Flens kommun är en kommun i Södermanlands län. Centralort är Flen.

Kommunens topografi utgörs av en sönderbruten terräng där flikiga sjösystem hittas i områdets lägre delar. De högre delarna utgörs i kontrast av hällmark, ibland täckt med morän. Till största del är ytan bevuxen med skog men knappt en femtedel utgörs av jordbruksmark. Det är dock de goda transportmöjligheterna som främst kommit att påverka det lokala näringslivet. Ett flertal industrier har verksamhet i kommunen och företag som Statoil Logistik och GB Glace har sina lager där.

Sedan kommunen bildades 1971 och fram till 2020 minskade kommunens befolkning med cirka personer.

Socialdemokraterna har varit största parti i samtliga val. De har också varit en del av de styrande koalitionerna sedan åtminstone 1998, undantaget mandatperioden 2002–2006. Mandatperioden 2022–2026 styrs kommunen av en blocköverskridande minoritetskoalition bestående av Centerpartiet och Socialdemokraterna.

Administrativ historik Kommunens område motsvarar socknarna: Bettna, Blacksta, Dunker, Flen, Forssa, Helgesta, Hyltinge, Lilla Malma, Mellösa, Vadsbro och Årdala. I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn. Inom området fanns även från 1863 Malmköpings köping.

I området fanns mellan 31 december 1901 och 31 december 1948 Flens municipalsamhälle samt mellan 23 mars 1918 och 31 december 1952 Sparreholms municipalsamhälle.

Flens stad bildades 1949 genom en ombildning av Flens landskommun.

Vid kommunreformen 1952 bildades storkommunerna Bettna (av de tidigare kommunerna Bettna, Blacksta, Forssa, Husby-Oppunda, Vadsbro och Vrena) och Sparreholm (av Helgesta, Hyltinge och Årdala) samtidigt som landskommunerna Dunker och Lilla Malma uppgick i Malmköpings köping medan Mellösa landskommun samt Flens stad förblev opåverkade.

1965 inkorporerades Sparreholms landskommun i Flens stad.

Flens kommun bildades vid kommunreformen 1971 av Flens stad, Malmköpings köping, Mellösa landskommun samt delar ur Bettna landskommun (Bettna, Blacksta, Forssa och Vadsbro församlingar).

Kommunen ingår sedan bildandet i Katrineholms domsaga.

Geografi Topografi och hydrografi

Kommunens topografi utgörs av en sönderbruten terräng där flikiga sjösystem hittas i områdets lägre delar. De högre delarna utgörs i kontrast av hällmark, ibland täckt med morän. Det senare förekommer främst i de östra och norra delarna av kommunen. Flera markanta rullstensåsar går genom kommunen:

Strömsholmsåsen genom Sparreholm och Malmköping. Vid Plevnahöjden följs åsen av flera dödisgropar Badelundaåsen genom kommunens östra del

Dessutom går ytterligare en ås genom centralorten. Eftersom den följer den ojämna terrängen har den fått en säregen form. Kommunen är rik på sjöar. Som exempel kan nämnas Gårdsjön och Orrhammaren vid Flen och Båven i sydöst.

Nedan presenteras andelen av den totala ytan 2020 i kommunen jämfört med riket.

Flens kommun Hela riket

Naturskydd År 2023 fanns 18 naturreservat i Flens kommun. Som exempel kan nämnas Brunnstaåsen utanför Bettna, en grusås som ursprungligen utsågs till naturminne 1959. I området växer, förutom barrskog, även kruståtel, vårfryle och vitsippa.

Administrativ indelning Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i Bettna församling, Dunker-Lilla Malma församling, Flen, Helgesta-Hyltinge församling och Mellösa församling.

Från 2016 indelas kommunen istället i 10 distrikt (socknar):

Bettna Blacksta Dunker Flen Forsa Helgesta-Hyltinge Lilla Malma Mellösa Vadsbro Årdala

Tätorter År 2020 bodde 76 procent av kommunens invånare i någon av kommunens tätorter, vilket var lägre än motsvarande siffra för riket där genomsnittet var 87,6 procent. Vid Statistiska centralbyråns tätortsavgränsning 2020 fanns det åtta tätorter i Flens kommun: Tätort Befolkning FlenMalmköpingHälleforsnäs Sparreholm739 Mellösa544 Bettna 375 Orrhammar 248 Skebokvarn 204

Styre och politik Styre ÅrPartierStatus1970 SMajoritet1973 SMinoritet1976 SMinoritet1979 SMinoritet1982 SMinoritet1985 SMinoritet1988 SMinoritet1991CMLKDFKPMPMajoritet1994 SMinoritet1998 SMinoritet2002 M A2 C L KDMajoritet2006 S A2Majoritet2010 S A2 VMajoritet2014 S C MP KDMajoritet2018 S V MPMinoritet2022SCMinoritet

Kommunfullmäktige Presidium Presidium 2022–2026Ordförande CRoger TiefenseeFörste vice ordförande STorbjörn JanssonAndre vice ordförande KDThomas Ledenvik

Mandatfördelning 1970–2022

Nämnder Kommunstyrelse

Presidium 2022–2026Ordförande SAnn-Charlotte MunterFörste vice ordförande CBjörn CarlssonAndre vice ordförande MEmma Dahlin

Lista över kommunstyrelsens ordförande TillträddeAvgick SHelge Sander19711977 SRolf Dahlqvist19771983 SGunnar Andersson19831991 CLars Skeppstedt19921994 SMaria Hed19952001 SAnders Berglöv20022002 MLotta Finstorp20032006 SAnders Berglöv20072013 SJan-Erik Larsson20132018 SAnders Berglöv20182020 SAnn-Charlotte Munter2020

Övriga nämnder Avser mandatperioden 2022–2026. NämndOrdförandeVice ordförandeAndre vice ordförandeBarn-, utbildnings- och kulturnämnden SPeter Munter CIngegerd Branting MKatarina LagerstedtSocial- och arbetsmarknadsnämnden SDaniel Ljungkvist CBjörn Carlsson MJessica KällströmVård- och omsorgsnämnden CSvitlana Jelisic SStefan Zunko MGöran JönssonSamhällsbyggnadsnämnden CÅke Karlsson SJonas Thyrén MSven-Gunnar JohanssonVal- och jävsnämnden SGöran Olsson SJaana Lathi Nordengen LLars Falk

Valresultat 2022

Exklusive uppsamlingsdistrikt. Partier som fått mer än en procent av rösterna i minst ett valdistrikt redovisas.

Ekonomi och infrastruktur Näringsliv Ett flertal industrier fanns i kommunen i början av 2020-talet, en följd av kommunens goda transportmöjligheter. Som exempel på industrier kan nämnas Volvo Parts AB och Vrena Mekaniska Verkstad AB. Dessutom hade Statoil Logistik sitt centrallager och GB Glace sitt fryslager för mellansverige i kommunen. Kommunen själv liksom Region Östergötland och Migrationsverket var större arbetsgivare inom den offentliga sektorn.

Infrastruktur Transporter Mellersta delen av kommunen genomkorsas från öst till väst av riksväg 57. Vidare genomkorsas kommunen av riksvägarna 52, 53 och 55. Länsväg 221 går genom sydvästra delen av kommunen.

I mitten på 1800-talet började Västra stambanan stakas ut i det som nu är centralorten Flen. År 1943 hade banan blivit dubbelspårig.

Befolkning Demografi Befolkningsutveckling Kommunen har invånare (), vilket placerar den på plats avseende folkmängd bland Sveriges kommuner.

Kultur Kulturarv

I kommunen hittas ett flertal slott. Vibyholms slott stod klart 1630 och tillhör sedan början av 1700-talet släkten Bonde. Vibyholms slott har fungerat som inspiration vid renoveringen av Rockelsta slott i början av 1900-talet. Stenhammars slott uppfördes på 1658 men egendomen har är känd sedan 1300-talet. I början av 1900-talet testamenterades egendomen till staten med förbehållet att den endast fick arrenderar ut till medlemmar ur släkten Bernadotte. I kommunen finns även Sparreholms slott och Yxtaholms slott. Herrgården Harpsund fungerar sedan 1950-talet som rekreationsområde för svenska statsministern.

Kommunvapen Blasonering: I grönt fält ett andreaskors av guld och däröver en ginstam av guld belagd med tre upprättstående gröna ekblad bredvid varandra.

Vapnet, som symboliserar järnvägsknuten och sörmländska ekbackar, fastställdes för Flens stad 1948. Malmköpings vapen, vars giltighet upphörde 1971, är betydligt äldre och fastställdes av Kungl. Maj:t 1938. Även Bettna och Mellösa hade fastställda vapen. Trots detta registrerades stadsvapnet oförändrat för den nya kommunen i PRV 1974.

Se även Personer med anknytning till Flens kommun

Referenser

Externa länkar

Kategori:Sveriges kommuner