Regeringen Löfven II var Sveriges regering från den 21 januari 2019 till den 9 juli 2021. Det var en koalitions- och minoritetsregering mellan Socialdemokraterna och Miljöpartiet, med stöd av Centerpartiet och Liberalerna, ledd av statsminister Stefan Löfven från Socialdemokraterna. Regeringen tillträdde till följd av riksdagsvalet 2018, efter en svensk rekordlång regeringsbildning. alt=Stefan Löfven|miniatyr|Statsminister Stefan Löfven. Den 21 juni 2021 förlorade Stefan Löfven en misstroendeförklaring i riksdagen. Omröstningen genomfördes efter ett yrkande från Sverigedemokraterna, och föranleddes av Vänsterpartiets kritik mot regeringens bostadspolitik. Den 28 juni 2021 bad statsminister Stefan Löfven talmannen att bli entledigad som statsminister, varför regeringen anses ha avgått och därmed blivit en övergångsregering.SVT.se Den 9 juli tillträdde regeringen Löfven III.

Bakgrund

Regeringen kunde tillträda först efter en 131 dagar lång förhandlingsperiod efter riksdagsvalet den 9 september 2018. Förhandlingarna resulterade i januariavtalet som träffades mellan Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Centerpartiet och Liberalerna. Regeringen fick dock inledningsvis regera enligt Moderaternas och Kristdemokraternas statsbudget som antogs av riksdagen den 12 december 2018 med Sverigedemokraternas stöd.

Tillträde Riksdagen röstade den 18 januari 2019 ja till Stefan Löfven som ny statsminister.riksdagen.se, Stefan Löfven (S) har valts till ny statsminister, 18 januari 2019. Den 21 januari 2019 höll Stefan Löfven sin regeringsförklaring i riksdagen, där samtliga statsråd presenterades.riksdagen.se, Regeringsförklaringen den 21 januari 2019 Regeringen, med statsministern och de nya statsråden, tillträdde efter regeringsskifteskonselj samma dag med konung Carl XVI Gustaf och talmannen Andreas Norlén på Stockholms slott.

Kungen sa bland annat vid skifteskonseljen att:

Statsråd Socialdemokraterna innehade 18 (sedan 17) statsrådsposter och Miljöpartiet 5.

Regeringens politik Regeringsförklaringar 2019 (januari) Stefan Löfvens första regeringsförklaring i sin nya regering hölls den 21 januari 2019. Vanligtvis brukar dessa hållas vid Riksmötets öppnande i september, eller efter nyval i oktober, varje år. I sitt tal inledde Löfven med att varna för högerextrema rörelser i Europa och konstaterade att "I flera [europeiska] länder [har] krafter med en antidemokratisk agenda nått ända fram till regeringsmakten". Statsministern deklarerade att Sverige står upp för alla människors lika värde och framhöll sedan det nya regeringssamarbetet med Centerpartiet och Liberalerna som "historiskt". Han konstaterade sedan regeringens motstånd mot antidemokratiska krafter: "Vi väljer en annan väg."

Löfven framhöll sedan den goda samhällsekonomin och den ökade sysselsättningsgraden: "Svensk ekonomi är stark. Budgetunderskott har vänts till överskott, sysselsättningsgraden är den högsta på över 25 år och statsskulden är på den lägsta nivån sedan 1970-talet." Statsministern fastslog att det finanspolitiska ramverket ligger fast under mandatperioden och framhöll vikten av ekonomisk beredskap inför en vikande konjunktur. Han konstaterade även att 700 miljarder ska satsas på svensk infrastruktur och att nya höghastighetståg ska byggas, samt att "klimatomställningen ska genomsyra [regeringens politik]". Statsministern redogjorde även för vikten av att värna demokratin och att demokratin i Sverige inte kan tas för given. Löfven upprepade även regeringens löfte om 10 000 nya poliser till år 2020 och aviserade skärpta straff för en rad brott, men underströk även vikten av det brottspreventiva arbetet med sociala insatser. Avslutningsvis konstaterade statsministern att "det är en ny, uppfordrande tid. Det parlamentariska samarbete som inleds idag är historiskt."regeringen.se

2019 (september) Stefan Löfvens andra regeringsförklaring under denna mandatperiod hölls under riksmötets öppnande den 10 september 2019. I sitt tal inledde Löfven med att lyfta fram Sverige, dess framgång, rikedom samt dess befolkning arbetsvilja med orden;

regeringen.se

Löfven fortsatte med utrikespolitik och säkerhetspolitik där Sveriges militära alliansfrihet togs upp samt att försvarsförmågan skall stärkas. Han lyfte särskilt fram det svensk-finska försvarssamarbetet, samt en satsning på cybersäkerhet som skall finnas på plats under 2020. Även EU lyftes upp, samt att Sverige skall verka för att brexit genomförs på ett ordnat sätt. Vidare lyfte han frågor om terrorism samt att straffen för detta måste stärkas, även migrationspolitiken togs upp, där Löfven anser att man skall arbeta för en långsiktigt hållbar asylpolitik, samtidigt som samarbetet kring detta inom EU måste stärkas.

Statsministern lyfte även frågan att man skall kunna leva och verka i hela landet, även på landsbygden. Näringslivspolitiken fick också utrymme, där fokus på klimatanpassning och Sveriges stora natur- och råvarutillgångar togs upp.

2020 (september) Stefan Löfvens tredje regeringsförklaring under denna mandatperiod hölls under riksmötets öppnande den 8 september 2020. Talet kretsade mycket runt den då pågående Coronaviruspandemin.regeringen.se

Utrikespolitik I utrikesdeklarationen 2019 fastslog utrikesminister Margot Wallström att regeringen fortsatt ska bedriva en "feministisk utrikespolitik". Wallström manade även i deklarationen till en ”offensiv för demokrati och mänskliga rättigheter” där särskild politisk kraft ska läggas på Europa.

Regeringen avvaktade till en början med om huruvida den kommer ratificera FN:s deklaration för kärnvapenförbud. Den 12 juli 2019 uppgav regeringen att de inte hade för avsikt att skriva under konventionen, med hänvisning till enligt regeringen otydliga formuleringar i konventionens skrifter. Wallström uppgav samma dag att regeringen fortsatt ska vara ”en stark röst för en kärnvapenfri värld”.

Under sommaren 2019 skedde ett uppmärksammat brottsfall i Stockholm där den amerikanska rapparen ASAP Rocky och två i hans följe åtalades för misshandel mot två unga män. Rapparen var i Sverige i samband med en spelning. Fallet väckte internationell uppmärksamhet i medierna och resulterade i att den amerikanska presidenten Donald Trump ringde upp statsminister Stefan Löfven för ett samtal om rapparens häktningstid. Löfven meddelade presidenten att regeringen inte hade möjlighet att ingripa i fallet vilket väckte ilska hos Trump.

Regeringen meddelade under 2019 att de avsåg att hämta hem barn till så kallade IS-krigare som begett sig utomlands med familj för att strida för Islamiska staten. I december samma år visade det sig dock att ett flertal barn hade gömts av sina släktingar i utlandet, vilket gjorde det svårt för svenska myndigheter att hitta dem.

Bistånd Likt den föregående regeringen, Regeringen Löfven I, gjorde regeringen 2019 avräkningar på biståndet, trots att regeringen kommit överens om att följa de nya reglerna för avräkning för flyktingmottagning som beslutats i OECD-ländernas biståndskommitté DAC. Sverige har fått kritik från både DAC och Riksrevisionen för att inte ha följt de internationella reglerna. Biståndsorganisationernas paraplyorganisation Concord kritiserade åter avräkningarna.

Regeringen tog i samråd med Sida och Folke Bernadotte Akademien fram ett nytt underlag för Sveriges internationella utvecklingssamarbete med Palestina år 2020–2024.

Klimat- och miljöpolitik I vårbudgeten för 2019 presenterade regeringen satsningar på två miljarder kronor på klimat- och miljöåtgärder. Samma år genomfördes en höjning av kemikalieskatten samtidigt som flygskatten återinfördes. I juni 2019 aviserade ministern Per Bolund en ny skatt på plastbärkassar från och med årsskiftet 2019/2020. Skatten innebär en höjning på tre kronor per plastpåse, samt 30 öre för mindre plastpåsar. Syftet är att minska svenskarnas plastförbrukning. Regeringen lovade i en debattartikel publicerad år 2019 skärpta krav för återvinning och insamling av förpackningsavfall och tidningar vid bland annat fastighetsnära insamling. Infrastrukturminister Tomas Eneroth uttryckte år 2019 att svenskarna måste flyga mindre och gav exempel på framtida regeringsförslag om obligatorisk klimatmärkning av flygresor och reviderad flygskatt. Regeringen har presenterade förslag år 2019 om att införa en speciell kemikalieskatt på kläder och skor. I december 2019 presenterade regeringen för första gången en klimatpolitisk handlingsplan för riksdagen som innebär att "klimatet ska integreras i alla relevanta politikområden".

Energipolitik

Regeringen har meddelat att den avser att förenkla tillståndsprövningen för byggnad av nya elnät, detta för att öka energiförsörjningen i Sverige. Energiminister Anders Ygeman avfärdade EU-kommissionens kritik mot Sveriges reglering av elnätet och konstaterat att regeringen kommer att ta strid för att behålla regleringen.

Energiminister Anders Ygeman meddelade i en intervju i maj 2019 att regeringen inte avser att ompröva avvecklingen av Ringhals kärnkraftsreaktorer. Ygeman uttryckte under 2019 en önskan om att värna energiöverenskommelsen mellan regeringen och Moderaterna, Centerpartiet och Kristdemokraterna. Ministern beklagade Moderaternas och Kristdemokraternas avhopp från överenskommelsen i december 2019.

Rätts- och migrationspolitik I februari 2019 lämnade regeringen besked att de ville skärpa straffen för en rad våldsbrott, bland annat minimistraffen för grov misshandel och grovt rån. I april samma år föreslogs skärpta straff för brott mot blåljuspersonal, och i juni samma år lämnade regeringen en proposition om att skärpa straffen för välfärdsbrott. I juni lämnade regering också förslag om skärpta straff för svarta hyreskontrakt samt skärpt straff för mord där straffet livstids fängelse föreslås bli norm. Månaden efter tillsatte regeringen en utredning för att brott med hedersmotiv ska få en egen brottsrubricering med det föreslagna namnet "Lex Fadime". Regeringen har också gett brottsförebyggande rådet i uppdrag att utreda tystnadskulturen i kriminella kretsar för att underlätta bekämpning av organiserad brottslighet. Regeringen har meddelat att den kommer att presentera förslag om förkortade häktningstider. Förslaget ska syfte till att tiden i häkte ska vara så kort som möjligt, och att användningen av restriktioner ska minska för unga.

I augusti 2019 presenterade inrikesminister Mikael Damberg och socialminister Lena Hallengren en ny strategi för regeringens narkotikapolitik. Bland annat gav regeringen Polismyndigheten och Brottsförebyggande rådet i uppdrag att skärpa sitt arbete mot narkotikamissbruk, samt att kartlägga narkotikamarknaden för att öka möjligheterna för brottsförebyggande åtgärder. Dessutom tillsatte regeringen en utredning av postlagen för att se om postanställda på eget initiativ kan kontakta polis eller tull om de misstänker brott.

I samband med den uppmärksammade upptrappningen av gängkriminalitet under hösten 2019 bjöd regeringen in samtliga riksdagspartier, utom Sverigedemokraterna, till blocköverskridande samtal för rättspolitiska reformer. Förhandlingarna bröt samman i och med att Moderaterna och Kristdemokraterna lämnade samtalen. Regeringen presenterade sedermera ett paket mot gängbrottsligheten på 34 punkter.

Migrationspolitik