Vättle härad (tidigare även Vätle, Vettle och Wädtle) var ett härad i västligaste Västergötland och tidigare Älvsborgs län inom nuvarande Göteborgs och Lerums kommuner. Häradets areal var 366,63 kvadratkilometer varav 324,97 land. Tinget låg i Lerum till 1928 då det flyttade till Alingsås.
Vapen/Sigill I sigillet från 1500-talet avbildas ett oxhuvud som nu går igen i Lerums kommunvapen.
Namnet Vättle är omnämnt från 1200-talets slut (Vætluhæraði). Namnet tros kunna vara bildat till ett gammalt ånamn, det fornsvenska Vætla (vattendrag), som kan ha syftat på Lärjeån.Vätle härad, Nationalencyklopedin (läst 22 maj 2016)
Socknar I Göteborgs kommun Angered. 1930 överfördes en del av socknen till Göteborgs stad. 1935 överfördes södra Surte till Nödinge socken i Ale härad. 1967 uppgick resten av socknen i Göteborgs stad.Harlén, Hans & Harlén, Eivy: Sverige från A till Ö: geografisk-historisk uppslagsbok, Stockholm 2003, Bergum uppgick 1967 i Göteborgs stad
I Lerums kommun Lerum Skallsjö Stora Lundby
Geografi Angränsande härader var Ale, Kulling, Bollebygd, Sävedal och Västra Hising.
Området genomkorsas av de båda åarna Säveån och Lärjeån. I nordost finns en flik av Mjörn, den näst största sjön är Aspen. Dalgångarna med odlingsmark vid åarna och sjöarna omgärdas av kuperade skogstrakter. I nordväst utgörs gränstrakterna av vildmarksområdet Vättlefjäll, i väster utgör Göta älv gräns.Vätle härad i Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige i 7 band, Stockholm 1856-1870
Slott och herresäten I Erik Dahlberghs Suecia antiqua et hodierna finns borgruinen Sjöborg avbildad, nära byn Hjällsnäs i Stora Lundby socken.Karl-Erik Andersson & Bo Björklund: Risveden - En västsvensk obygds historia, del 1, Älvängen 2001, , sid 218 Senare sätesgårdar är Floda säteri (Skallsjö),Floda, i Carl Martin Rosenberg: Geografiskt-statistiskt handlexikon öfver Sverige, Stockholm 1882-1883Floda i Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige i 7 band, Stockholm 1856-1870 Nääs slott (Skallsjö),Näs, i Carl Martin Rosenberg: Geografiskt-statistiskt handlexikon öfver Sverige, Stockholm 1882-1883Nääs i Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige i 7 band, Stockholm 1856-1870 Ekuddens herrgård (Skallsjö),Ekudden, i Carl Martin Rosenberg: Geografiskt-statistiskt handlexikon öfver Sverige, Stockholm 1882-1883 Öjareds säteri (Stora Lundby),Öjared, i Carl Martin Rosenberg: Geografiskt-statistiskt handlexikon öfver Sverige, Stockholm 1882-1883Öijared i Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige i 7 band, Stockholm 1856-1870 Lärjeholms herrgård (Angered),Lerjeholm, i Carl Martin Rosenberg: Geografiskt-statistiskt handlexikon öfver Sverige, Stockholm 1882-1883Lärje i Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige i 7 band, Stockholm 1856-1870 Aspenäs säteri (Lerum)Aspenäs, i Carl Martin Rosenberg: Geografiskt-statistiskt handlexikon öfver Sverige, Stockholm 1882-1883Aspenäs i Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige i 7 band, Stockholm 1856-1870 och Hede herrgård (Lerum),Hede, i Carl Martin Rosenberg: Geografiskt-statistiskt handlexikon öfver Sverige, Stockholm 1882-1883Lerum i Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige i 7 band, Stockholm 1856-1870 Hulans herrgård (Lerum),Hulan, i Carl Martin Rosenberg: Geografiskt-statistiskt handlexikon öfver Sverige, Stockholm 1882-1883 Kolboryds herrgård (Lerum)Kolboryd, i Carl Martin Rosenberg: Geografiskt-statistiskt handlexikon öfver Sverige, Stockholm 1882-1883 och Almekärrs herrgård (Lerum).Almenkärr, i Carl Martin Rosenberg: Geografiskt-statistiskt handlexikon öfver Sverige, Stockholm 1882-1883 Södra Surte herrgårdSödra Surte, i Carl Martin Rosenberg: Geografiskt-statistiskt handlexikon öfver Sverige, Stockholm 1882-1883 tillhörde Angereds socken till 1935 då gården överfördes till Nödinge socken i Ale härad.
Samfärdsel Gästgiverier fanns i Agnesberg (Angered),Agnesberg, i Carl Martin Rosenberg: Geografiskt-statistiskt handlexikon öfver Sverige, Stockholm 1882-1883 Tollered (Skallsjö) och Lerum (Lerum).Lerum, i Carl Martin Rosenberg: Geografiskt-statistiskt handlexikon öfver Sverige, Stockholm 1882-1883
Sedan 1857 genomkorsas häradets södra del av Västra stambanan, idag trafikerade av pendeltåg med hållplatser vid Aspen, Aspedalen, Lerum och Stenkullen, alla i Lerum, samt Floda och Norsesund i Skallsjö.
Mellan 1900 och 1967 gick Västergötland-Göteborgs Järnväg (VGJ / Västgötabanan) genom häradets västra del. Stationer och hållplatser i Vättle härad var Hjällbo och Gunnilse i Angered; Björsared och Olofstorp i Bergum, samt Stannum, Gråbo och Björboholm i Stora Lundby.
Historia Vättle härad räknades till Utlanden som helt eller delvis var danskt territorium till mitten av 1200-talet. Huruvida Vättle tillhörde Danmark eller Sverige innan denna period är dock inte klarlagt. Vättle var ett av tio härader i Lungs bo, ett av de åtta bon Västergötland var indelat i.
Vid freden i Helsingborg 1310 tillföll Vättle härad, tillsammans med vad som då motsvarade Skara stift, hertig Erik (1282-1318). Vättle var en del av hertigdömet till Nyköpings gästabud 1317. Från 1371 ingick Vättle, tillsammans med resten av Eriks forna hertigdöme, i Magnus Erikssons (1316-1374) underhållsländer. När denne dog 1374 vägrade hans son, Norges kung Håkan Magnusson (1340-1380) återlämna faderns underhållsländer till Sverige.
Åren 1569-1598 och 1600-1612 ingick Vättle härad i Visingsborgs grevskap under riksrådet Per Brahe d.ä. (1520-1590), följd av sönerna Erik (1522-1614) och Magnus (1564-1633).
År 1573 lades Vättle under Gullbergs slott, och vid freden i Knäred 1613 kom häradet – tillsammans med sex närgränsande härader – under Danmark som pant för Älvsborgs lösen. Efter sex år återlämnades de till svenska kronan, då Vättle som tidigare kom under Gullbergs slott. Vädtle härad, [beskrifvet af:], F.E. Edgren, Göteborg 1887, s. 12
Län, fögderier, domsagor, tingslag och tingsrätter Häradet hörde mellan 1634 och 1998 till Älvsborgs län, därefter till Västra Götalands län. Angereds och Bergums socknar tillhörde mellan 1967 och 1998 Göteborgs och Bohus län. Församlingarna tillhörde Göteborgs stift
Under det yngre indelningsverket hörde Vättle härad huvudsakligen till Västgöta regemente, Barne kompani, samt alternativt till Västergötlands båtsmanskompani och Extra båtsmansroteringen till sjöss.
Häradets socknar hörde till följande fögderier: 1686-1917 Väne fögderi 1918-1945 Kullings fögderi 1946-1990 Ale-Vättle fögderi
Häradets socknar tillhörde följande domsagor, tingslag och tingsrätter: 1680-1927 Vättle tingslag i 1680-1695 Vättle, Ale, Gäsene och Kullings häraders domsaga 1696-1781 Ale, Bjärke, Flundre, Väne och Vättle häraders domsaga 1782-1792 Ale, Bjärke och Vättle häraders domsaga 1793-1848 Ale, Bjärke, Flundre, Väne och Vättle häraders domsaga 1849-1927 Ale, Kullings och Vättle domsaga 1928-1933 Vättle och Kullings tingslag i Ale, Kullings och Vättle häraders domsaga 1934-1970 Vättle, Ale och Kullings tingslag i Ale, Kullings och Vättle häraders domsaga
1971- Alingsås tingsrätt och dess domsaga
Källor Noter
Tryckta källor Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Alingsås tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007) Svenskt ortnamnslexikon, Språk- och folkminnesinstitutet, Uppsala 2003 Nordisk Familjebok Nationalencyklopedin
Webbkällor Anten-Gräfsnäs Järnväg Järnväg.net, en privat webbplats om de svenska järnvägsnäten Nationella arkivdatabasen för uppgifter om fögderier, domsagor, tingslag och tingsrätter
Externa länkar
Wädtle härad i Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige i 7 band, Stockholm 1856-1870
Kategori:Härader i Västergötland Kategori:Härader i Älvsborgs län Kategori:Lerums kommun Kategori:Göteborgs kommun Kategori:Västergötlands historia