Riksrådsdräkten (ibland riksherredräkt) var en klädsel som utvecklades under 1600- och 1700-talen till riksrådets medlemmar. Den bars under högtidliga ceremonier såsom kröningar, dop och begravningar i kungahuset. Dräkten användes av riksråden, rikets herrar och från 1809 av statsråden. Sista gången riksrådsdräkten användes var troligen vid ståndsriksdagens avskaffande under Riksdagen 1865–1866; därefter tog ämbetsuniformer och hovuniformer över."Kläder för tid och evighet: Gustaf III sedd genom sina dräkter", Lena Rangström, Livrustkammaren 1997, sid 1898-197.
Riksrådsmanteln samt hatten Drottning Kristina införde till sin kröning 1650 den karmosinröda manteln i sammet med kanter och bräm i hermelin. Den kallas ibland för talar. Till detta kom en vidbrättad hatt i samma material.
Riksrådsdräkten
Gustav III införde till Riksdagen 1792 i Gävle en ny dräkt för riksråden att bäras under den röda manteln. Denna dräkt är till utförandet och snitt samma som den furstliga dräkten, men inte av samma tyg. Den furstliga dräkten är av tyg i silver, medan riksrådets dräkt är blommigt vitt siden med gallerspetsar. Till detta kom även höga stövlar i rött sammet med kant av hermelin.
Bilder
Se även Sveriges riksregalier Svenska kröningar Svenska begravningsregalier Svenska furstliga mantlar
Referenser
Kategori:Formella kläder Kategori:Svenska riksråd