Utvisning ur Sverige är en juridisk åtgärd som regleras i Utlänningslagen (2005:716) och Lagen om särskild utlänningskontroll (1991:572) och som innebär beslut om att en utlänning skall lämna landet. Utvisning kan ske av olika anledningar, till exempel att en person saknar uppehållstillstånd eller annan rätt att vistas i Sverige, om personen har dömts för ett brott som kan leda till fängelse, med hänsyn till allmän ordning och säkerhet eller om det är särskilt påkallat av hänsyn till rikets säkerhet. Enligt EU:s återvändandedirektiv (2012) ska personer som vistas utan tillstånd i EU-länder återvända till sina hemländer, ett transitland eller annat tredje land.

Utvisning efter dom i brottsmål Personer som inte är svenska medborgare och som har begått allvarlig eller upprepad brottslighet kan av domstol dömas till utvisning. Detta gäller inte om personen är under 15 år och har vistats i Sverige i mer än 5 år.

Utvisning efter avslag från Migrationsverket Den som sökt men inte beviljats uppehållstillstånd får ett utvisningsbeslut som oftast ska verkställas inom fyra veckor efter att beslutet vunnit laga kraft. Om Migrationsverket bedömer att personen inte tänker lämna Sverige frivilligt lämnas ansvaret över till polisen som har rätt att genomföra utvisningen med tvång.

Polisen i sin tur kan vid behov anlita kriminalvården för att verkställa utvisningen, men det är fortfarande polisen som är verkställande myndighet. En stor andel som fick avslag på sin asylansökan återvände inte frivilligt under perioden 1999-2018. Politiskt är det uttalat att återvändande är prioriterat, men diskrepansen är stor mellan det uttalade målet och utfallet.

I polisens föreskrifter anges att polismyndigheten i möjligaste mån ska planera en verkställighet av ett utvisningsbeslut tillsammans med den berörde utlänningen vad avser tidpunkt för avresa, transportmedel och resväg. I november 2018 rapporterade Sveriges Radios Ekoredaktion en kraftig ökning av så kallade "dolda resor" där varken den asylsökande eller hens advokat fått reda på utvisningstidpunkten i förväg. Hösten 2018 skedde var tionde utvisning på det sättet.

Avslagen asylansökan För asylsökande gäller att reglerna för utvisning används för beslut som meddelas mer än tre månader efter en utlännings första ansökan om uppehållstillstånd i Sverige.Vad är skillnaden mellan avvisning och utvisning? Regeringskansliet Från och med den 31 mars 2006 används termen avvisning för avlägsnandebeslut som meddelas inom tre månader efter den första ansökan om uppehållstillstånd.

Förutsättningar för utvisning av barn För att Sverige ska kunna utvisa en person under 18 år krävs att denne kan identifieras och att anhöriga i hemlandet kan lokaliseras.Ekot Flyktingfamiljer ska återförenas En projektledare på Migrationsverket har dock uttalat att verket kan tänka sig att verkställa utvisningar även om varken föräldrar eller andra anhöriga kan påträffas, om någon myndighet garanterar att barnet tas om hand på exempelvis ett barnhem. Ensamkommande asylsökande som inte kan bevisa sin ålder genom identitetshandlingar erbjuds från och med 2017 att genomgå medicinsk åldersbedömning, varefter Migrationsverket fattar beslut om personen ska anses vara över eller under 18.

Verkställande myndigheter Utvisningarna genomförs (2014) av Kriminalvårdens nationella transportenhet (NTE) som även sköter avvisningar och utvisningar åt Migrationsverket. Verkställigheten kan också genomföras i samarbete med den europeiska gräns- och kustbevakningsbyrån Frontex.

Transportenhetens befogenheter vid utvisning Kriminalvårdens transportenhet har följande regler för hur en tvångsutvisning ska förberedas:"Kriminalvårdens personal besöker personen som ska utvisas före resan för att förklara hur resan är planerad och försöka förmå personen att frivilligt följa med. Besöket syftar också till att skapa ett förtroende mellan personen och transportpersonalen samt se till att personen är väl förberedd och införstådd med vad som ska ske. På avresedagen hämtas personen för avfärd till flygplatsen och ombordstigning på flygplanet, vilket oftast sker vid sidan om ordinarie incheckning och ombordstigning. Framme i mottagarlandet säkerställer personalen att personen accepteras av mottagarlandet."Kriminalvården har rätt att använda tvång för att genomföra utvisningen. NTE har en praxis att ge ett mindre bidrag till den som utvisas. En summa 500 Euro har bedömts som korrekt att betala ut.

Under 2019 har någon form av tvångsmedel använts vid sex procent av utvisningsresorna. Den utrustning som kan användas är ”bodycuff” som fixerar händerna vid midjan, kardborreremmar, handfängsel och spotthuva, som har ett finmaskigt nät för fri sikt framåt.

Efter utvisningsbeslutet - aktuella regler från 1 april 2025 Preskriptionstid: Den som fått nej på sin asylansökan och beslut om utvisning eller avvisning kan inte söka asyl på nytt förrän utvisnings- eller avvisningsbeslutet har preskriberats. Fram till 31 mars 2025 gällde en preskriptionstid på fyra år, utan krav på att personen skulle lämna Sverige. Från 1 april 2015 har reglerna skärpts och det är inte längre möjligt för en person som fått utvisningsbeslut att stanna kvar i Sverige och söka asyl efter preskription av det gamla beslutet.12 kap 22 § utlänningslagen , 1a stycket För avvisnings- och utvisningsbeslut som inte meddelats av allmän domstol (alltså inte gäller brottmål) gäller från och med den 1 april 2025 att preskriptionstiden är fem år räknat från den dag som utlänningen har lämnat Sverige och rest till ett land som angetts i beslutet. Detta gäller även för dem som har fått utvisningsbeslut före detta datum om beslutet inte redan är preskriberat. Tillstånd att arbeta: Under asylprocessen kan den asylsökande få AT-und, dvs. undantag från arbetstillstånd. När ett utvisningsbeslut vinner laga kraft upphör AT-und att gälla, och personen har inte längre rätt att arbeta. År 2008 infördes möjligheten att göra spårbyte vid avslag på asylansökan, dvs. söka uppehållstillstånd för arbete med möjlighet att i förlängningen få permanent uppehållstillstånd. Denna möjlighet upphörde 1 april 2025, med retroaktiv verkan. Samhällssstöd efter utvisningsbeslut: Den som fått avslag på sin asylansökan tilldelas en plats på Migrationsverkets återvändarecenter och har rätt att bo där tills beslutet vunnit laga kraft. Under denna tid kan personen vara berättigad till ekonomiskt bistånd. När beslutet vunnit laga kraft har vuxna personer utan barn ingen rätt till bostad eller ekonomiskt bistånd. Barnfamiljer har rätt att bo kvar på återvändandecentret tills de lämnar landet och barn i skolålder har rätt att gå i skolan under tiden på återvändandecentret. Kommuner har ingen skyldighet att bevilja ekonomiskt bistånd enligt socialtjänstlagen till personer med av- eller utvisningsbeslut. Återetableringssstöd och reintegreringsstöd: Asylsökande från vissa länder kan efter utvisningsbeslut erbjudas ett återetableringsstöd om de självmant återvänder till ett land där det kan vara svårt att återetablera sig på grund av säkerhetsläget. Utvisning till vissa länder berättigar under vissa villkor till reintegreringsstöd inom ramen för det europeiska samarbetsprogrammet EU Reintegration Programme (EURP). Återreseförbud. Den som fått lagakraftvunnet utvisningsbeslut och inte lämnar landet enligt utvisningsbeslutet inom den tidsfrist som angivits kan beläggas med återreseförbud för mellan två och fem år. Under denna tid har personen inte har rätt att komma tillbaka till Sverige, EU eller övriga Schengenområdet för exempelvis arbete eller studier. Tand- och sjukvård. Personer utan tillstånd att vistas i Sverige ("papperslösa") har, liksom asylsökande och vissa EU-migranter, rätt till "vård som inte kan anstå". Detta omfattar bland annat akut sjukvård, sjukvård som behövs för att förebygga eller motverka en allvarlig sjukdom och viss förebyggande vård. Vårdbehovet avgörs av legitimerad personal. Tandvård brukar inskränka sig till provisoriska lagningar och utdragning av tänder. Patienterna har rätt att utan kostnad anlita tolk. Dock har regeringen i februari 2025 tillsatt en utredning beträffande inskränkt rätt till gratis tolk för personer som inte behärskar svenska tillräckligt bra.

Se även Afghanska asylsökande i Sverige 2015–2024 Sveriges hantering av flyktingkrisen 2015 Utvisning

Källor

Kategori:Sveriges migrationspolitik Kategori:Sveriges rättsväsen Kategori:Utlänningsrätt Kategori:Wikipedia:Projekt neutralitet