisk koloni vid namn Aspálathos. Området där Split ligger var vid denna tid bebott av illyriska stammar som besegrades av romarna i de Illyriska krigen 229 f.Kr. och 219 f.Kr. Romarna upprättade därefter provinsen Dalmatia, troligtvis uppkallad efter en illyrisk stam vid namn Dalmatae. Den romerska provinsen omfattade ett större område än dagens Dalmatien och sträckte sig från Istrien i norr till Kotorviken i söder. Stora delar av dagens Bosnien och Hercegovina ingick i den romerska provinsen Dalmatien. Vid det Romerska rikets delning år 395 tillföll Split det Västromerska riket. Efter att det Västromerska riket fallit år 476 tog det Bysantinska riket kontrollen över Split.
Medeltiden Under 600-talet attackeras området av avarer och slaver. Den då latiniserade slaviska (kroatiska) lokalbefolkningen tog sin tillflykt till öarna utanför Split. Enligt det historiska verket De administrando imperio, skrivet av den bysantinske kejsaren Konstantin Porphyrogennetos under 900-talet, kom staden att tillhöra Paganien (ett dåtida serbiskt rike) och serber bosatte sig i staden. När det Bysantinska riket återtog kontrollen över staden återvände den ursprungliga lokalbefolkningen. Efter att det Bysantinska riket försvagats uppstod en kamp mellan kroaterna och republiken Venedig över herraväldet över staden. Kroaterna hade under 600- och 700-talet grundat flera bosättningar längs med den adriatiska kusten, däribland Šibenik. Under de nästkommande århundradena skulle kroaterna helt komma att dominera Split som redan under medeltiden fick en karaktäristisk kroatisk prägel.
Modern tid År 1420 tillföll staden republiken Venedig. Den venetianska administrationen varade fram till år 1797 då republiken upplöstes av Napoleons styrkor. Split tillföll kort därefter österrikarna för att åren 1809-1813 ingå i det av Första franska kejsardömet upprättade och kontrollerade illyriska provinserna. Sedan österrikarna besegrat fransmännen i krig tillföll Split efter Wienkongressen åter Österrike. Split uppgick därefter i kungariket Dalmatien, en av Österrikes (sedermera Österrike-Ungerns) administrativa enheter. Österrikarna kontrollerade därefter staden fram till Österrike-Ungerns upplösning år 1918.
Efter första världskriget avträdde Österrike-Ungern Split samt resterande delar av Dalmatien till Serbernas, kroaternas och slovenernas kungarike (efter år 1929 kallat Jugoslavien).
År 1941 ockuperades staden av och införlivades i det fascistiska Italien. Två år senare intogs staden av de jugoslaviska partisanerna. Därpå följde tysk ockupation. År 1945 befriades staden ånyo och återbördades till Jugoslavien.
Sedan 1991 tillhör staden det självständiga Kroatien.
Geografi och klimat miniatyr|Förstäder till Split efter skogsbrand i juli år 2017. miniatyr|Ett snöklätt Split i februari år 2012. Staden Split är belägen på Splithalvön i mellersta Dalmatien. Splithalvön skjuter ut från fastlandet i Adriatiska havet och är omgiven av vatten på tre sidor: i norr och väster Kaštela-viken och i söder Split-kanalen. På Splithalvöns västligaste del reser sig den skogbeklädda Marjan-höjden 178 m ö.h. I norr och nordöst utgör åsarna Kozjak (779 m ö.h.) och Mosor (1 339 m ö.h.) en naturlig barriär mot inlandet.
Enligt Köppens klimatklassifikation ligger Split i gränslandet mellan fuktigt subtropiskt klimat (Cfa) och medelhavsklimat (Csa). Stadens klimat präglas nästan helt av närheten till Medelhavet. Detta medför att somrarna är mycket varma och torra med en medeltemperatur på 20–25 grader celsius. Den varmaste perioden infaller vanligtvis i juli–augusti. När torra och varma sydvindar blåser upp från Nordafrika kan värmeböljor på 35–40 grader uppstå. Höstarna och vårarna är korta och regniga till soliga.
Årstiderna avbryts oftast abrupt när sommaren/vintern anländer. Vintrarna domineras av milda sydvästvindar vilka medför milt och mycket nederbördsrikt väder med 5–10 grader i medel. Häftiga oväder med stormar och orkaner, i synnerhet från december till början av januari, är inte ovanliga. Snöfall är ovanliga men förekommer vintertid. Split- och Splitområdet ligger i det kroatiska kustlandskapet som är utsatt för den kraftiga katabatiska vinden Bora som mestadels men inte uteslutande förekommer under denna kalla årstiden.
Politik och administration Politisk ledning Splits stadsfullmäktige är stadens högsta beslutande organ. Det består av 35 råd (mandatperioden 2017–2021). Råden väljs i allmänna och direkta lokala val och deras mandatperiod löper över fyra år. Stadsfullmäktige sammanträder i en byggnad kallad "Banovina".
Mandatfördelningen i Splits stadsfullmäktige för mandatperioden 2017–2021 Politiskt parti/koalitioner Antal ledamöter Graf 2017 HDZ, HSLS, HSS 11 HGS, PG-NG 8 EH-NHR 7 MOST 5 SDP, HNS 5 Källa: Staden Splits officiella webbplats
Administrativ indelning Splits stadskommun är indelad i åtta orter (naselja): Dessa är Donje Sitno (313 invånare), Gornje Sitno (392 invånare), Kamen (1 769 invånare), Slatine (1 106 invånare), tätorten Split (167 121 invånare), Srinjine (1 201 invånare), Stobreč (2 978 invånare) och Žrnovnica (3 222 invånare). Tätorten Split är i sin tur indelad i 27 stadsdistrikt (gradski kotari). Det mest centrala stadsdistriktet är Grad ("Staden") som innefattar Splits historiska stadskärna. Orterna styrs och representeras av en lokalnämndsstyrelse (mjesni odbor) vars medlemmar väljs för en mandatperiod på fyra år. I tätorten Split motsvaras lokalnämndsstyrelserna av stadsdistriktsstyrelser.
+ Bačvice Blatine-Škrape Bol Brda Grad Gripe Kman Kocunar Lokve Lovret Lučac-Manuš Mejaši Meje Mertojak * Notera att kartan visar Splithalvöns västligaste del och Splits mest centrala och urbaniserade stadsdistrikt. Brdas (4), Mejašis (12) och Neslanovacs (15) nordöstligaste delar samt Sirobujas (19) och Žnjans (27) östligaste delar syns inte på kartan. Det allra östligaste stadsdistriktet Šine (23) finns inte med på kartan. Neslanovac Plokite Pujanke Ravne njive Sirobuja Spinut Split 3 Sućidar Šine Trstenik Varoš Visoka Žnjan
Splits storstadsområde Split är huvudort i Splits stadsagglomeration, ett storstadsområde bestående av mindre orter och kommuner i stadens närhet som ur geografisk, kulturell, ekonomisk och politisk synpunkt graviterar mot Split. Split stadsagglomeration har mer än 320 000 invånare och upptar en yta om 1 286,86 kvadratkilometer. Förutom Split ingår orterna och kommunerna Dicmo, Dugi Rat, Dugopolje, Kaštela, Klis, Lećevica, Muć, Omiš, Podstrana, Sinj, Solin och Trogir i storstadsområdet.
Ekonomi och infrastruktur Näringsliv Staden Split är Dalmatiens ekonomiska centrum. I samband med det kroatiska självständighetskriget och övergången till marknadsekonomi i början av 1990-talet minskade den industriella produktionen markant. En del av de traditionella näringsgrenarna såsom varvsindustrin, cementtillverkningsindustrin och livsmedelsproduktionsindustrin överlevde transformationen fast i mindre skala. Skeppsvarvet Brodosplit är alltjämt en stor och lokalt viktig arbetsgivare. Split var tidigare en transitstad. Riktade satsningar i början av 2000-talet gjorde staden till en populär turistdestination och turismnäringen utgör idag en stor del av den lokala ekonomin. Flera nya hotell har sedan 2000-talet etablerats i staden och Split har idag en välutvecklad kultur-, kongress- och manifestationsturism.
Splits hamn är en viktig frakthamn och Kroatiens viktigaste hamn för passagerartrafik. Från hamnen utgår färjor till bland annat den mellandalmatiska skärgården. År 2005 invigdes motorväg A1 som förbinder staden med Zagreb och övriga Europa. I samband med det ökade den ekonomiska aktiviteten i Split. Vid motorvägen i den närliggande kommunen Dugopolje ligger Dugopolje-Podis handelszon som är en viktigt arbetsgivare. Handelszonen har fler arbetstagare än invånare i kommunen.
Varuhus, köpcentrum och marknader Split har ett stort shoppingutbud. Marmonts gata belägen väster om Diocletianus palats är stadens främsta shoppinggata. Utanför stadskärnan finns köpcentrerna City Center one Split, Joker och Mall of Split. I grannkommunen Dugopolje belägen drygt 18 kilometer från Splits centrala färjeläge ligger Dugopolje-Podis handelszon som har flera outlet-butiker.
Splits huvudmarknad eller Pazar som den lokalt kallas ligger öster om Diocletianus palats och är stadens största och mest centrala marknad med bland annat försäljning av frukt, grönsaker, blommor och souvenirer.
Transport och kommunikationer
Busstrafik