Rhodopis (grekiska: 'den rosenkindade'), född på 500-talet f.Kr. i Thrakien, var en grekisk hetär. Rhodopis levde inledningsvis som slav men friköptes av brodern till poeten Sapfo, varefter hon fortsätte sitt liv (som hetär) i Naukratis i Nildeltat.
Rhodopis, som kan ha fötts under namnet Doricha, är omgiven av historier av mer eller mindre legendariskt slag. Hon är dock vid sidan av Archidike den enda individuella hetär som namnges av Herodotos i hans berömda diskussion om hetäryrket.
Biografi
Bakgrund och slaveri Rhodopis kom från Thrakien. Hon blev hetär sedan hon hamnade i slaveri i Samos i Grekland och sålts till en man vid namn Iadmon. Hon påstås ha ägts av samma slavägare som ägde Aisopos.
Hetären visade sig vara klok och vacker, och hon såldes därefter med god vinst till handelsmannen Xanthes. Hon fördes av sin nye ägare till den grekiska staden Naukratis i Egypten, där Xanthes sålde hennes tjänster till rika kunder för olika slags underhållning. Naukratis var vid den här tiden ett livligt handelscentrum i Nildeltat, där forntidens varor och tjänster såldes. Staden var även välkänd för sina bordeller och kurtisaner.
En av Xanthes/Rhodopis kunder var en grek från Mytilene på ön Lesbos. Denne man med namnet Charaxos blev kär i Rhodopis och gav Xanthes en stor summa pengar för att kunna köpa fri Rhodopis.
Senare liv Rhodopis fortsatte därefter en framgångsrik karriär som hetär, men hon kunde nu behålla förtjänsten själv. Hennes framgång visas av att hon kunde göra en donation på en tiondel av sin inkomst till Apollos Tempel i Delfi, där hon finansierade tio spett för att bereda templets offeroxar.
Charaxos hade under tiden återvänt till sin hemö. Där kom hans syster – den berömda poeten Sapfo – att författa ett poem där han förlöjligades för att slösat bort släktens pengar på en kurtisan. I poemet beskrivs dock hetären under namnet Doricha, vilket fått en del att anta att Doricha kan vara personens riktiga namn. Rhodopis, 'den rosenkindade', skulle därför ha kunnat vara ett smeknamn kopplat till hennes skönhet.
Rhodopis i kulturen Många historier spreds i den grekiska kulturkretsen om Rhodopis. Hon har sammankopplats med legenden om Sköna Helena och påstods i en senare legend ha finansierat byggandet av en pyramid (av samma storlek som den som rests efter farao Menkaura).
Enligt en annan legend flög en fågel iväg med hennes sandal till Egyptens farao, som sedan lät söka upp och gifta sig med henne; detta är en variant på samma sagomotiv som senare producerade Askungen. Historien beskrevs först av den grekiske geografen Strabon fyra sekel efter Rhodopis levnad.
Referenser
Noter
Kategori:Kvinnor Kategori:Personer under 500-talet f.Kr. Kategori:Hetärer Kategori:Grekiska slavar Kategori:Thraker