Finlands svenska författareförening är en intresseorganisation för de professionella finlandssvenska författarna, grundad 1919.

Föreningens huvudsakliga uppgift är att bevaka medlemmarna fackliga intressen. FSF företräder medlemskåren vid avtalsförhandlingar med finska Undervisnings- och kulturministeriet, bokförläggare och andra avtalsparter, samt avger förslag och utlåtanden i fackliga, kulturpolitiska och litterära frågor.

Föreningens kansli ligger på Annegatan i Helsingfors, Finland.

alt=Komprimerad svartvit logotyp för Finlands svenska författareförening bestående av bokstäverna F, s och f i stiliserad handskriven form inneslutna av en tunn cirkel. |miniatyr|Finlands svenska författareförenings logotyp.

Historia Beslutet att grunda en särskild förening för de finlandssvenska författarna fattades vid ett möte den 11 januari 1919 i Konstnärsgillets lokal i Helsingfors. Förhandlingarna leddes av Runar Schildt med Hagar Olsson som sekreterare och förslaget framlades av Werner Söderhjelm.

Ursprungligen uppfyllde föreningen snarast en social funktion för skribenter i Helsingfors med omnejd. Redan från början betonades också en nordisk inriktning, inte minst upprätthållande av täta kontakter till författarkollegerna i Sverige. Ideellt gick man in för att bevaka och förbättra författarnas ekonomiska och juridiska villkor, vilket fortsatt är föreningens kärnuppdrag.

Under 1960-talet utvecklas Finlands svenska författareförening mot en mer renodlat facklig organisation där frågor om upphovsrätt och problematiken kring yttrandefrihet dominerar. Sedan början av 2000-talet har digitaliseringen av litteratur i form av ljud- och e-böcker utmanat författarnas ekonomiska och upphovsrättsliga situation. Under senaste år har även litteratur producerad av eller med hjälp av artificiell intelligens krävt författareföreningens uppmärksamhet.

Residens och stipendier Åren 1921–2001 ägde författareföreningen Diktarhemmet i Borgå som fungerade som en hedersbostad för särskilt förtjänta finlandssvenska författare. I donation av den svenska författaren Ulla Bjerne(-Biaudet) och hennes make stadsläkaren Léon Biaudet fick föreningen 1969 överta Villa Biaudet i Lovisa som tjänstgör som stipendiebostad för författareföreningens medlemmar.

FSF utdelar även medlemsstipendier ur sina egna donationsfonder.

Medlemmar Finlands svenska författareförening har cirka 200 medlemmar (2025). Styrelsen godkänner eller förkastar ansökningar om medlemskap på basis av litterära meriter.

Ordförande Finlands svenska författareförbund leds av ordföranden och styrelsen, samt sedan 1926 en sk. ”förstärkt styrelse”. Den första kvinnan i FSF:s styrelse var Hagar Olsson, invald som suppleant 1921, och första kvinnliga ordförande Agneta Ara 1995–1998.

Bertel Gripenberg (1919–1920) Arvid Mörne (1920–1922, 1930–1931) Eirik Hornborg (1922–1924) Gunnar Castrén (1924–1929) Emil Zilliacus (1929–1930, 1932–1936) Henrik Hildén (1931–1932) Eirik Hornborg (1932–1933) Hans Ruin 1936–1937, 1943–1945) Richard Malmberg / ”Gustaf Alm” (1937–1938) Olof Enckell (1938–1943) Ragnar Ekelund (1945–1953) Per Olof Barck 1953–1956) J.O. Tallqvist (1956–1961) Carl Fredrik Sandelin (1961–1973) Lars Huldén (1973–1978) Claes Andersson (1978–1983) Johan Bargum (1983–1988) Ingmar Svedberg (1988–1995) Agneta Ara (1995–1998) Thomas Wulff (1998–2007) Mikaela Strömberg / Sundström (2007–2013) Peter Sandström (2013–2019) Hannele Mikaela Taivassalo (2019–2026) Malin Kivelä (2026–)

Referenser

Litteratur

Externa länkar

Finlands svenska författareförenings hemsida Finlands svenska författareförenings arkiv vid Svenska litteratursällskapet i Finland

Kategori:Föreningar i Finland Kategori:Organisationer bildade 1919 författareförening författareförening