Sigrid Karolina Sofia Fridman, född 23 november 1879 i Haparanda, död 8 januari 1963 i Kungsholms församling, StockholmSveriges Dödbok 1860–2016, USB, Version 7.10, Sveriges Släktforskarförbund (2016)., var en svensk skulptör och poet. Begravd på Borgholms kyrkogård på Öland.
Biografi Sigrid Fridman var dotter till jägmästaren Carl Gustaf Fridman och Mathilda Christina Bruhn. Efter avslutade studier vid J.Arvedsons gymnastiska institut flyttade Fridman till London, där hon var verksam som sjukgymnast. Hon började skulptera 1911 som ett tidsfördriv, men för att lära sig tekniken skulpterade hon i en London-ateljé. Fridman vidareutbildade sig sedan på Académie de la Grande Chaumière i Paris 1912–1914 och 1916 under ledning av Antoine Bourdelle, därefter företog hon studieresor till bland annat Italien, Tyskland, Grekland, Spanien och Portugal.
I NationalmuseumsNationalmuseum samlingar finns en porträttbyst av litteraturkritikern Klara Johanson, som Sigrid Fridman gjorde 1924. De hade under 1920-talet en passionerad relation.Kort till Nationalmuseums utställning Queer: begär, makt och identitet 2008 , punkt 22 Klara Johanson försvarade också Sigrid Fridman i offentliga debatter om hennes skulpturer och skrev 1948 boken Sigrid Fridman och andra konstnärer: en krigskrönika.
Till hennes mest kända verk hör bronsskulpturen Kentauren som restes 1939 på Observatoriekullen i Stockholm. Fridman är representerad vid Göteborgs konstmuseum, Moderna MuseetModerna museet och på GripsholmGripsholm.
Skulpturer i urval Pingvinbrunnen, brons, Naturhistoriska museet, Göteborg Fontän, brons, Muramaris, Gotland K.J. (Klara Johanson), brons, 1924, Gripsholm Fredrika Bremer, brons, rest 1927, Humlegården, Stockholm Kentauren, brons, rest 1939, Observatoriekullen i Stockholm, utanför Örebro läns museum i Örebro Ellen Key, brons, rest 1953, Ellen Keys park, Stockholm Spelande Pan, rest 1961, Härlanda, Göteborg Det droppande trädet, brons, rest 1964, Spelbomskans torg, Stockholm Kentaur, brons, 1963, Schönströmsparken i Bollnäs
Galleri
Bibliografi Vingslag - dikter, Bonnier, Stockholm 1912
Källor
Allmänna källor Klara Johanson, Sigrid Fridman och andra konstnärer - En krigskrönika, Natur & Kultur, Stockholm, 1948 (pdf) Elle-Kari Gustafsson, Skulptören Sigrid Fridman och samtiden - porträttstatyer i Stockholms publika miljö 1900-1960, 2004 Sveriges dödbok 1947-2006, (Cd-Rom), Sveriges Släktforskarförbund Svenskt konstnärslexikon del II sid 245, Allhems förlag, Malmö. Svenska konstnärer, Biografisk handbok, Väbo förlag, 1987, sid 158,
Vidare läsning Ingrid Claréus, Stormen kring en staty , i Parnass, Stockholm, , 1995:3/4 sid.28-29 (behandlar den Sigrid Fridmans skulptur av Fredrika Bremer i Humlegården från 1927 och de konflikter som föregick dess uppförande) Ingrid Claréus, Staty med rabalder, i Parnass, Stockholm, ; 1997:6, sid.18-19 (behandlar svårigheterna för Sigrid Fridman att få skulpturen av Ellen Key accepterad av Skönhetsrådet för Stockholms stad) Siv Hackzell, Vägen till Ellen Keys park - urval och kommentarer, i Siv Hackzell (redaktör): Ny syn på Ellen Key, 2000, ; Sid. 222-251 (behandlar skulptören Sigrid Fridman)
Externa länkar
Noter
Kategori:Personer från Haparanda Kategori:Födda 1879 Kategori:Avlidna 1963 Kategori:Svenska skulptörer under 1900-talet Kategori:Kvinnor Kategori:Representerade vid Göteborgs konstmuseum Kategori:Representerade vid Nationalmuseum