1600–1833/37 Från början av 1600-talet till befälsreformerna 1833 (indelta armén) och 1837 (värvade armén) fanns det följande underofficersgrader.Frans Josephsson. Svenska underofficerarnas historia, del 1 (Stockholm 1938), passim
Infanteriet Kavalleriet Artilleriet Fältväbel Kvartermästare Styckjunkare, överfyrverkare, överminör, översappör Sergeant – Sergeant Förare – – Furir – Furir Rustmästare Korpral –
1833/37–1875 Infanteriet Kavalleriet Artilleriet Fanjunkare Fanjunkare Styckjunkare Sergeant Sergeant Sergeant Furir – –
1875–1936 Artilleriet Intendenturkåren, tygkåren Övriga truppslag Styckjunkare Förvaltare Fanjunkare Sergeant Sergeant Sergeant
1936–1949 Intendenturkåren, tygkåren Artilleriet Övriga truppslag Förvaltare – – Fanjunkare Styckjunkare Fanjunkare Sergeant Sergeant Sergeant
1949–1972
Artilleriet Övriga truppslag Förvaltare Förvaltare Styckjunkare Fanjunkare Sergeant Sergeant
När förvaltargraden infördes som högsta underofficersgrad i alla truppslag, hade dåvarande intendenten i Livrustkammaren Heribert Seitz gjort en utredning och föreslagit gradbenämningen "stabsfanjunkare". Svenska underofficersförbundet underkände dessa förslag och föreslog i stället "förvaltare". Överbefälhavaren (ÖB) föreslog sedan "överfanjunkare" vilket förbundet också gick emot. ÖB ansåg dock "förvaltare" vara alltför civilt och föreslog "stabsförvaltare", medan förbundet vidhöll "förvaltare" eller eventuellt "stabsförvaltare".Victor Emanuel Schedin, Svenska underofficersförbundet 1907–1957 (Stockholm 1957), s. 170. Som framgår fattade regeringen beslut om att använda tjänstegradbenämningen "förvaltare".
Referenser
Underofficersgrader, historiska