Anders Peter Landin, född 10 juni 1811 i Turinge församling, Stockholms län, död 8 mars 1881 i Hedvig Eleonora församling, Stockholm, var en svensk läkare, förläggare, och bokhandlare.
Biografi Anders Peter Landin föddes 1811 i Turinge församling i Stockholms län. Landin var son till stadsfiskalen Anders Landin och Greta Lisa Andersdotter. Den 11 oktober 1831 skrevs han in vid Uppsala universitet, där han den 17 oktober 1835 avlade filosofisk examen. Han inledde därefter medicinska studier och arbetade en kort tid i läkartjänst, men valde snart en annan yrkesbana.
I juni 1837 etablerade sig Landin som boktryckare och bokhandlare i Gävle. Samma år, den 4 juli 1837, började han ge ut tidningen Norrlands-Posten, som kom att bli hans viktigaste livsverk. Tidningen utgavs fram till den 30 december 1869 under hans ledning. Verksamheten i Gävle kompletterades snart med förlag och bokhandel. Med tiden expanderade Landin och etablerade verksamheter på flera orter: Sundsvall juli 1840–november 1842, Uppsala 1843–1845, Östersund maj 1845-1849 och Söderhamn 1859.
Han startade även fler tidningar, bland annat Jemtlands läns tidning år 1845 och Helsingen i Söderhamn år 1857. Därtill gav han ut tidningen Skarpskytten från den 10 december 1862 till den 28 april 1865. När Norrlands-Posten växte i omfattning, bland annat med tredagarsutgivning under perioderna 1849–1851 och åter från 1858, ökade behovet av papper. Detta ledde till att Landin år 1848 grundade pappersbruket Gadöborg i Valbo socken.
Vid årsskiftet 1869–1870 avslutade Landin sin verksamhet och överlät Norrlands-Posten till en systerson. Därefter bosatte han sig i Stockholm, där han levde fram till sin död den 18 mars 1881. Hans långa karriär var till stor del ett enmansarbete, vilket tillsammans med perioder av sjukdom påverkade verksamheten. Trots detta lyckades han bygga upp en livskraftig tidning med hela Norrland som verksamhetsområde. Anders Peter Landin har beskrivits som en norrländsk motsvarighet till Lars Johan Hierta och räknas som en viktig pionjär inom svensk regionalpress.
Han etablerandet av AP Landin & Co:s tryckeri. Han kom med tiden att bli en kulturperson i Gävle och var en av stiftarna av Norrlands-Dala konstförening.
Organisatör och samhällsengagemang Redan 1841 verkade Landin för att bokhandlare och förläggare skulle mötas regelbundet. Han var också en av initiativtagarna till Svenska förläggareföreningen, som bildades 1844. Han var djupt engagerad i Gävles föreningsliv, där han spelade en viktig roll i stadens bildningsförening, i Gästriklands fornminnesförening (som skattmästare) och i arbetareföreningen. Redan 1837 organiserade han paketvagnsförbindelser mellan Gävle och Uppsala och drev senare egen trafik mellan Gävle och Söderhamn.
Landin var liberal och aktiv i frågor som rörde handelsfrihet och reformer av riksdagen. Hans tidning Norrlands-Posten drev lokala frågor och kampanjer, bland annat för sanering av det låglänta Gävle samt för hjälpinsatser under nödåren och efter stadsbranden år 1869. Tidningen tog tydlig ställning i flera samhällsfrågor. Den verkade för nykterhet och religionsfrihet samt, efter hand, för kvinnors rätt till utbildning och arbete. Den kritiserade adelns privilegier, förespråkade en utvidgad och mer jämlik rösträtt och riktade kritik mot militärväsendet och statens utgifter. Efter representationsreformen kom tidningen att ansluta sig till den nyliberala riktningen.
Landin var även en ivrig skandinavist. I en artikel daterad den 15 oktober 1864 uttryckte han exempelvis förhoppningar om att ett enat Norden skulle kunna påverka den europeiska maktbalansen. Landin hamnade vid flera tillfällen i konflikt med tryckfrihetsförordningen. Efter kommentarer om oroligheterna i Stockholm sommaren 1838 drogs Norrlands-Posten in. Han svarade genom att ge ut ersättningstidningar under olika namn, såsom Nya Norrlands-Posten och Sjette Norrlands-Posten, tills utgivningen kunde återupptas. År 1841 åtalades han som förläggare för publikationen Venus, där en dikt ansågs osedlig. Han frikändes dock i målet.
Familj Landin gifte sig första gången den 28 december 1845 i Älvkarleby med Brita Helena Lindberg (1811–1871). Hon var dotter till torparen Per Ersson och Maja Olsdotter.
Den 7 maj 1873 gifte han om sig i Gävle med Anna Fredrika Bygden (1828–1891), dotter till tullvaktmästaren Jacob Bygden och Helena Olofsdotter. Hon hade tidigare varit gift med sjötullvaktmästaren Johan Blom (död 1862).
Referenser Svenskt konstnärslexikon del III sid 453, Allhems Förlag, Malmö.
Noter
Kategori:Män Kategori:Födda 1811 Kategori:Avlidna 1881 Kategori:Svenska läkare under 1800-talet Kategori:Svenska bokförläggare Kategori:Personer i Gävles historia Kategori:Personer från Turinge socken