The Boat Race, University Boat Race eller Oxford–Cambridge-rodden (officiellt The Oxford and Cambridge Boat Race) är en årlig roddtävling som hålls mellan de brittiska universiteten Oxfords och Cambridges roddarklubbar Cambridge University Boat Club och Oxford University Boat Club. Tävlingen hålls på floden Themsen i London där de ror i öppna åttamansbåtar från Putney till Mortlake över en distans på 6 779 meter. Herrarnas lopp hölls för första gången 1829 och är det näst äldsta sportevenemanget mellan universiteten i världen. Den har hållits årligen sedan 1856, förutom under första och andra världskriget (även om inofficiella lopp genomfördes) och covid-19-pandemin 2020. Den första damtävlingen hölls 1927 och Women's Boat Race har varit ett årligt evenemang sedan 1964. Sedan 2015 har damtävlingen ägt rum på samma dag och bana, och sedan 2018 har det kombinerade evenemanget av de två tävlingarna kallats "The Boat Race". År 2021 hölls tävlingen på floden Great Ouse i stället för Themsen.
Mästerskapsbanan (The Championship Course) har varit värd för de allra flesta loppen. Den täcker en 6,8 km lång sträcka av Themsen i västra London, från Putney till Mortlake, vilket är mer än tre gånger så långt som ett olympiskt lopp. Medlemmarna i båda besättningarna är traditionellt kända som "blå" och varje båt som en "Blå båt", med Cambridge i ljusblått och Oxford i mörkblått. Från och med 2025 års lopp har Cambridge vunnit herrarnas lopp 88 gånger mot Oxfords 81 gånger, med ett dött lopp, och har lett Oxford i kumulativa segrar sedan 1930. I damernas lopp har Cambridge vunnit loppet 48 gånger mot Oxfords 30 gånger, och har lett Oxford i kumulativa segrar sedan 1966. En reservbåtstävling har hållits sedan 1965 för herrarna och sedan 1966 för damerna.
Fler än 250 000 människor följer loppet från flodens strand. År 2009 såg rekordmånga 270 000 personer loppet live. Loppet sänds internationellt på TV. År 2014 såg 15 miljoner människor loppet på TV.
Historia
Ursprung Traditionen startades 1829 av Charles Merivale, en student vid St John's College, Cambridge, och hans skolkamrat från Harrow School Charles Wordsworth som studerade vid Christ Church, Oxford. University of Cambridge utmanade University of Oxford till en tävling i Henley-on-Thames men Oxford vann enkelt. Oxford tävlade i mörkblått eftersom fem av besättningsmedlemmarna var från Christ Church, vars färger var mörkblå.
Den andra tävlingen hölls 1836 och flyttades till en bana från Westminster till Putney. Under de följande två åren rådde det oenighet om var tävlingen skulle hållas, där Oxford föredrog Henley och Cambridge föredrog London. Efter det officiella bildandet av Oxford University Boat Club återupptogs tävlingarna mellan de två universiteten 1839 på Tideway och traditionen fortsätter till idag, där förloraren utmanar vinnaren till en returmatch årligen.
Sedan 1856 har loppet hållits varje år, med undantag för åren 1915 till 1919 på grund av första världskriget, 1940 till 1945, på grund av andra världskriget, och 2020 på grund av covid-19-pandemin.
Dött lopp 1877 Loppet 1877 förklarades som dött lopp. Båda besättningarna kom i mål på tiden 24 minuter och 8 sekunder i dåligt väder. Domen från tävlingsdomaren John Phelps anses vara misstänkt eftersom han enligt uppgift var över 70 år och blind på ena ögat. Roddhistorikern Tim Koch, som skriver i det officiella 2014 Boat Race Programme, noterar att det finns "en mycket stor och mycket djupt rotad lögn" om tävlingen, inklusive påståendet att Phelps hade tillkännagett "Dött lopp ... till Oxford med sex fot" (det avstånd som Phelps påstås ha nämnt varierar enligt berättelsen).
Phelps smeknamn "Honest John" var inte ironiskt, och han var inte (som det ibland påstås) berusad vid målgången. Han var tvungen att bedöma vem som hade vunnit utan hjälp av målstolpar (som installerades i tid för nästa års tävling). Vissa tidningar hade trott att Oxford vann en knapp seger, men deras ståndpunkt kom nedströms; Phelps ansåg att båtarna i stort sett var i nivå med varandra. Eftersom det inte fanns något tydligt sätt att avgöra vem som hade rusat fram vid den exakta mållinjen, kunde Phelps bara förklara att det var dött lopp. Koch tror att pressen och Oxfords anhängare hittade på historierna om Phelps senare, som Phelps inte hade någon chans att motbevisa.
Oxford, som var delvis invalidiserat, gjorde det ena försöket efter det andra för att behålla sin snabbt avtagande ledning, medan Cambridge, som egendomligt nog hade slagit sig samman igen och rodde nästan som en man, gjorde en magnifik spurt med 40 slag i minuten, i avsikt att hinna ikapp sina motståndare innan de nådde fram till vinnarposten. Sålunda kämpande över den återstående delen av banan, rusade de båda åttorna förbi flaggan bredvid varandra, och kanonen avlossades under en upphetsning som sällan eller aldrig överträffades. Hurrarop för den ena besättningen avlöstes av mothurrarop för den andra, och det var omöjligt att säga vad resultatet blev, förrän pressbåten backade ned till domaren och frågade om saken. John Phelps, som officierade, svarade att båtarnas nosar passerade stolpen strängt jämnt, och att resultatet blev ett dött lopp.The Times
Inställda lopp under krigsåren På grund av första och andra världskriget ställdes loppet in helt 1915–1919 och 1940–1945. Den 12 januari 1915 meddelade The Daily Telegraph att den årliga tävlingen var helt inställd på grund av att männen givit sig av för att kriga, "för varje tillgänglig roddare, antingen Fresher eller Blue, har anslutit sig till kriget."
Oxfordmyteriet 1959 1959 försökte några av de existerande Oxford-Blues att avsätta ordförande Ronnie Howard och tränaren Jumbo Edwards. Deras försök misslyckades dock när Cambridge stödde ordförande. Tre av dissidenterna kom tillbaka och Oxford vann till slut med sex längder.
Oxfordmyteriet 1987
Efter nederlaget i 1986 års tävling, Oxfords första på elva år, var amerikanen Chris Clark fast besluten att få revansch: "Nästa år ska vi vinna stort över Cambridge. Även om jag måste åka hem och ta med mig hela den amerikanska truppen." Han rekryterade ytterligare fyra amerikanska doktorander: tre roddare av internationell klass (Dan Lyons, Chris Huntington och Chris Penny) och en cox (Jonathan Fish), i ett försök att sätta ihop den snabbaste Boat Race-besättningen i tävlingens historia.
Meningsskiljaktigheter om träningsupplägget hos Dan Topolski, Oxfords tränare ("Han ville att vi skulle tillbringa mer tid med att träna på land än på vatten!", klagade Lyons), ledde till att besättningen gick ut vid minst ett tillfälle, och resulterade i att tränaren reviderade sitt tillvägagångssätt. Ett hälsotest mellan Clark och klubbens ordförande Donald Macdonald (där Clark segrade) resulterade i ett krav på att Macdonald skulle avsättas. Det åtföljdes av ett hot om att amerikanerna skulle vägra ro om Macdonald stannade kvar i besättningen. Som båtklubbens ordförande hade Macdonald "absolut makt över urvalet", och när han meddelade att Clark skulle ro på styrbord, hans svagare sida, Macdonald skulle ro på babords sida och Tony Ward skulle tas bort från besättningen helt och hållet, gjorde den amerikanska kontingenten myteri. Efter omfattande förhandlingar och debatter, mycket av det som fördes i allmänhetens ögon, avsattes Clark, Penny, Huntington, Lyons och Fish och ersattes av medlemmar av Oxfords reservbesättning Isis.
Loppet vanns av Oxford med fyra längder, trots att Cambridge var favoriter.
1989 publicerades Topolski och författaren Patrick Robinsons bok om händelserna, True Blue: The Oxford Boat Race Mutiny. Sju år senare släpptes en film baserad på boken. Alison Gill, dåvarande ordförande för Oxford University Women's Boat Club, skrev The Yanks at Oxford, där hon försvarade amerikanerna och hävdade att Topolski skrev True Blue för att rättfärdiga sina egna handlingar. River and Rowing Museums grundare Chris Dodd beskrev True Blue som "särskilt stötande" men skrev också att "[Oxford] saknade kraften, finessen – i princip allt som före-myteriet hade att erbjuda."
Incidenten 2012 Under 2012 års tävling, efter att nästan tre fjärdedelar av banan hade rotts, stoppades tävlingen i över 30 minuter när en ensam demonstrant, australiensaren Trenton Oldfield, gick ner i vattnet från Chiswick Eyot och avsiktligt simmade mellan båtarna nära Chiswick Pier med avsikt att protestera mot nedskärningar och vad han såg som urholkningen av medborgerliga friheter och en växande kultur av elitism inom det brittiska samhället. När han upptäcktes av den assisterande domaren Sir Matthew Pinsent var båda båtarna tvungna att stanna av säkerhetsskäl. När de väl startades igen kolliderade båtarna och Oxford-besättningsmannen Hanno Wienhausens åra bröts av på mitten och bladet gick sönder. Tävlingsdomaren John Garrett bedömde att kollisionen var Oxfords fel och lät tävlingen fortsätta. Cambridge tog snabbt ledningen och gick vidare att vinna loppet. Oxford-besättningen lämnade in en sista vädjan till domaren som snabbt avslogs; och Cambridge bekräftades som vinnare i den första tävlingen sedan 1849 där en besättning hade vunnit båttävlingen utan en officiell registrerad vinnartid. Efter loppets slut fick Oxfords bogman Alex Woods akutvård efter att ha kollapsat i båten av utmattning. På grund av omständigheterna var firandet efter loppet av det vinnande Cambridge-teamet ovanligt dämpat och den planerade prisutdelningen ställdes in.
Inställt lopp 2020 Liksom andra sportevenemang ställdes båttävlingen 2020 in helt på grund av covid-19-pandemipolitiken.
Flytt till Cambridgeshire 2021 Tävlingarna 2021 hölls på floden Great Ouse vid Ely i Cambridgeshire för första gången sedan andra världskriget 1944, över en kortare raksträcka på 4,9 kilometer. Detta på grund av säkerhetsproblemen på Hammersmith Bridge, samt restriktioner på grund av att covid-19-pandemin fortfarande gällde.
Boat Race 2022 återvände till Themsen och den traditionella banan mellan Putney och Mortlake.
Kapsejsningar I 1912 års tävling, som kördes i extremt dåligt väder och starka vindar, sjönk båda besättningarna. Oxford rodde upp i en betydande tidig ledning, men började ta in vatten och tog sig till flodbanken strax efter att ha passerat Hammersmith Bridge för att tömma ut båten: även om de försökte starta om, avbröts tävlingen vid denna tidpunkt eftersom Cambridge också hade sjunkit när de passerade Harrods Depository.
Cambridge sjönk också 1859 och 1978, medan Oxford gjorde det 1925, och igen 1951. 1951 års lopp startades på nytt följande måndag. År 1984 sjönk Cambridge-båten efter att ha kolliderat med en pråm före starten av tävlingen, som sedan planerades om till nästa dag. År 2016, vid Barnes Bridge, började Cambridge-kvinnorna sjunka men återhämtade sig gradvis och slutförde loppet.
Fler Boat-Race Veckan innan roddtävlingen mellan Oxford och Cambridge avgörs, föregås den av de två så kallade reservbesättningarna (Oxford kallas Isis och Cambridge kallas Goldie). Men även kvinnornas åtta, reservåtta, lätta åtta, herrarnas lätta åtta och en veteranrodd tävlar i Henley Boat Race mellan Putney och Hammersmith på Themsen. Färgerna av den två lag är ljus blå för Cambridge och mörk blå för Oxford.
I populärkulturen Boat race blev en så populär fras att den införlivades i Cockney-slang på rim, för "ansikte".