Afghanska asylsökande i Sverige 2015–2024 var den näst största nationaliteten av dem som sökte asyl i samband med flyktingkrisen 2015 och har i mindre antal sökt asyl även under de följande åren. Av de mer än 163 000 människor som sökte asyl i Sverige är 2015 hade 41 564 afghanskt medborgarskap. Av dem registrerades 23 480 som ensamkommande barn. Under åren 2016–2019 sökte ytterligare totalt 6 281 afghanska medborgare asyl i Sverige, varav 1 107 registrerades som ensamkommande barn. Antalet afghanska asylsökande 2020-2023 var totalt 2 970.

I den stora mängden ärenden som Migrationsverket hade att hantera fick de afghanska asylsökande, och speciellt de ensamkommande barnen, vänta länge på sina beslut och huvuddelen av de afghanska ungdomarna fick avslag. Mer än hälften av de asylsökande afghanerna 2015 var ensamkommande barn, och huvuddelen av alla ensamkommande var afghaner. Därmed har debatten om afghanska asylsökande ofta förts tillsammans med debatten om ensamkommande barn i allmänhet. Frågan om ifall de skulle få stanna i Sverige debatterades i pressen och blev föremål för manifestationer.

Av de afghanska medborgare som sökte asyl 2015 fick 50 procent bifall på sin ansökan efter beslut hos Migrationsverket eller överklagan till domstol. Denna siffra innefattar både permanenta och tillfälliga uppehållstillstånd samt ensamkommande som ska utvisas, men där utvisningen inte får verkställas före 18-årsdagen. Av dem som kommit som ensamkommande barn men fyllt 18 när deras ansökan bedömdes fick 86 procent avslag och av dem som skrivits upp i ålder fick 92 procent avslag av Migrationsverket.

Sverige och Afghanistan tecknade hösten 2016 ett samförståndsavtal som reglerade villkoren för återvändande av asylsökande som fått avslag i Sverige. Detta avtal slutade att gälla i samband med talibanernas offensiv och maktövertagande sommaren 2021. Sverige har därefter fortsatt att fatta utvisningsbeslut för afghanska medborgare men inte kunnat verkställa några tvångsutvisningar. I december 2022 fattade Migrationsverket beslutet att inga kvinnor eller flickor ska utvisas till Afghanistan och att de kvinnor som redan fått utvisningsbeslut skulle få dessa omprövade, betraktas som flyktingar och få uppehållstillstånd.

Regeringen presenterade 2017 och 2018 två lagar som innebar att vissa ungdomar som fått avslag på asylansökan kunde få tillfälliga uppehållstillstånd för gymnasiestudier. Dessa lagar anger ingenting om nationalitet men de allra flesta som kunde komma i fråga var afghaner. Gymnasielagen från 2018 gav tillfälliga uppehållstillstånd åt cirka 7 800 personer, med omprövning efter 13 månader. I februari 2024 hade cirka 5 200 av dessa uppfyllt lagens krav och fått permanenta uppehållstillstånd.

Under de två första åren efter talibanernas maktövertagande (2022 och 2023) fattade Sveriges migrationsverk 6 400 beslut i asylärenden för afghanska medborgare. Av dessa var 3 200 (50 procent) utvisningsbeslut medan lika många var beslut om tillfälliga uppehållstillstånd. I jämförbara EU-länder var andelen positiva beslut för afghanska medborgare betydligt högre. Endast en mindre del av dem som fått utvisningsbeslut har faktiskt rest till Afghanistan, frivilligt eller med tvång. Åtskilliga tusen personer har efter avslag i Sverige rest till andra europeiska länder där de har sökt och ofta även fått asyl.

Antal afghanska asylsökande I samband med flyktingkrisen 2015 sökte mer än 163 000 människor asyl i Sverige. Av dem var cirka 41 200 afghanska medborgare, vilket gjorde dem till den näst största gruppen efter syrierna. Under åren 2016-2023 sökte ytterligare cirka 7 800 afghanska medborgare asyl i Sverige. Nedanstående siffror är hämtade från EU:s databas Eurostat och avser förstagångsansökningar (ej förlängningar).

2015 41 190 personer 2016 2 145 personer 2017 1 245 personer 2018 685 personer 2019 770 personer 2020 670 personer 2021 915 personer 2022 770 personer 2023 615 personer

Beroende på olika klassificeringsgrunder skiljer sig siffrorna något från de i Migrationsverkets årsredovisningar och statistik, men storleksordningen är densamma.

Av de afghaner som sökte asyl år 2015 registrerades 23 480 som ensamkommande barn. Nästan alla dessa var pojkar i tonåren. Nästan hälften var uppvuxna som flyktingar i Iran och en stor andel var hazarer, en folkgrupp som sedan länge har varit förföljd i Afghanstan och tvingats fly till grannländerna.

Utöver de personer som sökt asyl i Sverige har Sverige tagit emot kvotflyktingar från bland annat Afghanistan. Under hösten 2021 kom cirka 1 300 afghanska kvotflyktingar som efter talibanrörelsens maktövertagande evakuerades från landet. En del av dem hade varit anställda vid den svenska ambassaden eller inom Sveriges militära insats i Afghanistan. Sverige evakuerade dock inte alla sina lokalanställda, vilket har påtalats av bland andra journalisten Thord Eriksson.

Bakgrund

Fördubbling av antalet asylsökande och regeringens initiativ om "andrum" År 2015 sökte mer än 163 000 människor asyl i Sverige, som en del av den stora strömmen av flyktingar och migranter till Europa från bland annat krigets Syrien. Detta innebar en fördubbling av mängden asylsökare jämfört med 2014.

Den 24 november 2015 meddelade regeringen (socialdemokraterna och miljöpartiet) att det behövdes ett ”andrum” och att den svenska lagstiftningen om rätten till asyl tillfälligt behövde anpassas till minimikrav enligt internationell rätt för att kraftigt minska antalet asylsökande. På en presskonferens meddelade de en migrationsöverenskommelse som innebar stängda gränser för personer utan identitetshandlingar, temporära uppehållstillstånd för alla utom kvotflyktingar, stramare regler för familjeåterförening och en kommande lag som ändrade asylreglerna i Sverige till EU:s lägstanivåer. Ministrarna Anders Ygeman och Morgan Johansson deklarerade i januari 2016 att upp till hälften av de asylsökande beräknades få nej på sina ansökningar.

Migrationsverkets prioriteringar Migrationsverket fick instruktionen att arbeta snabbt och effektivt. Säkerhetsläget i Syrien bedömdes vara sådant att "alla och envar" löpte risk, varför de flesta därifrån skulle få uppehållstillstånd. Flyktingar från Syrien prioriterades då de kunde utredas snabbt. Afghaner och speciellt afghanska barn var svårare att utreda, fick vänta längre och fick i högre grad fick avslag. Motsvarande nedprioritering av afghaner har skett även i t.ex. USA. Minst 300 av afghanska asylsökande från 2015 fick vänta i mer än tre år på ett första beslut från Migrationsverket.

Nya och ändrade lagar

Den retroaktiva begränsningslagen Lagen om begränsningar i asylrätten presenterades av regeringen den 6 april 2016. Förslaget kritiserades kraftigt av Lagrådet och en stor mängd andra remissinstanser men klubbades i Riksdagen sommaren 2016 och fick då retroaktiv verkan.

De viktiga förändringarna i 2016 års lag gentemot tidigare lagstiftning var: Begränsningar av vilka skäl som ska ge rätt att stanna i Sverige. Tidigare fanns ”övriga skyddsbehövande” och ”ömmande omständigheter”, som kunde tillämpas för till exempel svårt sjuka människor, barn och den som tillhör en utsatt grupp utan att vara personligen hotad. Nu krävs starka individuella asylskäl. Tillfälliga uppehållstillstånd blev det normala, i stället för permanenta. Här gjorde lagen ett undantag för barn, men genom att många av de ensamkommande hann fylla eller skrivas upp till 18 år innan beslutet fick detta bara begränsad betydelse. Möjligheterna för familjeåterförening begränsades kraftigt.

Regeringens uttryckliga avsikt med lagen var att Sverige skulle ligga på EU:s miniminivå när det gäller asylrätt.

Den 18 maj 2019 beslutade en i stort sett enig riksdag att förlänga den tillfälliga begränsningslagen i ytterligare två år. Reglerna om familjeåterförening för alternativt skyddsbehövande gjordes dock mer generösa.

Dublinförordningen Dublinförordningen är en överenskommelse mellan 36 europeiska länder och innebär att man normalt inte kan söka asyl i mer än ett av dessa länder. Den är inte ny, utan skrevs i sin tidigaste form redan år 1990. Genom den tillfälliga begränsningslagens retroaktiva verkan fick Dublinöverenskommelsen ny aktualitet, i och med att de flyktingar som hade valt Sverige framför andra länder på grund av den relativt generösa lagstiftningen inte kunde försöka någon annanstans när lagen i efterhand blev strängare.

Gymnasielagarna

I maj 2017 antog Riksdagen en lag med innebörden att de som fått avslag på asylansökan men ännu inte fyllt 18 kunde få chansen att stanna och studera på gymnasiet, om vissa andra krav var uppfyllda. Endast en mycket liten del av de ungdomar som fått avslag omfattades av lagen. I april 2018 hade den givit uppehållstillstånd åt endast 130 personer. Den främsta anledningen till det låga antalet var åldersuppskrivningarna.

I juni 2018 antogs en ny lag, även den med syftet att ungdomar som fått avslag skulle få stanna om de studerade. Under remisstiden blev lagförslaget mycket kritiserat och ledde till mycket debatt men antogs ändå av riksdagen.

Den nya lagen gällde som uppfyllde följande kriterier:

Personen skulle ha ansökt om asyl senast den 24 november 2015 och då blivit registrerad som ensamkommande barn Personen skulle ha väntat i minst 15 månader på sitt första avslag Personen skulle vara minst 18 gammal när hen fick sitt första avslag

Det nya uppehållstillståndet var tillfälligt i 13 månader med möjlighet till förlängning om personen skötte sina studier och med möjlighet att förvandlas till permanent uppehållstillstånd om personen skaffade sig varaktig försörjning inom sex månader efter fullgjorda studier.

Gymnasielagarna anger ingenting om nationalitet men de absolut flesta som omfattades var afghanska medborgare.

Totalt tog Migrationsverket emot 11 776 ansökningar utifrån den nya gymnasielagen. Av dessa fick 7 763 tillfälliga uppehållstillstånd för studier. I februari 2024 hade 5194 av dem fått permanent uppehållstillstånd efter att ha avslutat sina studier och fått godkänt arbete, 384 personer hade fortfarande tillfälliga uppehållstillstånd och 839 hade ansökt om förlängning men ännu inte fått besked.

Ändring av den ordinarie utlänningslagen Den 22 juni 2021 tog Riksdagen beslutet om att införliva stora delar av den tillfälliga lagen i den ordinarie utlänningslagen. I förhållande till 2014 års version av utlänningslagen gjordes två viktiga förändringar nu bestående: tillfälliga uppehållstillstånd blev huvudregeln och det ställs nu högre försörjningskrav för att kunna få återförenas med anhöriga.

Officiella svenska och internationella ställningstaganden om Afghanistan

Asylsökande ska enligt folkrättens principer prövas mot det land där de är medborgare, och varje land ansvarar för sina egna medborgare. Det innebär att de afghanska medborgare som levt som flyktingar i grannländerna Iran eller Pakistan ska få sina asylskäl prövade gentemot Afghanistan, även om de aldrig har varit där.

Återvändaravtalen 2016 I oktober 2016 ingicks ett avtal mellan EU och Afghanistan, kallat "The Joint Way Forward". Där accepterar Afghanistan att ta emot tvångsdeporterade personer. Inför dessa förhandlingar arbetade EU:s ministerråd med kravet att Afghanistan skulle återta 80 000 utvisade asylsökande som kompensation för fortsatt bistånd på dittillsvarande höga nivå. Avtalet slöts vid en konferens som EU:s som garanterade Afghanistan bistånd från Sverige och EU, men Sveriges biståndsminister Isabella Lövin betonade att avtalet inte var ett villkor för bistånd...