Jonathan David Haidt, född den 19 oktober 1963 i New York, är en amerikansk socialpsykolog och professor i etiskt ledarskap vid Stern School of Business vid New York University.”Jonathan Haidt”, Stern School of Business vid New York University, länk, läst 2017-07-31. Hans akademiska specialitet är moralpsykologi och moraliska känslor. Haidt är författare till bland annat The Happiness Hypothesis (2006), The Righteous Mind (2012), som låg på New York Times lista över bästsäljande böcker,Cowles, Gregory: ”Hardcover nonfiction”, The New York times, länk, publicerat 2012-04-01, läst 2017-07-31. och The Coddling of the American Mind (2018). Han utsågs till en av de främsta tänkarna i världen av tidskriften Foreign Policy (”top global thinkers”)”The FP Top 100 Global Thinkers”, Foreign policy, länk, publicerat 2012-11-26, läst 2017-07-31. och av tidskriften Prospect (”top world thinkers”).”World thinkers 2013”, Prospect, länk, publicerat 2013-04-24, läst 2017-07-31.
Jonathan Haidt har tillsammans med Jesse Graham och Craig Joseph utvecklat moralfundamentsteorin. Den går ut på att olika uppsättningar av ”moraliska fundament” leder människor till att nå olika ståndpunkter. Teorin har använts för att förklara människors ideologiska hemvist samt förekomst av brist på förståelse mellan politiska motståndare och i förlängningen polarisering. Forskningen har visat att konservativa tillämpar en större palett av moraliska fundament än vad socialister och socialliberaler gör.Graham, Jesse; Haidt, Jonathan; Nosek, Brian A.: ”Liberals and Conservatives rely on different sets of moral foundations”, Journal of personality and social psychology, vol. 96 (2009), s. 1029–1046, länk.
Utbildning och karriär Haidt tog Bachelor of Arts-examen i filosofi vid Yale University 1985 och PhD-examen i psykologi vid University of Pennsylvania 1992. Därefter forskade han som postdoktor inom kulturpsykologi vid University of Chicago. Hans handledare var Jonathan Baron och Alan Fiske (på University of Pennsylvania) och kulturantropologen Richard Shweder (på University of Chicago). Medan han innehade sin postdoktorala tjänst erhöll Haidt stipendium från Fulbright-programmet för att finansiera tre månaders forskning om moral i Odisha i Indien. År 1995 anställdes Haidt som Assistant Professor (forskarassistent) vid University of Virginia, där han arbetade till 2011. Under denna tid vann han fyra priser för sin undervisning, däribland ett delstatspris som delades ut av Virginias guvernör.”Governor Warner announces TIAA-CREF Virginia Outstanding Faculty Awards recipients for 2004”, State Council of Higher Education for Virginia, länk via Internet Archive Wayback Machine, publicerat 2004-01-21, arkiverat 2007-05-01.
År 1999 började Haidt ägna sig åt den nya disciplinen positiv psykologi genom att studera moraliska känslor. Detta arbete ledde fram till antologin Flourishing. Positive psychology and the life well-lived (för vilken han var redaktör) 2003 och därefter den av honom författade The happiness hypothesis. Finding modern truth in ancient wisdom 2006. I den sistnämnda boken introducerade han den därefter vida citerade metaforen att sinnet består av två delar, likt en liten ryttare (medvetet resonerande) på en mycket stor elefant (automatiska och intuitiva processer). År 2004 började Haidt applicera moralpsykologi på studiet av politik genom att forska om de psykologiska grunderna för ideologisk hemvist. Denna forskning ledde fram till hans bok The righteous mind. Why good people are divided by politics and religion (2012). Haidt tillbringade verksamhetsåret 2007–2008 vid Princeton University som Laurance S. Rockefeller Visiting Professor (gästprofessor) for Distinguished Teaching.
År 2011 anställdes Haidt vid Stern School of Business vid New York University. I sin nuvarande forskning applicerar han moralpsykologi på affärsmoral. År 2013 deltog han i grundandet av Ethical Systems,Organisationens webbplats är www.ethicalsystems.org. en icke vinstdrivande samarbetsorganisation med syfte att göra akademisk forskning om etik vida tillgänglig för företag. Haidt skriver på en bok om kapitalismen som förmodligen kommer att publiceras 2019.”StoriesAboutCapitalism.com”, bokens officiella webbplats, länk, läst 2017-07-31.
Haidt engagerar sig också för att öka den ideologiska mångfalden inom socialpsykologi och andra samhällsvetenskaper.”Post-Partisan Social Psychology”, Stern School of Business vid New York University, länk , läst 2017-07-31. Han har beskrivit situationen sålunda: ”Så vi har nått det stadium som George Will beskrev. Han sade att det finns en särskild sort av progressiva [socialister och socialliberaler] som vill ha mångfald inom allt, utom i tänkande. Och visst behöver vi vissa sorters mångfald. Men det är viktigt att komma ihåg att mångfald till sin rena natur är splittrande, så vilken funktion har din grupp? Om din grupp behöver samhörighet så vill du inte ha mångfald. Om din grupp behöver gott och klart tänkande och du vill ha människor som utmanar dina förutfattade meningar, då behöver du det [mångfald]. Så i den akademiska världen behöver vi den typen av mångfald, men vi har den inte.””The psychology behind morality”, On Being with Krista Tippett, podcast, 2014-06-12, länk. Citatet är översatt från engelska. Haidt var 2015 en av grundarna av Heterodox Academy, ett nätverk med syfte att främja mångfalden av åsikter inom högre utbildning och forskning.Haidt, Jonathan; Jussim, Lee; Martin, Chris: ”The problem”, Heterodox Academy, länk , läst 2017-07-31.
Haidt är även rådgivare till Represent.Us (en partipolitiskt obunden organisation mot korruption).Organisationens webbadress är www.represent.us.
Bidrag till forskningen Haidts forskning om moral har lett till publikationer och teoretiska framsteg inom följande huvudsakliga områden:
Social intuitionism Sedan graduate school (motsvarande avancerad nivå i svensk högskoleutbildning) har Haidt huvudsakligen forskat om naturen och mekanismerna hos moraliska ställningstaganden. På 1990-talet utvecklade han den socialintuitionistiska modellen, som går ut på att moraliska ställningstaganden mestadels baseras på automatiska processer – moralisk intuition – än på medvetna resonemang. Folk ägnar sig åt att resonera främst för att finna bevis för sitt initiala intuitiva ställningstagande. Haidts främsta artikel om den socialintuitionistiska modellen, ”The emotional dog and its rational tail”, har citerats över 6 000 gånger.Haidt, Jonathan: ”The emotional dog and its rational tail. A social intuitionist approach to moral judgement”, Psychological review, vol. 108 (2001), s. 817, länk. ”Jonathan Haidt”, Google Scholar, länk, läst 2017-07-31.
Metaforen om elefanten och ryttaren De socialintuitionistiska observationerna – att intuitioner kommer först och rationalisering därefter – ledde till utvecklandet av metaforen om elefanten och ryttaren.McNerney, Samuel: ”Jonathan Haidt and the moral matrix. Breaking out of our righteous minds”, blogginlägg hos Scientific American, länk, publicerat 2011-12-08, läst 2017-07-31. Ryttaren representerar de medvetna och kontrollerade processerna, medan elefanten representerar alla de automatiska processerna – som är de dominerande. Metaforen motsvarar System 1 och System 2 som beskrivs av Daniel Kahneman i Thinking, fast and slow.Haidt, Jonathan: ”Reasons matter (when intuitions don’t object)”, blogginlägg hos The New York times, länk, publicerat 2012-10-07, läst 2017-07-31. Kahneman, Daniel: Thinking, fast and slow (Farrar, Straus and Giroux, New York 2015). Denna metafor används flitigt i både The happiness hypothesis och The righteous mind.
Moraliskt äckel Tillsammans med Paul Rozin och Clark McCauley utvecklade Haidt en skala över äckel, Disgust Scale, som har blivit vida använd för att mäta individuella skillnader i fallenheten för äckel. Haidt, Rozin och McCauley har skrivit mycket om den psykologiska aspekten på äckel som en känsla som började som en munnens väktare (mot bakterier), men som sedan expanderade under den biologiska och kulturella utvecklingen till att bli en väktare för kroppen mer generellt och för den sociala och moraliska ordningen.”The Disgust Scale Home Page”, Stern School of Business vid New York University, länk , läst 2017-07-31.
Moralisk upphöjdhet Med Sara Algoe demonstrerade Haidt att exponering för berättelser om moralisk skönhet (motsatsen till moraliskt äckel) förorsakar en vanlig uppsättning av reaktioner, däribland varma och kärleksfulla känslor, lugn och ett begär efter att bli en bättre person.Algoe, Sara B.; Haidt, Jonathan: ”Witnessing excellence in action. The 'other-praising' emotions of elevation, gratitude, and admiration”, Journal of positive psychology, vol. 4 (2009), s. 105–127. Haidt kallade känslan ”moralisk upphöjdhet” (moral elevation),Haidt, Jonathan: ”Elevation and the positive psychology of morality”, s. 275–289 i Keyes, Corey L.M.; Haidt, Jonathan (red.): Flourishing. Positive psychology and the life well-lived (American Psychological Association, Washington D.C. 2003). som en hyllning till Thomas Jefferson, som hade beskrivit den känslan i detalj i ett brev i vilket han diskuterade nyttorna med att läsa god litteratur.Jefferson, Thomas: ”Letter to Robert Skipwith”, s. 349–351 i Peterson, Merrill D. (red.): The portable Thomas Jefferson (Penguin, New York 1975). Känslor av moralisk upphöjdhet orsakar mjölkavsöndring hos ammande mödrar,Silvers, Jennifer; Haidt, Jonathan: ”Moral elevation causes lactation”, Emotion, vol. 8 (2008), s. 291–295. vilket tyder på inblandning av hormonet oxytocin. Det finns nu en stor mängd forskning om upphöjdhet och därmed förknippade känslor.Webbplatsen ElevationResearch.org är en portal för forskning om upphöjdhet.
Moralfundamentsteorin
År 2004 började Haidt tillämpa den socialintuitionistiska modellen även för att specificera de mest viktiga kategorierna av moralisk intuition.Haidt, Jonathan; Joseph, Craig: ”Intuitive ethics: how innately prepared intuitions generate culturally variable virtues”, Daedalus, vol. 133 (2004), s. 55–66, länk eller länk. Detta resulterade i moralfundamentsteorin (Moral Foundations Theory), utvecklad tillsammans med Craig Joseph och Jesse Graham och baserad delvis på forskning av Richard Shweder. Enligt teorin finns det (åtminstone) sex medfödda moraliska fundament på vilka kulturer utvecklar sina olika moraler (precis som det finns fem medfödda smaklökar på tungan, vilka kulturer har använt för att skapa många olika kök).
De sex moraliska fundamenten är:De sex moraliska fundamenten presenteras på startsidan på portalen www.moralfoundations.org. Här används de översättningar till svenska som förekommer i Kapla, Kari: ”Ett steg närmare förståelse”, Dagens bok, länk, publicerat 2014-09-13, läst 2017-07-31. Vård eller omsorg: vårdande och skyddande av andra; motsats till skadande. Rättvisa eller proportionalitet: upprätthållandet av rättvisa enligt gemensamma regler; motsatsen till fusk. Lojalitet eller ingrupp (gruppidentifikation): att stå för sin grupp, familj eller nation; motsatsen till svek. Auktoritet eller respekt: att underställa sig tradition och legitim auktoritet; motsatsen till subversiv/omstörtande. Helighet eller renhet: avsky/aversion för äckliga saker och handlingar; motsatsen till degradering/förnedring. I The righteous mind introducerar Haidt ett sjätte fundament: Frihet, värdering av personlig autonomi och ovilja inför restriktioner av personlig frihet; motsatsen till förtryck.Haidt, Jonathan: The righteous mind. Why good people are divided by politics and religion (Pantheon Books, New York 2012), kapitel 8.