Invandrare i Sverige var en vandringsutställning som producerades i två versioner av den statliga myndigheten Riksutställningar, i samarbete med Arbetsgruppen för invandrarfrågor. Den handlade om de problem som mötte de nya svenskarna i slutet på 1960-talet i Sverige, och vad som skulle kunna göras för att lösa dem.Riksutställningar/Projektarkivet/Projekt: 9-10/Volymnummer: F1A: 19/Mapp: ”Projektnr: 9, ’Invandrare i Sverige’”/1 sida A4: ”Förslag till skrivelse, Till folkhögskolorna/.../För Riksutställningar, Marita Lindgren-Fridell, 1:e intendent”.Riksutställningar/Projektarkivet/Projekt: 9-10/Volymnummer: F1A: 19/Mapp: ”Projektnr: 9, ’Invandrare i Sverige’”/5 häftade sidor A4: ”E.P., 29.10.1970, Version 2, Invandrare i Sverige – Stora versionen”, sid. 1. Den stora utställningen besökte 35 orter i Sverige 1968 till 1970.Riksutställningar/Projektarkivet/Projekt: 9-10/Volymnummer: F1A: 19/Mapp: ”Projektnr: 9, ’Invandrare i Sverige’”/2 häftade sidor A4: ”Turneplan för utställningen ’Invandrare i Sverige’”.
Bakgrund Ursprunget till utställningen Invandrare i Sverige kom från en förfrågan från dåvarande Arbetsgruppen för invandrarfrågor. Gruppen vände sig till Riksutställningar för att få hjälp med att belysa situationen för migranter i Sverige i slutet på 1960-talet.
När vandringsutställningen Invandrare i Sverige skulle produceras hade Riksutställningar funnits som statlig försöksverksamhet i fem år. Den nya utställningen presenterades av Riksutställningars skolavdelning, som en ny giv för föreningen Konst i skolans medlemmar. Riksutställningar hade redan 1966 börjat samarbeta med Konst i skolan när den uppmärksammade vandringsutställningen Upptäcka – uppleva togs fram, vilket också kan sägas vara starten på myndighetens satsning på utställningsverksamhet riktad mot barn.
Så här formulerade sig Marita Lindgren-Fridell, förste intendent vid Riksutställningar, när hon vill förklara för folkhögskolorna hur samarbetet såg ut mellan Riksutställningar och föreningen Konst i skolan:/.../Enligt uppgörelsen mellan Konst i skolan och Riksutställningar skall utställningarna inte endast utgöras av konstutställningar eller bildsamlingar och studiematerial som behandlar konst utan också andra aktuella och lämpliga ämnen. Dessa utställningar/studiepaket skall inte blott anknyta till undervisningen i teckning etc utan också till samhälls- och naturorienterande ämnen i skolan./.../Riksutställningar hade efter de första fem åren fått en delvis ny inriktning än tidigare, traditionella utställningsformer började ifrågasättas och nya metoder och tekniker diskuterades. Marita Lindgren-Fridell:Riksutställningars uppgift f.n. är att bedriva olika typer av försök och experiment. Dels söker man göra utställningar av betydligt mindre format än tidigare, dels ge andra innehåll än de traditionella konstutställningarnas. Den nu erbjudna utställningen ”Invandrare i Sverige” är just ett sådant försök./.../ Tema Invandrare i Sverige skulle vara ett utställningskoncept ”av informativ karaktär och vända sig till en svensk publik”. Målsättningen var att bidra till: Större förståelse för de typer av problem som kunde drabba de som kom som nyanlända till Sverige vid tidpunkten. Bättre information och minskning av olika former av fördomar. Ömsesidig kontakt mellan invandrare och svenskar.Riksutställningar/Projektarkivet/Projekt: 9-10/Volymnummer: F1A: 19/Mapp: ”Projektnr: 9, ’Invandrare i Sverige’”/1 sida A4: ”Statens invandrarverk, Pressombudsmannen, Hur man kan utnyttja utställningen”. Förhoppningen var dessutom att utställningen skulle bidra till diskussioner och gruppstudier i ämnet.
Produktion Invandrare i Sverige var en vandringsutställning som hade som målsättning att ge en reportagemässig bild av de dåvarande invandrarnas situation i Sverige – ”deras arbetssituation, bostadsproblem, språksvårigheter och kulturella isolering”. Frågor ställdes om orsaken till att de hamnade i Sverige, de attityder som mötte dem från svenskarna. Samma ämnen berördes i en stillfilm, som hade producerats av Arbetsgruppen för invandrarfrågor, och som ingick i utställningen.Riksutställningar/Projektarkivet/Projekt: 9-10/Volymnummer: F1A: 19/Mapp: ”Projektnr: 9, ’Invandrare i Sverige’”/5 häftade sidor A4: ”E.P., 29.10.1970, Version 2, Invandrare i Sverige – Stora versionen”, sid. 2.
Utställningen ställde upp följande ”problem” i punktform, som den sade sig vilja granska – citat ur utställningsplaneringen: Invandrarnas betydelse för svenskt näringsliv. Hur många invandrare finns? Olika typer av invandrare. Varifrån kommer de, hur fördelar de sig på olika länder? Varför emigrerar de till Sverige? Fakta om resp. länders arbetsmarknader. Andra än ekonomiska skäl till emigrationen. Svensk invandringspolitik idag. Hur kommer invandrarna hit? Informationskontoren i Rom, Ankara. Fri resp. reglerad invandring. Arbetstillstånd. Invandrare i Sverige. Anpassningsproblem, deras sociala och ekonomiska situation, svårigheter med språk, mat, arbete, klimat, isolering. Invandrarnas egna organisationer. Att arbeta i Sverige. Vilka yrken väntar invandrarna? Hur stor är deras rörlighet på arbetsmarknaden? Vilken utbildning har de när de kommer hit? Kan de vidareutbildas i Sverige? Avancerar de inom arbetet? Vad gör vi för invandrarna? Vilka gör något respektive underlåter att göra något? Vad kan man kräva av arbetsgivarna, fackföreningarna, kommunerna? Språkundervisning, upplysningsbyråer, bibliotek och annan service. Hur ser invandrarna på Sverige och svenskarna och vad säger svenskarna om invandrarna? Axplock ur vetenskapliga attitydundersökningar. Organisations-Sveriges (LO:s, Arbetsgivarföreningens, Arbetsmarknadsstyrelsens) syn på invandringen. Nya sociala, kulturella och ekonomiska problem för det svenska samhället. Vilken risk ligger i att invandrarna så ensidigt rekryteras till låglöneyrken? Religiösa och etniska minoriteter. Assimilation eller integration? Invandrarnas betydelse för svenskt kulturliv.Riksutställningar/Projektarkivet/Projekt nummer: 9/Volymnummer: F1A: 20/2 sidor (ljusgröna) A4: ”Innehåll. Här följer en sammanställning i punktform av de problem som vi önskar presentera och granska i utställningen./.../”. Innehållet i Invandrare i Sverige bestod till stor del av bilder som skildrade de nya svenskarnas situation – bland annat ett 40-tal bilder ur tidningarna Dagens Nyheters och Expressens arkiv.Riksutställningar/Projektarkivet/Projekt nummer: 9/Volymnummer: F1A: 21/1 sida A4: ”Statens försöksverksamhet med Riksutställningar, måndagen den 4 nov 1968, Britt Marie Hallbert, Dagens nyheter/.../”.
Invandrare i Sverige kom att tillverkas i två versioner: en miniupplaga och en stor version, som var originalet.Riksutställningar/Projektarkivet/Projekt: 9-10/Volymnummer: F1A: 19/Mapp: ”Projektnr: 9, ’Invandrare i Sverige’”/2 häftade sidor A4: ”MUS 65, EP, 2.11.1970, Version 1, Invandrare i Sverige – miniupplaga”.Riksutställningar/Projektarkivet/Projekt: 9-10/Volymnummer: F1A: 19/Mapp: ”Projektnr: 9, ’Invandrare i Sverige’”/5 häftade sidor A4: ”E.P., 29.10.1970, Version 2, Invandrare i Sverige – Stora versionen”. Den stora upplagan tillverkades i ett exemplar och den nedskalade i 400 exemplar.Riksutställningar/Projektarkivet/Projekt nummer: 9/Volymnummer: F1A: 20/16-sidig hopvikbar (av ”dragspelstyp” i dubbelt A4 utvikt ) folder om utställningen Invandrare i Sverige. Den stora versionen kallades internt för ”Version 2”. Syftet med den förklarades så här av Riksutställningar:/.../Den skulle till skillnad från den information som tidningar och tv kunde ge i samma frågor skapa ett socialt rum, där kontakter kunde knytas mellan svenskar och invandrare. Denna senare målsättning kom att påverka utställningens fysiska utformning samt vara drivkraften bakom det förhållandevis stora arbete som lades ner på att initiera programverksamhet kring utställningen. Stor utställning Den stora utställningen bestod av 17 skärmar i storleken 1 gånger 2 meter med bilder på båda sidor. Skärmarna fästes vid varandra med beslag i över- och underkant. I utställningen ingick en annonspelare med en rund bokhylla. I bokhyllan fanns ett låst skåp med en kassettbandspelare av märket Tandberg med ett band som spelade musik från olika länder.Riksutställningar/Projektarkivet/Projekt: 9-10/Volymnummer: F1A: 19/Mapp: ”Projektnr: 9, ’Invandrare i Sverige’”/1 sida (ljusgul) A4: ”Utställningen består av 17 skärmar 1 x 2 m, som är försedda med bilder på båda sidor/.../”. I ett rödmålat fack ovanpå bokhyllan fanns en katalog på sex olika språk: svenska, finska, tyska, italienska, grekiska, serbokroatiska. I facket fanns publikationen (pocketboken) Invandrare, som bestod av 24 uppsatser på 80 sidor kring ett antal bilder i utställningen Invandrare i Sverige. Priset var en krona och betalningen lades i en sparbössa som stod i bokhyllan.Riksutställningar/Projektarkivet/Projekt: 9-10/Volymnummer: F1A: 19/Mapp: ”Projektnr: 9, ’Invandrare i Sverige’”/1 sida (ljusgrön) A4: ”Bil. 2., Reklam- och informationsmaterial.”. Invandrare beskrevs så här av Riksutställningar: ”En/.../bok med avsiktligt tillspetsade uppsatser om invandrarnas situation och svensk invandringspolitik redigerades av en tjänsteman vid Riksutställningar”.Riksutställningar/Projektarkivet/Projekt: 9-10/Volymnummer: F1A: 19/Mapp: ”Projektnr: 9, ’Invandrare i Sverige’”/5 häftade sidor A4: ”E.P., 29.10.1970, Version 2, Invandrare i Sverige – Stora versionen”, sid. 3. Avsikten med boken var att ”ge en väckande och engagerande introduktion till utställningen”.Riksutställningar/Projektarkivet/Projekt nummer: 9/Volymnummer: F1A: 19/25 sidor A4 med blå plastringrygg: ”Invandrare i Sverige”, utställningspresentation. Sid. 7, ”Bil. 2.”. Den lilla boken fungerade också som en utställningskatalog med viss information om utställningen.
Uppsatsförfattarna: Olaf P. Bergren, Per Gahrton, Tomas Hammar, Holger Hammarberg, Thomas Hammarberg, Ulla Hedén, Lars Erik Hedin, Joachim Israel, Tellervo Kelen, Sven Nordlund, Rolf Ohlsson, Gunnar Persson, Sven Alur Reinans, Björn Runeborg, Rune Rydén, Leena Sparring, Harald Swedner, Olle Svenning, Alexandros Theodoridis, Gun Zacharias, Eskil Wadensjö, Michael Wächter, Kjell Öberg.
Till utställningen hörde också 10 pallar. Allt fraktades i 8 specialtillverkade lådor som transporterades på lastbil.
Utställningsaffischen gjordes i två storlekar, 50 gånger 70 centimeter och 35 gånger 50 centimeter. Den större affischen kunde beställas gratis i högst 100 exemplar med lokalt tryck och fler utan tryck. Den mindre affischen var inte avsedd för lokalt tryck och kunde beställas gratis i obegränsat antal. Med Invandrare i Sverige följde också ett studiematerial som var avsett för elever på högstadiet och gymnasiet, men också studiecirklar. Materialet var gratis och kunde beställas i så många exemplar som önskades.
De lokala utställarna fick också förslag på olika former av kringaktiviteter som kunde arrangeras i anslutning till utställningen, bland annat olika föredrag och diskussioner, teater och film.Riksutställningar/Projektarkivet/Projekt: 9-10/Volymnummer: F1A: 19/Mapp: ”Projektnr: 9, ’Invandrare i Sverige’”/4 sidor A4: ”Förslag på aktiviteter kring utställningen Invandrare i Sverige (Sammanställda av Statens invandrarverk – Anpassningsbyrån)”, sid. 2-4.
Produktionsgruppen stora utställningen Producent/ansvarig manus: journalisten Ingmar Forsström, baserat på intervjuer som han hade gjort med representanter för bland annat Arbetsmarknadsstyrelsen, Skolöverstyrelsen, dåvarande Utlänningskommissionen och universitetsinstitutioner som forskade i ämnet. Han höll också kontinuerlig kontakt med Arbetsgruppen för invandrarfrågor.Riksutställningar/Projektarkivet/Projekt: 9-10/Volymnummer: F1A: 19/Mapp: ”Projektnr: 9, ’Invandrare i Sverige’”/5 häftade sidor A4: ”E.P., 29.10.1970, Version 2, Invandrare i Sverige – Stora versionen”, sid. 1-2. Producent/ansvarig layout: grafiska formgivaren Britt Marie Hallbert.