Karl Ludwig Rütimeyer, född 26 februari 1825 i Biglen, död 25 november 1895 i Basel, var en schweizisk zoolog och geolog.
Rütimeyer utnämndes 1855 till professor i zoologi vid universitetet i Basel. Rütimeyers undersökningar rörande vissa däggdjursgruppers fylogeni är av stor betydelse. Förutom hans arbeten om Europas tertiära däggdjur (Beziehungen zwischen den Säugetierstämmen alter und neuer Welt, 1889, och Übersicht der eocänen Fauna von Egerkingen, 1890) har hans undersökningar rörande de dittills inte uppmärksammade fynden från pålbyggnadsperioden (Die Fauna der Pfahlbauten in der Schweiz, 1861) överlämnat resultat av stor allmän biologisk betydelse. Tack vare främst dessa sistnämnda fynd blev Rütimeyer grundläggare av en nyare riktning i forskningen om husdjurs historia, i det att han genom historiska vittnesmål kunde uppvisa, att en verklig ombildning av husdjursraser ägt rum.
Bibliografi (i urval) Über die Herkunft unserer Tierwelt (1867) Beiträge zur Kenntnis der fossilen Pferde (1863) Crania helvetica (tillsammans med Wilhelm His, 1864) Versuch einer natürlichen Geschichte des Rindes (1866-67) Über den Bau von Schale und Schädel bei lebenden und fossilen Schildkröten (1872) Thal- und Seebildung (1869) Pliocen- und Eisperiode (1876) Gesammelte kleine Schriften (med självbiografi, 1898 i två band) Briefe und Tagebuchblätter (1906)
Se även Torvhund
Källor
Kategori:Schweiziska geologer Kategori:Schweiziska zoologer Kategori:Schweiziska professorer Kategori:Professorer i zoologi Kategori:Personer verksamma vid Basels universitet Kategori:Personer inom hundhållning Kategori:Geologer under 1800-talet Kategori:Zoologer under 1800-talet Kategori:Schweiziska forskare under 1800-talet Kategori:Personer från kantonen Bern Kategori:Födda 1825 Kategori:Avlidna 1895 Kategori:Män Kategori:Ugglan