Ett konvent (presidential nominating convention eller national convention) inom amerikansk politik är ett möte som hålls vart fjärde år för att utse ett partis president- och vicepresidentkandidat och anta ett partiprogram. På detta nationella konvent samlas delegater från alla USA:s 50 delstater, inklusive dess territorier, som röstar fram partiets kandidater. Partiernas konvent administreras av Democratic National Committee respektive Republican National Committee.
Konventet markerar slutet på primärvalsperioden och början på det allmänna presidentvalet. Idag utses i praktiken presidentkandidaten redan under primärvalen, där man utser delegater som förbinder sig att rösta på en viss kandidat, men historiskt har saken avgjorts vid det nationella konventet. Mediebevakningen av händelsen har därför minskat de senaste åren. Den sista gången ett nationellt konvent var av betydelse för vem som nominerades var vid republikanernas konvent 1976.
Innan konventen infördes i USA så utsågs vicepresident- och presidentkandidaterna genom particaucus, valmöten där inflytelserika kongressledamöter bestämde vem som skulle nomineras.Se Congressional nominating caucus i engelska Wikipedia. Demokraternas första konvent hölls 1832, och republikanernas 1856. Mellan 1832 och 1936 hade demokraterna en regel om minst två tredjedelars majoritet för att bli nominerad vilket kunde leda till mycket utdragna omröstningar. 1924 krävdes det till exempel 103 röstningsomgångar innan man kunde utse en presidentkandidat."The Ballot Brawl of 1924", Washington Post, 4 mars 2008. Den gången blev det ingen av förhandsfavoriterna, Al Smith eller William McAdoo, utan kompromissen John W. Davis. Konventet 1924 var också det första man sände live på nationell radio över hela USA.Smith, Jean Edward, FDR (2007), Random House, , sidan 210. Vid konventet 1912 nominerades Woodrow Wilson först vid 46:e omröstningen. Långvariga omröstningar kunde leda till att man valde en dark horse, en från början otippad kandidat, som James Polk 1844. Hans namn introducerades först vid 8:e omröstningen då det var uppenbart att ingen skulle få två tredjedelars majoritet, och han vann den 9:e omgången och sedan även presidentvalet. Konventens höjdpunkt, den valda kandidatens nomineringstal eller "acceptance speech", har förekommit sedan Franklin D. Roosevelt nominerades 1932.
Sedan 1936 krävs bara en majoritet av delegaternas röster och då har det oftast bara behövts en omröstning, men det beror också på förändringar i själva nomineringsprocessen. Demokraternas konvent 1952, då Adlai Stevenson blev presidentkandidat, var sista gången som något av partierna hade mer än en omröstning. 1968 tog Demokraterna bort enhetslagen (unit rule) som lät en delstats alla röster gå till en kandidat.
Demokraternas konvent 1956 var sista gången man hade omröstning även om vem som skulle bli vicepresidentkandidat. Därefter har presidentkandidaten själv valt sin medkandidat som sedan accepterats av konventet.
1984 infördes så kallade superdelegater i Demokratiska partiets konvent. Vissa delegater vid republikanernas konvent utses på samma sätt, men termen "superdelegater" brukar inte användas om dem.
Lista över konvent
Fet stil: Vann presidentvalet Val Demokraternas kandidat Stad Republikanernas kandidat Stad Whigs kandidat Stad 1832 Andrew Jackson Baltimore 1836 Martin Van Buren Baltimore 1840 Martin Van Buren Baltimore William Henry Harrison Harrisburg 1844 James K. Polk Baltimore Henry Clay Baltimore 1848 Lewis Cass Baltimore Zachary Taylor Baltimore 1852 Franklin Pierce Baltimore Winfield Scott Baltimore 1856 James Buchanan Cincinnati John C. Frémont Philadelphia Millard Fillmore Baltimore 1860 John C. Breckinridge (Sydstaterna) och Stephen A. Douglas (Nordstaterna) Charleston och Baltimore Abraham Lincoln Chicago John Bell Baltimore 1864 George B. McClellan Chicago Abraham Lincoln Chicago 1868 Horatio Seymour New York Ulysses S. Grant Chicago 1872 Horace Greeley Baltimore Ulysses S. Grant Philadelphia 1876 Samuel J. Tilden St. Louis Rutherford B. Hayes Cincinnati 1880 Winfield S. Hancock Cincinnati James A. Garfield Chicago 1884 Grover Cleveland Chicago James G. Blaine Chicago 1888 Grover Cleveland St. Louis Benjamin Harrison Chicago 1892 Grover Cleveland Chicago Benjamin Harrison Minneapolis 1896 William Jennings Bryan Chicago William McKinley St. Louis 1900 William Jennings Bryan Kansas City William McKinley Philadelphia 1904 Alton B. Parker St. Louis Theodore Roosevelt Chicago 1908 William Jennings Bryan Denver William Howard Taft Chicago 1912 Woodrow Wilson Baltimore William Howard Taft Chicago 1916 Woodrow Wilson St. Louis Charles Evans Hughes New York 1920 James M. Cox San Francisco Warren G. Harding Chicago 1924 John W. Davis New York Calvin Coolidge Cleveland 1928 Al Smith Houston Herbert Hoover Kansas City 1932 Franklin D. Roosevelt Chicago Herbert Hoover Chicago 1936 Franklin D. Roosevelt Philadelphia Alfred Landon Cleveland 1940 Franklin D. Roosevelt Chicago Wendell Willkie Philadelphia 1944 Franklin D. Roosevelt Chicago Thomas Dewey Chicago 1948 Harry S. Truman Philadelphia Thomas Dewey Philadelphia 1952 Adlai Stevenson Chicago Dwight Eisenhower Chicago 1956 Adlai Stevenson Chicago Dwight Eisenhower San Francisco 1960 John F. Kennedy Los Angeles Richard Nixon Chicago 1964 Lyndon B. Johnson Atlantic City Barry Goldwater San Francisco 1968 Hubert Humphrey Chicago Richard Nixon Miami Beach 1972 George McGovern Miami Beach Richard Nixon Miami Beach 1976 Jimmy Carter New York Gerald Ford Kansas City 1980 Jimmy Carter New York Ronald Reagan Detroit 1984 Walter Mondale San Francisco Ronald Reagan Dallas 1988 Michael Dukakis Atlanta George H.W. Bush New Orleans 1992 Bill Clinton New York George H.W. Bush Houston 1996 Bill Clinton Chicago Bob Dole San Diego 2000 Al Gore Los Angeles George W. Bush Philadelphia 2004 John Kerry Boston George W. Bush New York 2008 Barack Obama Denver John McCain St. Paul 2012 Barack Obama Charlotte Mitt Romney Tampa 2016 Hillary Clinton Philadelphia Donald Trump Cleveland 2020 Joe Biden Milwaukee Donald Trump Charlotte2024 Kamala Harris Chicago Donald Trump Milwaukee
Se även Primärval
Referenser En version av artikeln Democratic National Convention på engelskspråkiga Wikipedia En version av artikeln United States presidential nominating convention på engelskspråkiga Wikipedia Political Convention, Encarta
Noter
Kategori:Politik i USA