Gacrux eller Gamma Crucis (γ Crucis, förkortat Gamma Cru, γ Cru) som är stjärnans Bayerbeteckning, är en ensam stjärna belägen i den norra delen av stjärnbilden Södra korset. Den har en skenbar magnitud på 1,64Ducati, J. R. (2002). "VizieR Online Data Catalog: Catalogue of Stellar Photometry in Johnson's 11-color system". CDS/ADC Collection of Electronic Catalogues. 2237: 0. Bibcode:2002yCat.2237....0D. och är synlig för blotta ögat. Baserat på parallaxmätning inom Hipparcosuppdraget på ca 36,8van Leeuwen, F. (2007), "Validation of the new Hipparcos reduction", Astronomy and Astrophysics, 474 (2): 653–664, arXiv:0708.1752 , Bibcode:2007A&A...474..653V, doi:10.1051/0004-6361:20078357. mas, beräknas den befinna sig på ett avstånd på ca 89 ljusår (ca 27 parsek) från solen.
Nomenklatur Gamma Crucis var känd för antikens greker och romarna, i vars tid den var synlig norr om 40:e breddgraden på grund av precession av jordaxeln, men den saknar traditionellt namn. Astronomen Ptolemy räknade den som en del av stjärnbilden Centaurus.Richard Hinckley Allen, "Star Names: Their Lore and Meaning", Dover Press, 1963. Det historiska namnet Gacrux är en sammandragning av Bayerbeteckningen, som myntats av astronomen Elijah Hinsdale Burritt (1794-1838)."Gacrux/Gamma Crucis 2?". SolStation.com. Hämtad 2011-11-03.Lesikar, Arnold V. "Gacrux". Dome Of The Sky. Archived from the original on 2011-09-28. Hämtad 2011-11-03. År 2016 organiserade Internationella astronomiska unionen en arbetsgrupp för stjärnnamn (WGSN)"IAU Working Group on Star Names (WGSN)". Hämtad 22 maj 2016. med uppgift att katalogisera och standardisera riktiga namn för stjärnor. WGSN fastställde namnet Gaceux för Gamma Crucis i juli 2016 och detta är nu inskrivet i IAU:s Catalog of Star Names. "Bulletin of the IAU Working Group on Star Names, No. 1" (PDF). Hämtad 28 juli 2016.
Egenskaper + Pulsationsperioder Period(dygn) Amplitud(magnitud) 12,1 0,016 15,1 0,027 16,5 0,016 54,8 0,026 82,7 0,015 104,9 0,016 Gamma Crucis är en blå till vit jättestjärna av spektralklass M3.5 IIITabur, V.; et al. (December 2009), "Long-term photometry and periods for 261 nearby pulsating M giants", Monthly Notices of the Royal Astronomical Society, 400 (4): 1945–1961, arXiv:0908.3228 , Bibcode:2009MNRAS.400.1945T, doi:10.1111/j.1365-2966.2009.15588.x . Den har massa som är ca 1,5Murdoch, Kaylene; Clark, M.; Hearnshaw, J. B. (January 1992), "The radial-velocity variability of Gamma Crucis", Monthly Notices of the Royal Astronomical Society, 254: 27–29, Bibcode:1992MNRAS.254...27M, doi:10.1093/mnras/254.1.27 gånger större än solens massa, en radie som är ca 84 Ireland, M. J.; et al. (May 2004), "Multiwavelength diameters of nearby Miras and semiregular variables", Monthly Notices of the Royal Astronomical Society, 350 (1): 365–374, arXiv:astro-ph/0402326 , Bibcode:2004MNRAS.350..365I, doi:10.1111/j.1365-2966.2004.07651.x gånger större än solens och utsänder från dess fotosfär ca 820Ohnaka, K. (January 2014), "High spectral resolution spectroscopy of the SiO fundamental lines in red giants and red supergiants with VLT/VISIR" (PDF), Astronomy and Astrophysics, 561, arXiv:1310.7972 , Bibcode:2014A&A...561A..47O, doi:10.1051/0004-6361/201321581 gånger mera energi än solen vid en effektiv temperatur av ca 3 600Cohen, Martin; et al. (November 1996), "Spectral Irradiance Calibration in the Infrared. VII.New Composite Spectra, Comparison with Model Atmospheres, and Far-Infrared Extrapolations", Astronomical Journal, 112: 2274, Bibcode:1996AJ....112.2274C, doi:10.1086/118180 K. Den är en halvregelbunden variabel, med flera olika perioder. (Se tabell till vänster.)
Stjärnans atmosfär är berikad med barium, vilket vanligtvis förklaras av överföring av material från en mer utvecklad följeslagare. Vanligtvis kommer denna följeslagare att bli en vit dvärg. Gomez, A. E.; Luri, X.; Grenier, S.; et al. (March 1997), "Absolute magnitudes and kinematics of barium stars", Astronomy and Astrophysics, 319: 881–885, Bibcode:1997A&A...319..881G Någon sådan följeslagare har dock ej hittats. En följeslagare av magnitud 6,4 ligger separerad med ca 2 bågminuter vid en positionsvinkel på 128° från Gamma Crucis och kan observeras med kikare, men denna är endast en optisk följeslagareKaler, James B., "GACRUX (Gamma Crucis)", Stars, University of Illinois, hämtad 2012-03-03 på ett avstånd av ca 400 ljusår från jorden.
Referenser
Noter
Externa länkar https://www.universeguide.com/star/gacrux http://stars.astro.illinois.edu/sow/gacrux.html
Kategori:Stjärnbilden Södra korset Kategori:Bayerobjekt Kategori:Röda jättar Kategori:Halvregelbundna variabler Kategori:HD-objekt Kategori:Bariumstjärnor