Jonas Patrik Ljungström, född 12 mars 1827 i Uddevalla, död 22 oktober 1898 i Hedvig Eleonora församling, StockholmSveriges Dödbok 1860–2016, USB, Version 7.10, Sveriges Släktforskarförbund (2016)., var en svensk kartograf, uppfinnare och fabrikör.
Biografi Ljungström föddes 1827 i Uddevalla, Bohuslän.
Efter avslutad lantmäteri- och kartografutbildning i Stockholm 1849, verkade Ljungström som lantmätare i Göteborgs och Bohus län, varav från 1864 som kommissionslantmätare där. Därefter tjänstgjorde han som kartograf vid Rikets allmänna kartverk i Stockholm 1873-1888. Utöver detta utvecklade han från 1864 och framåt geodetiska och andra precisionsinstrument. Först i mekaniskt laboratorium i Uddevalla och sedan från 1872 i fabriker på Kocksgatan på Södermalm, respektive på Sibyllegatan på Östermalm i Stockholm. I produktutvecklingen, som skedde i samarbetade med bland annat Lars Magnus Ericssons verkstäder, arbetade också sönerna. Dessutom undervisade Ljungström i geodesi vid Kungliga tekniska högskolan.
Flera av Ljungströms tekniska innovationer vann patent: linjör (1864), cirkelplanimeter (1866, 1871), mätbord med nålnedsättare, polettcirkel, diopterlinjal och justerbar excentrar (1871, 1884), distanstub (1875), universalplanimeter (1882) och stereometer (1891). Flera medverkade i samt vann priser vid utställningar, varav somliga företogs med stöd från Pro Patria och andra kungliga stiftelser.Stockholms Dagblad 1876 Däribland Karlstadsutställningen 1862, Stockholmsutställningen 1866, Världsutställningen i Paris 1867, Lantbruksutställningen i Göteborg 1871, Conférence géographique i Bryssel 1876, Centennial Exposition i Philadelphia 1876, Världsutställningen i Paris 1878, Vanadisutställningen i Stockholm 1886, World's Columbian Exposition i Chicago 1893, Allmänna konst- och industriutställningen i Stockholm 1897. Därutöver medverkade hans uppfinningar postumt vid Världsutställningen i Paris 1900, Gävleutställningen 1901, Konst- och industriutställningen i Norrköping 1906 och Örebroutställningen 1911.
I samband med utställningen i Philadelphia 1876, mötte Ljungström den svenske fysikern Salomon August Andrée. Andrée, som blev lärare vid Kungliga tekniska högskolan, kom att undervisa sönerna Birger och Fredrik. Han förblev vän till familjen fram till sin död. Efter Ljungström död övertogs hans fabrikrörelse av sonen under namnet Axel Ljungströms Fabriks AB. Den uppgick därefter år 1919 i Instrumentfabriks AB Lyth.
Ljungströms uppfinningar omnämndes av John Ericsson (1803-1889) som av "en högst ovanlig uppfinningsförmåga och stort mekaniskt snille". Den mest framgångsrika av dem kom att bli distanstuben, patenterad år 1875, med automatisk reduktion till horisonten. Den kvarstod i yrkesanvändning fram till 1950-talet. Flera av Ljungströms verk finns representerade i Tekniska museet i Stockholm, i Bohusläns museum och i andra regionala vetenskaps- och kulturminnesmuseer.
Jonas Patrik Ljungström var son till Johan Patrik Ljungström, tillhörande släkten Ljungström, och Maria Christina (född Spaak). På mödernet var Ljungström ättling i tredje led till Peter Spaak respektive Gudmund Dahl, i femte led till Abraham Hülphers den äldre, samt systerson till Johannes Spaak. Han gifte sig med Amalia (född Falck). Deras barnaskara innefattade Georg Ljungström, Oscar Ljungström, Birger Ljungström och Fredrik Ljungström.
Jonas Patrik Ljungström dog 22 oktober 1898. Jordfästningen ägde rum i Hedvig Eleonora kyrka. Han är begravd på Norra begravningsplatsen utanför Stockholm.SvenskaGravar
Bibliografi Beskrifning öfver distanstub med sjelfreglerande skala jemte sättet för instrumentets justering och användande (1877)
Utmärkelser Silvermedalj vid Världsutställningen i Paris (1878) Ledamot av Académie nationale, agricole, manufacturière et commerciale (1878) Guldmedalj av Kungliga Vetenskapsakademien (1877) Wallmarkska priset av Kungliga Vetenskapsakademien (1877) Guldmedalj vid Centennial Exposition i Philadelphia (1876) Medalj av 1:a klassen av Société de Géographie (1876) Pris vid Stockholmsutställningen 1866
Vidare läsning Geodetisk mätningskunskap (Albert Bonniers förlag, 1876) av Oskar Andersson Fredrik Ljungström 1875–1964 - Uppfinnare och inspiratör (1999) av Olof Ljungström
Externa länkar https://runeberg.org/tektid/1928b/0043.html http://www.lantm.lth.se/fileadmin/fastighetsvetenskap/utbildning/Examensarbete/07_5154_Crolina_Gustafsson_pdf.pdf Noter
Kategori:Män Kategori:Födda 1827 Kategori:Avlidna 1898 Kategori:Svenska geodeter Kategori:Svenska kartografer Kategori:Svenska lantmätare Kategori:Svenska forskare under 1800-talet Kategori:Personer inom Sveriges näringsliv under 1800-talet Kategori:Personer verksamma vid Kungliga Tekniska högskolan Kategori:Svenska lärare under 1800-talet Kategori:Gravsatta på Norra begravningsplatsen i Stockholm Kategori:Ljungström