Knut Fredrik Nilsson Nihlén, född 13 december 1877 i Ystad, död 7 mars 1952Sveriges dödbok 1901-2013, var under många år trafikchef för Ystads Järnvägar, ett trafikförbund som omfattade sex oberoende järnvägsbolag, bland andra Malmö-Ystads järnväg och Ystad-Eslövs järnväg. Han var även aktiv i samhällslivet i Ystad.

Uppväxt och yrkesliv Fadern Nils Henriksson arbetade som konduktör.Folkräkningar 1880 Vid 16 års ålder blev Nihlén anställd vid Ystad-Eslövs Järnväg som trafikelev och förblev inom Ystadsbanorna fram till sin pensionering den 1 januari 1942, från 1917 som trafikchef. Även den yngre brodern Nils Axel kom att arbeta inom järnvägen, som stationsskrivare.Folkräkningar 1910 Nihlén blev trafikchef 1917, en befattning han behöll fram till 1941 när bolagen förstatligades.

Nihléns båda företrädare som trafikchef hade varit högskoleingenjörer, men själv gick han alltså den långa vägen inom organisationen. Hans insatser för järnvägarna blev med tiden smått legendariska, alltifrån ett rådigt ingripande vid en tågkollision 1912. I trafikchefens frånvaro fick Nihlén där ansvaret att leda räddningsarbetet.

Som trafikchef verkade Nihlén även för att stärka järnvägstrafiken generellt. Han fick mottaga såväl Nordstjärneorden som Vasaorden. Av den danske kungen, Christian X, fick han ta emot Dannebrogorden för sina insatser för att främja färjetrafiken mellan Ystad och Rønne på Bornholm.

Knut Nihlén dokumenterade Ystadbanornas historia på olika sätt. Under hela sin aktiva tid samlade han tidningsartiklar om järnvägarna. Han författade flera skrifter om de olika banorna. När det stod klart att Ystadsbanorna skulle införlivas med SJ 1941, tog han initiativ till ett järnvägsmuseum i Ystad och ett provisoriskt museum kunde invigas 1944Handlingar, protokoll, inventarier och trycksaker från alla Ystadsbanornas stationer samlades in för att bilda stommen till det blivande museet. 1944 invigdes museet i provisoriska lokaler i anslutning till Dragonmuseet i Ystad (Ystads Allehanda 1944-04-27). Det insamlade materialet magasinerades efter några år (enligt Ystads Allehanda 1948-10-29 fanns det då fortfarande kvar vid Dragonmuseet) på annan plats och finns numera (2017) på Stadsarkivet i Ystad..

Knut Nihlén var även aktiv i samhällslivet i Ystad. Han var verksam inom Ystads fornminnesförening. År 1927 startades på hans initiativ den första turistbyrån i YstadLundgren, Cecilia, Om den goda badplatsen : examensarbete. - SLU, Alnarp, inst för landskapsplanering. - 2006. och under en tid var Nihlén styrelseordförande i Ystads sparbankYstads Allehanda 1947-05-04.

Järnvägsmateriel med hans namn Föreningen Skånska Järnvägar köpte 1971 ångloket MYJ 33 och gav det namnet Knut Nihlén. Loket var byggt 1918 och hade trafikerat Malmö-Ystads Järnvägar.

Länstrafiken Malmöhus trafikerade 1990-96 sträckan Malmö-Ystad med dieselmotorvagnar. Ett av dessa pågatåg hade namnet Knut Nihlén.

Bibliografi Malmö-Ystads järnväg 1874-1924. - Malmö, 1924 Börringe-Östratorps järnvägsaktiebolag. - Ystad, 1934 När järnvägen knöt samman tidningspressen och bygden. // (Artikel i) Ystads Allehanda. - 1948-10-29

Källor Huvudkällor Améen, Lennart, Transport och trafik (1987). // (Kapitel i) Ystads historia. D. 4, Ystad under nittonhundratalet : 1914-1971. - S. 177-216 Kärager, Vincent, Ystadjärnvägarnas historia. // (Artikelserie i tidskriften) Ångtrycket, 1992-1994, särskilt sista avsnittet, del 9, i nummer 1994:3 Noter

Kategori:Män Kategori:Födda 1877 Kategori:Avlidna 1952 Kategori:Riddare av Nordstjärneorden Kategori:Riddare av Vasaorden Kategori:Mottagare av Dannebrogorden Kategori:Personer från Ystad