Covid-19-pandemin är en pandemi av sjukdomen covid-19, som orsakas av viruset sars-cov-2. Viruset orsakar en typ av luftvägsinfektion med symptom som snuva, andnöd, huvudvärk, hosta och feber, som i vissa fall orsakar lunginflammation och kan leda till döden.
Enligt Världshälsoorganisationen (WHO) hade covid-19 i slutet av oktober 2022 drabbat över 620 miljoner människor med mer än 6,5 miljoner rapporterade dödsfall som följd. Den 5 maj 2023 deklarerade WHO att covid-19 inte längre utgör ett globalt hälsonödläge men fortsätter att hänvisa till det som en pandemi på grund av dess fortsatt pågående spridning runt om i hela världen.
Utbrottet startade i december 2019 i staden Wuhan, i provinsen Hubei i centrala Kina och spred sig sedan vidare runt om hela världen. Först drabbades främst andra provinser inom Kina samt angränsande länder i östra Asien. Ett mindre antal fall hittades utanför Asien under utbrottets första period. I slutet av februari 2020 ökade antalet fall i Iran och Italien kraftigt och smittan spreds både inom dessa länder och vidare ifrån dem, främst runtom i Europa och till USA. Så småningom kunde viruset påvisas på alla kontinenter, även Antarktis som fick sina första sjukdomsfall 21 december 2020, drygt ett år efter att sjukdomen upptäcktes. Den 11 mars 2020 meddelade WHO att spridningen av covid-19 skulle klassas som en pandemi. Det har rapporterats att 5,42 miljoner människor har dött av covid-19 under åren 2020 och 2021, men WHO har uppskattat att covid-19-pandemin har medfört en överdödlighet på nästan 15 miljoner dödsfall under den tidsperioden.
Pandemin har lett till stora konsekvenser för världsekonomin, såväl inom tillverkningsindustri som tjänstesektor. På många håll i världen har brist på mediciner och olika nödvändiga varor rapporterats. Effekterna på världens distributionskedjor stördes. Börser runtom i världen uppvisade till en början en mycket starkt negativ utveckling. Den 28 februari 2020 inträffade den största enskilda nedgången på de globala börsmarknaderna sedan finanskrisen 2007–2008, och Internationella valutafonden spådde den 14 april att den ekonomiska recession som lär följa i pandemins spår kommer att bli den största sedan Den stora depressionen 1929.
I takt med pandemins spridning ställdes många evenemang, konferenser och liknande in inom exempelvis sport, kultur och teknik, för att nämna några sektorer. Påverkan på flyg- och reseindustrin blev mycket stor. Pandemin innebar också stora utmaningar för utbildningssektorn, där skolor för en stor mängd av världens elever och studenter i april 2020 hade stängt sina lokaler. I samband med utbrottet och under de år som följde har desinformation och konspirationsteorier också spridits. Vissa myndigheter har pratat om en pågående "infodemi".
Uppkomst och global spridning miniatyr|Karta över kumulativt antal döda per miljoner invånare. miniatyr|Symptom som kan uppträda vid covid-19.
De första sjukdomsfallen skedde i slutet av 2019 och den 31 december samma år fick WHO lokala kontor i Kina information om att en ny typ av lunginflammation dykt upp i staden Wuhan. Den 7 januari 2020 kunde kinesiska myndigheter identifiera viruset som en ny typ av coronavirus, varpå WHO gav det tillfälliga engelska namnet 2019 novel coronavirus, förkortat 2019-nCoV. Pandemin har även kallats coronaviruspandemin eller coronapandemin, även om det förekommit epidemier och utbrott tidigare orsakade av andra coronavirus såsom SARS.
Flera läkare i Wuhan försökte på ett tidigt stadium upplysa och varna allmänheten om faran med viruset men anklagades av lokal polis för ryktesspridning och tvingades att officiellt dra tillbaka sina påståenden som falska. Det finns olika uppgifter om när första sjukdomsfallet inträffade – det som brukar kallas för indexfall.Duarte F (24 februari 2020). "As the cases of coronavirus increase in China and around the world, the hunt is on to identify "patient zero"". BBC News. Hämtat 20 april 2020. Det första kända fallet kan spåras till Wuhan den 1 december 2019Cohen J (januari 2020). "Wuhan seafood market may not be source of novel virus spreading globally". Science. doi:10.1126/science.abb0611. Läst 20 april 2020. och under december månad ökade antalet fall i Hubei-provinsen gradvis. Av de 41 först bekräftat smittade hade 66 procent varit exponerade för en matmarknad i staden. Marknaden, där levande djur som råttor och vargar såldes, stängdes därvid och en utredning inleddes. En teori var och är att viruset härstammar från något av dessa djur, att det med andra ord har zoonotiskt ursprung.Novel Coronavirus Pneumonia Emergency Response Epidemiology Team (February 2020). "[The epidemiological characteristics of an outbreak of 2019 novel coronavirus diseases (COVID-19) in China]". Zhonghua Liu Xing Bing Xue Za Zhi = Zhonghua Liuxingbingxue Zazhi (in Chinese). 41 (2): 145–151. doi:10.3760/cma.j.issn.0254-6450.2020.02.003. . År 2022 publicerades två studier som med olika metoder kommit fram till att pandemin sannolikt startade i djur som såldes på Huanans matmarknad.
Det första fallet som kunde bekräftas där viruset spridits mellan människor påvisades den 20 januari 2020. Den 13 februari skedde en kraftig ökning av antalet rapporterade fall av både smittade och avlidna; till stor del beroende på att kinesiska myndigheter nu började rapportera kliniskt diagnostiserade fall i provinsen Hubei och inte bara fall bekräftade med laboratorieprov. Av de 14 840 nya rapporterade fallen var 13 332 kliniskt diagnostiserade, dock var det okänt för WHO när under utbrottet de nyrapporterade fallen blev smittade.
Spridning utanför Kina Viruset spreds snabbt från Wuhan till andra delar av Kina, vidare till andra asiatiska länder, Oceanien, Europa, Nordamerika, Afrika och Sydamerika och därmed hade det fått en global spridning. I sin rapport från 1 februari 2020 angav Världshälsoorganisationen (WHO) att det fanns 11 953 bekräftade fall av smittade människor och 259 bekräftade dödsfall på grund av smittan. 11 821 av de bekräftade fallen samt alla utom ett dödsfall (i Filippinerna) var noterade i Kina. Den 4 februari inträffade det andra dödsfallet utanför Fastlandskina, denna gång i Hongkong. Den 15 februari hade totalt fyra dödsfall skett utanför Fastlandskina, i Filippinerna, Hongkong, Japan och Frankrike. Första gången som antalet nya fall var större utanför Kina än i Kina var 25 februari 2020, på grund av en snabb smittspridning i framförallt Iran, Italien och Sydkorea. Därmed hade även epidemins centrum flyttats utanför Kina. Fram till och med 2 mars var fortfarande dödsfallen fler i Kina än utanför, 42 döda i Kina respektive 24 döda utanför. Dagen efter registrerade WHO dock 31 döda i Kina och 38 döda utanför och därmed hade spridningen blivit större utanför Kina.
WHO klassar epidemin som pandemi 11 mars 2020 Den 11 mars 2020 meddelade Världshälsoorganisationen (WHO) att spridningen av coronaviruset skulle klassas som en pandemi. Den 15 mars ökade antalet bekräftade fall för första gången med mer än 10 000 fall per dag. Den 25 och 26 mars var antalet nya bekräftade fall över 40 000 per dag och 27 mars passerade USA och Italien antalet bekräftade fall i Kina. Antalet nya fall i världen samma dag var över 60 000. Den 1 april var antalet nya döda under en dag över 4 000 personer och översteg således totala antalet dödsfall i Kina. USA hade under flera dagar i början på april över 1 000 döda per dag och den 11 april passerade man Italien som det land med flest avlidna i covid-19. Bekräftade fall fanns samtidigt från i stort sett alla världens länder.COVID Situation Report 85, läst 18 april 2020. Den 21 april 2020 nådde antalet döda på en dag i USA 2 741 personer, vilket var den högsta noteringen för antalet döda på en dag i ett land.
Pandemin avtar i Europa och USA i maj–juni 2020 Under maj och juni 2020 avtog epidemin i Europa och USA lite i styrka framför allt i Europa. Europa hade 1 maj 138 200 dödsfall sammanlagt med 2 239 registrerade döda av WHO och 31 maj var antalet 180 085 totalt och med "endast" 732 dödsfall. I slutet av juni hade Europa räknat in 197 254 döda med 416 avlidna på rapportdagen. Under juni hade cirka 17 000 dött i Europa medan siffran för maj var nära 42 000 dödaWHO: Situation report angivna datum. Motsvarande siffror i USA var 55 337 döda 1 maj, 101 567 döda 1 juni och 126 203 döda i juni månad; också det en minskning – från 46 000 döda till knappt 25 000 döda.
Globalt fortsatte pandemin med oförändrad styrka När situationen lättade i Europa förvärrades den i Latinamerika och Mexiko. Antalet döda i Amerika totalt var 69 087 den 1 maj 2020. Den 30 maj 2020 157 702 död och 30 juni 2020 247 000 döda dvs per månad 88 000 i maj och 90 000 döda i juni. Amerika hade i slutet av juni 2020 247 000 döda mot Europas 197 000 och även om man räknar bort USA från siffrorna så hade Amerika utanför USA 65 000 döda under juni månad 2020. Globalt hade pandemin skördat över 500 000 döda den 30 juni 2020 dvs under första halvåret 2020 med absoluta flertalet döda andra kvartalet. Den 27 september 2020 passerade antalet döda 1 miljon människor i världen. Tredje kvartalet 2020 hade alltså haft ungefär samma antal döda i sjukdomen som andra kvartalet.
Pandemin värre under 2021 än under 2020 Tidningen SDS anger den 30 december antalet döda i världen den 28 december 2021 av covid-19 till . Den 31 december 2020 hade drygt 1,8 miljoner människor dött. Det har dött cirka 3,6 miljoner under hela 2021, dubbelt så många som under 2020. Sista kvartalet 2020 dog omkring 800 000 personer, dvs bara 200 000 färre än under de tre tidigare kvartalen 2020. Under 2021 dog sedan i genomsnitt 900 000 per kvartal det vill säga pandemin fortsatte med ökad styrka. USA var precis som i december 2020 det land som hade störst antal avlidna, över 800 000 döda den 28 december 2021. (Tidningens källa: Johns Hopkins-universitetet.)
WHO deklarerar att covid-19 inte längre är ett globalt hälsonödläge Den 5 maj 2023 deklarerade WHO att covid-19 inte längre utgör ett globalt hälsonödläge. Deklarationen kom efter det att WHO:s expertkommitté för pandemin vid sitt femtonde möte sedan pandemin bröt ut lämnat sin rekommendation till WHO:s generaldirektör och antalet dödsfall minskat med 95 procent sedan årsskiftet 2022/2023. Enligt WHO utgör covid-19 dock fortfarande ett globalt hälsohot. Nästan sju miljoner dödsfall har rapporterats till WHO, men den verkliga siffran bedöms vara minst 20 miljoner. Den 3 maj lade WHO fram en ny strategi för hur covid-19 skall bekämpas de kommande två åren. Fortsatta vaccinationer rekommenderas och en fortsatt beredskap för att agera vid en förvärrad situation betonades av WHO.
Dödsfall Den officiella dödssiffran den 11 mars 2022 är mer än 6 miljoner dödsfall orsakade av covid-19. Dödstalen varierar över regioner och över tid, de påverkas av hur många som har testats, hälsovårdens kvalitet, behandlingsmöjligheter, myndighetsåtgärder, tiden från första utbrottet och befolkningssammansättning, som ålder, kön och folkhälsa.
Flera mått används för att kvantifiera mortalitet. Vissa länders officiella redovisade dödssiffror redovisar personer som dött efter att ha testats positiva. De som inte har testats blir inte räknade. Andra länder inkluderar även dödsfall av personer som dog av andra underliggande sjukdomar efter att ha testats positivt, och till exempel Belgien har inkluderat misstänkta fall utan att de har testats och får då högre dödstal.