alt=En låda med tyska memoreringskort.|miniatyr|En låda med tyska memoreringskort. Tidsfördelad repetition (TR) är en studieteknik som använder ökande tidsintervaller mellan på varandra följande granskningar av memorerat material för att utnyttja den psykologiska effekten av tidsfördelad repetition. Ibland även kallat för repetitionsschemaläggning."Human Memory: Theory and Practice", Alan D. Baddeley, 1997

Trots att principen är användbar i många sammanhang används vanligtvis TR i sammanhang där en student måste minnas många namn, objekt och idéer. Det är därför lämpat för t ex memorering av ordförråd, vilket är nödvändigt vid språkinlärning.

Forskning och tillämpningar Tanken att TR skulle kunna användas för att förbättra lärandet föreslogs först i boken Psychology of Study av professor CA Mace 1932:

1939 testade HF Spitzer effekterna av en typ av TR på sjundeklassare i Iowa som lärde sig vetenskapliga fakta.Spitzer, H. F. (1939). Studies in retention. Journal of Educational Psychology, 30, 641–657. Spitzer testade fler än 3 600 elever i Iowa och visade att TR var effektiv. Detta tidiga arbete gick obemärkt förbi, och forskningsämnet var relativt tyst fram till slutet av 1960-talet när kognitionspsykologer, däribland MeltonMelton, A. W. (1970). The situation with respect to the spacing of repetitions and memory. Journal of Verbal Learning and Verbal Behavior, 9, 596–606. och Landauer & Bjork,Landauer, T. K., & Bjork, R. A. (1978). Optimum rehearsal patterns and name learning. In M. Gruneberg, P. E. Morris, & R. N. Sykes (Eds.), Practical aspects of memory (pp. 625–632). London: Academic Press. utforskade justering av repetitionstillfällen som ett sätt att förbättra erinring. Ungefär samtidigt utvecklade Pimsleur språkkurser som praktiskt tillämpade TR för språkinlärning. Det gjorde även Sebastian Leitner 1973 då han lanserade Leitiner-systemet som ett allmänt läromedel baserat på TR som använder sig av memoreringskort.

Med persondatorer på 1980-talet började TR används i datorstödd språkinlärning, som möjliggör automatisk planering och statistik, och möjlighet att schemalägga tusentals kort. För att göra det möjligt för en student att nå en erinringsträffsäkerhet (t.ex. 90% av allt material som korrekt framplockat ur minnet vid vilken tidpunkt som helst), anpassar mjukvaran intervallet för repetitionstillfällen. Material som är svårt framträder oftare än material som är lättare, ofta definierat med hänsyn till hur enkelt studenten kan återge ett korrekt svar.

Schemaläggningsalgoritmer Det finns flera familjer av algoritmer för att schemalägga repetitionstillfällen:

Artificiellt neuronnät-baserad algoritmfamilj Leitner-systemet SM-familjen av algoritmer (SuperMemo): SM-0 (en pappersvariant) till SM-17

Några har teoretiserat att den exakta intervallet inte har stor inverkan på algoritmens effektivitet,Cull, W. L. (2000). Untangling the benefits of multiple study opportunities and repeated testing for cued recall. Applied Cognitive Psychology, 14, 215–235. även om det har föreslagits av andra att intervallet (expanderat mot fixt intervall etc.) är ganska viktigt. De experimentella resultaten med avseende på denna invändningen är blandade.

Programvara miniatyr| Anki används för att memorera ryska vokabulär De flesta programvaror för TR modelleras efter de manuella inlärningssätten med fysiska memoreringskort: saker som ska memoreras matas in i programmet som en fråga med tillhörande svar. När en fråga ska repeteras visas frågan på skärmen, och användaren måste försöka svara. Efter att ha svarat för sig själv, avslöjar användaren manuellt svaret och berättar sedan för programmet (subjektivt) hur svårt det var att minnas svaret. Programmet använder schemaläggningsalgoritmer för bygga ett schema åt studenten. Utan ett datorprogrammet måste studenten själv göra ett schema vilket är extremt tidskrävande. Det begränsar även studenten till enkla algoritmer som Leitner-system då dessa är mindre tidskrävande.

Implementationer Framstående implementationer inkluderar: Anki, Brainscape, Cerego, Course Hero, Hypocampus, Lingvist, Memrise, Mnemosyne, Pleco Software, Quizlet, Skritter, SuperMemo, Synap, WaniKani och XED.

Referenser

Litteratur

Caple, C. (1996). "The Effects of Spaced Practice and Spaced Review on Recall and Retention Using Computer Assisted Instruction". Dissertation for the degree of Doctor of Education, North Carolina State University. de Boer, V. (2003, August). "Optimal Learning and the Spacing Effect: Theory, Application and Experiments based on the Memory Chain Model". Artificial Intelligence Master's Thesis for Computational Psychology, University of Amsterdam. Dempster, F. N. (1988). "The Spacing Effect: A Case Study in the Failure to Apply the Results of Psychological Research". American Psychologist, 43(8), 627-634. Greene R. L. (2008). Repetition and spacing effects. In Roediger H. L. III (Ed.), Learning and memory: A comprehensive reference. Vol. 2: Cognitive psychology of memory (pp. 65–78). Oxford: Elsevier. The Guardian (2016). "Spaced Repetition: A hack to make your brain learn more information". Karpicke, J. D., & Roediger, H. L. (2007). "Expanding Retrieval Practice Promotes Short-Term Retention, but Equally Spaced Retrieval Enhances Long-Term Retention". Journal of Experimental Psychology: Learning, * Memory, and Cognition, 33(4), 704-719.

Pavlik, P. I. (2005). The Microeconomics of Learning: Optimizing Paired-Associate Memory. PhD, Carnegie Mellon.

— advice on making flashcards for spaced repetition.

Kategori:Minne Kategori:Läromedel Kategori:Sidor med ogranskade översättningar Kategori:Inlärning Kategori:Inlärningsmetoder