thumb|Strukturen hos GT Gamma-glutamyltransferas (gamma-GT, GGT eller GT) är ett transferas (en typ av enzym) som katalyserar överföring av funktionella gamma-glutamyl-grupper från molekyler som glutation till en mottagarmolekyl som kan vara en aminosyra, en peptid eller vatten (bildande glutamat). GT spelar en nyckelroll i gamma-glutamyl-cykeln, en väg för syntes och nedbrytning av glutation samt läkemedel och xenobiotisk avgiftning.
Detta transferas finns i många vävnader, men främst i lever och gallgångar. GT har därför betydelse inom medicinen som diagnostisk markör då plasmakoncentrationen av GT ökar vid många leversjukdomar och andra tillstånd som påverkar lever och gallgångar.
Funktion GT finns i cellmembranen i många vävnader, som njurarna, gallgången, bukspottkörteln, gallblåsan, mjälten, hjärtat, hjärnan och sädesblåsan. Det är involverat i överföringen av aminosyror över cellmembran och leukotrienmetabolism. Det är också involverat i glutationmetabolism genom att överföra glutamyldelen tills en mängd olika acceptormolekyler som vatten, vissa L-aminosyror och peptider, lämnar cysteinprodukten för att bibehålla intracellulär homeostas av oxidativ stress. Denna allmänna reaktion är: (5-L-glutamyl)-peptid + en aminosyra ⇌ peptide + 5-L-glutamyl aminosyra
Biokemi I prokaryoter och eukaryoter består GT av två polypeptidkedjor, en tung och en lätt underenhet, bearbetade från en enkelkedjeprekursor genom en autokatalytisk klyvning.
Samtranslationell N-glykosylering spelar en betydande roll i den korrekta autokatalytiska klyvningen och korrekt vikning av GT. Single site-mutationer vid asparaginrester visades resultera i en funktionellt aktiv men något mindre termiskt stabil version av enzymet in vitro, medan knockout av alla asparaginrester resulterade i en ackumulering av den okluvna propeptidformen av enzymet.
Klinisk betydelse GT används främst som en diagnostisk markör för leversjukdom tillsammans med andra levervärden. Enbart förhöjt GT-värde med samtidigt normala övriga levervärden är inte tecken på leversjukdom. Förhöjd serum-GT-aktivitet kan hittas vid sjukdomar i lever, gallvägar, bukspottkörtel och njurar. Förhöjt GT-värde tillsammans med förhöjt alkaliskt fosfatas (ALP)-värde kan inge misstanke om påverkan på lever eller gallvägar.
Alkoholanvändning GT förhöjs vid intag av stora mängder alkohol. Bestämning av höga nivåer av total serum-GT-aktivitet är dock inte specifik för alkoholförgiftning, och mätningen av utvalda serumformer av enzymet ger mer specifik information. Isolerad förhöjning eller oproportionerlig förhöjning jämfört med andra leverenzymer (som alaninaminotransferas; ALAT) kan tyda på skadlig alkoholanvändning eller alkoholrelaterad leversjukdom, och kan ge utslag på överdriven alkoholkonsumtion upp till tre eller fyra veckor före testet. Mekanismen för denna höjning är oklar. Alkohol kan öka GT-produktionen genom att inducera levermikrosomal produktion, eller så kan det orsaka läckage av GT från hepatocyter.
Xenobiotika Många läkemedel kan höja GT-nivåerna, för till exempel barbiturater och fenytoin. GT-höjning har också ibland rapporterats efter icke-steroida antiinflammatoriska läkemedel, johannesört och kava.
Se även Levervärden
Referenser
Noter
Kategori:Enzymer Kategori:Klinisk kemi