Fjärde vågens feminism är en av många perioder i den feministiska rörelsens historia. Den började bli tydlig kring 2012, med rötter från det sena 00-talet. Rörelsen kännetecknas av ett fokus på att stärka kvinnor, användningen av olika internetplattformar och en medvetenhet kring intersektionalitet som begrepp. Republished as / Denna våg föregicks av den tredje vågens feminism som tydligt markerade olikheter.
Genom Metoo-rörelsen lyftes vittnesmål om en utbredd övergreppskultur och sexism. Delar av rörelsen kom samtidigt i konflikt med transrörelsen, trots mångas bild av att den fjärde vågen var lika intersektionell som den föregående tredje vågens feminism. Fjärde vågens feminism har själv blivit kritiserad för överdrivet fokus på kvinnlig svaghet och förenklade orsakssamband.
Karaktär och utveckling
Intersektionalitet, relationer och våld
Den fjärde vågens feminism växte sig stark under 2010-talet, men den har sina rötter från ett decennium tidigare. En viktig utgångspunkt var Tarana Burke, som 2006 började använda sig av begreppet "metoo" som symbol för de orättvisor som inte minst svarta kvinnor i USA upplevde. Som följd av den tredje vågens större uppmärksamhet kring olika orättvisor kännetecknades även den fjärde vågen av ett större fokus på intersektionalitet.
Under 2010-talet lyftes diskussionen kring kvinnors roll i relationer bland annat genom Metoo-rörelsen och en förnyad debatt omkring pornografi och sexualiseringen av samhället. Den fjärde vågen har kännetecknats av sitt avståndstagande från den enligt vissa naiva sexpositivism och individualism som präglat delar av den föregående vågens feminism. Fokus i aktivismen har legat på sexuella övergrepp och sexuella trakasserier, liksom på våld i nära relationer, objektifieringen av kvinnor och sexism inom arbetslivet. I december 2012 avled en kvinna i Indien efter att ha utsatts för en brutal massvåldtäkt, något som väckte protester och vrede både i Indien och internationellt. Två år senare debatterades kvinnors utsatthet i datorspelsvärlden genom Gamergate.
En central fråga under den fjärde feministiska vågen var kvinnors tillgång till preventivmedel, abort och relaterad hälso- och sjukvård.
Internet, Trump och genus En del anser att den fjärde feministiska vågen blev tydlig runt 2012 eller 2013, då frågor som sexuella trakasserier, kroppsnegativism och en utpräglad våldtäktskultur fick ökad spridning. Rörelsen levde till stor del via internet, där sociala medier som Instagram och Twitter fungerat som samlingspunkter för aktivismen. Den har av vissa setts som en reaktion mot postfeminismen, vilken argumenterat för att kvinnor och män redan blivit jämställda. Samtidigt har den återanvänt vissa delar av den andra vågens idéer, inklusive fokuset på "sexuella övergrepp, våldtäkt, våld mot kvinnor /…/".
I USA blev ledarna inom rörelsen kring Metoo naturliga talespersoner för denna skärpta och i vissa fall könspolariserade politik. Denna ursprungligen hashtag-baserade aktivism fick ökat fokus i samband med 2016 års val av Donald Trump som USA:s president, efter en presidentvalskampanj där han utsatt sin politiska motståndare Hillary Clinton och kvinnor i stort för en mängd nedsättande tillmälen. Detta väckte mångas indignation och kampvilja, och dagen efters Trumps tillträde som president arrangerades Women's March on Washington. Denna dag samlades mellan en halv och en och en halv miljon människor i manifestationen i Washington, utöver kanske ytterligare tre miljoner på andra stöddemonstrationer på andra orter runt om i USA och liknande demonstrationer i ett åttiotal andra länder.
I Spanien skedde en mobilisering kring kvinnors kamp mot mäns våld i samband med olika uppmärksammade rättsfall. Hösten 2017 föddes Metoo-rörelsen på allvar, i samband med spridningen av mångas vittnesmål om upplevda övergrepp och medieuppmärksamheten kring Harvey Weinsteins och ett antal andra kända mäns övergrepp eller överträdelser. Därefter valde Time Magazine Tarana Burke, aktivisten Alyssa Milano och andra som "bröt tystnaden" till Person of the Year.
2021 genomfördes Women's March4Justice, med över 100 000 kvinnliga demonstranter på olika platser i Australien. Även där låg fokus på sexuella trakasserier på arbetsplatsen och våld mot kvinnor, efter medieskriverier om övergrepp i och kring landets parlament. Under dessa år legaliserades abort i bland annat Argentina och Colombia, samtidigt som man i USA minskade möjligheterna till abort (genom upphävandet av Roe mot Wade).
De feministiska aktivisterna var ibland kritiska till den genusvetenskap som samtidigt etablerats som akademiskt ämne. Denna våg skedde under en tid när hela stater (som Sverige, under regeringen Löfven) började marknadsföra sin politik som feministisk.
Polarisering och avmattning Mellan 2014 och 2018 minskade mängden svenska män över 30 års ålder som identifierade sig som feminister, enligt en Sifo-undersökning från nästan 50 till 25 procent. Samtidigt ökade andelen svenska kvinnor som identifierade sig som feminister. Detta skedde parallellt med att feminismen fick en tydligare koppling till vänsterpolitik och en ökande polarisering på det politiska fältet.
I Sverige minskade mängden uttalade feminister mellan 2021 och 2023 från 30 till 24 procent av väljarkåren (DN/Ipsos-undersökning). Det skedde samtidigt som sympatier för liberalismen minskade till förmån för konservatism. En annan undersökning 2023 (av Yougov) i sju olika europeiska länder antydde att de flesta svarande inte var klara över grundbetydelsen av begreppet feminism. I USA svarade 64 procent av respondenterna i en undersökning från Pew Research Center att feminismen är stärkande (empowering) och 42 procent att den är inkluderande, men 45 procent att den är polariserande och 30 procent att den är föråldrad. I 2022 års upplaga av den svenska Ungdomsbarometern förklarade sig tio procent av pojkarna vara feminister, medan den feministiska identiteten fortfarande var den kanske viktigaste för flickorna inom generation Z.
Kritik mot den fjärde vågen Kritik som riktats mot fjärde vågens feminism omfattar dess fokus på kvinnan som offer och dess fokusbrist på individens egenmakt. Den ses ibland som en sociala medier-baserad återgång till andra vågens feminism, parad med en nyuppväckt biologism där män och kvinnor är mer olika än lika. En del av de ledande aktivisterna inom den fjärde vågen har identifierat sig som radikalfeminister, och konflikter kring transrörelsen och sexarbete som fenomen (jämför nedvärderande beskrivningar som TERF respektive SWERF) har lett till hårda debatter.
Metoo bidrog till en våg av vittnesmål kring utbredd sexism och ouppklarade övergrepp. I efterspelet av den konkreta fasen av Metoo har kritik kommit mot den rättsosäkerhet och det känslostyrda engagemang som uthängningar av personer i sociala medier ibland bidragit till.
Referenser
Noter
Kategori:Fjärde vågens feminism