Bröderna Malmströms metallvarufabrik (förkortat BM), efter 1957 Aktiebolaget BM-armatur, var en svensk tillverkare av elektrisk belysningsarmatur mellan 1904 och 1974. Företaget hade huvudkontor och fabriksfastigheter på Porslinsgatan 3, 5 och 7 i Östra Förstaden i Malmö där det även fanns en utställningshall. Åren 1957–1974 låg BM-armaturs fabrikslokaler på Malmövägen 154 i Klågerup.
Bröderna Malmströms metallvarufabrik var år 1932 den första tillverkaren i Sverige av S-märkta lamphållare för glödlampor. Omslagen till företagets belysnings- och specialkataloger formgavs av konstnären och grafikern Nils Wedel.Specialkatalog nr 10 över järnvägsarmatur (1934).Specialkatalog nr 16 över askurnor (1939).Belysningskataloger nr 18 och nr 20–22 (1940).Belysningskataloger nr 26–30 (1946–1952).
Verksamhet miniatyr|Utställningshallen på Porslinsgatan 3 i Malmö vände sig till grossister, detaljister, arkitekter och elinstallatörer (1947). Företaget ritade, konstruerade och tillverkade belysningsteknisk armatur för offentliga lokaler, varuhus, affärslokaler, statliga verk, verkstäder, kontor, hotell, restauranger, skolor och kyrkor, belysningsarmatur och högspänningsapparater för järnvägar, järnvägsvagnar, stationer och bangårdar, sjukhusarmatur och vårdrumspaneler, gatubelysningar, belysningsarmatur för sport- och simhallar, hembelysningsarmatur inklusive tillhörande finmekaniska detaljer som vippströmbrytare och lamphållare, porslinsarmatur för belysning i sanatorier och våtutrymmen samt stålrörsmöbler.
Även elektriska väggur, askurnor och olika dekorativa föremål av mässing och brons tillverkades.
Företaget var medlem i branschorganisationen Sveriges Industriförbund och står i medlemsförteckningen listad som ”metallgjuteri och metallvarufabrik” med inriktning på ”elektrisk belysningsarmatur, stålrörsmöbler, askurnor, massartiklar, järnvägstekniska armaturer och apparater samt lamphållare”.
Tillverkning Metallgjutning (mässing, rödgods, aluminium, fosfor- och specialbronser, silumin, nysilver) och metallbearbetning (friktions-, excenter- och dragpressning, metalltryckning, revolver-, support- och automatsvarvning, kipphyvling, fräsning, glödgning, hårdlödning, slipning, kallsågning, punkt- och gassvetsning, rörbockning och gängskärning) utgjorde merparten av den industriella verksamheten. I anslutning till gjuteriet låg gördelmakeriet där huvudsakligen hantverksmässiga arbetsmoment som exempelvis filning för att få bort gjutsömmar, slipning, punsning och ciselering, även kallat drivning, samt estetisk och teknisk ytbehandling utfördes.
Exempel på fabrikat i maskinparken var , Götz, Cincinnati, , Hägglunds, Asea, AB Elektrougnar, Dansk Pressefabrik (DPF), Rolling Sweden, och lokalt Malmöbaserade maskintillverkaren Thule. På företaget tillverkades egna verktyg som användes för att kunna framställa olika typer av specialkomponenter i metall.
För tillverkning av belysningsarmatur, som hade den dominerande platsen i tillverkningsprogrammet, användes huvudsakligen metoden råsandsgjutning. Gjutformar gjordes främst genom traditionell handformning, maskinformning och bindstyckemetoden. En ungefärlig bild av gjuteriverksamhetens omfattning kan hämtas från industristatistiken som visar att Bröderna Malmströms förbrukade 40 ton mässing år 1950. Det kan jämföras med Sveriges under samma tid största belysningsproducent Arvid Böhlmarks lampfabrik som det året förbrukade 33 ton mässing och andra zinklegeringar.Kommerskollegium, Statistiska byrån. H I aaa, Specialuppgifter från fabriker, Riksarkivet. Läst 10 augusti 2023. Detta förhållande speglar också i viss mån belysningsproducenternas olika inriktning.
Fabriken utförde tekniska, kemiska och galvaniska ytbehandlingar som sandblästring, förgyllning, försilvring, förkromning, förmässning, förkoppring, förtenning och förnickling i två separata avdelningar, oxidering, olika sorters antikbehandlingar, bronsering, patinering, rostskyddsbehandling som udylitisering (elektrolytisk kadmiering) och parkerisering (kemisk fosfatering även kallat bonderisering), högglanspolering samt ugns- och sprutlackering. Förkromning, förmässning och förnickling utfördes både blank och matt, vilket redogörs för bland annat i firmatidskriften Malmströms post. Förkromning utfördes även på uppdrag av exempelvis bilindustrin. År 1930 var det endast fyra industriföretag i Sverige som utförde förmässning varav Bröderna Malmströms var ett.. Läst 20 mars 2025 via Kungliga biblioteket.
På fabriken fanns ett kemilaboratorium för utveckling av ytbehandlingsteknik, kontroll av katalysatorer, utfällningsprov med mera för att ge produkterna både estetik och hållbarhet. Ett exempel är 2-färgsoxidering, med brunoxidering i kombination med antikmässing eller silveroxidering (äkta silver), som nämns från och med 1929 års produktion. Ett annat exempel är japanoxidering, en egenutvecklad ytbehandlingsmetod framtagen efter ”långvariga experiment”, från och med 1931 års produktion. Japanoxidering var cirka tio procent dyrare än vanlig oxidering och krävde särskild yrkeskunskap för att framställa. Fransk, engelsk och belgisk antikbehandling är exempel på andra specifika ytbehandlingar som nämns i katalogerna. Lackverkstaden använde sig bland annat av nitrocellulosalacken som företaget DuPont hade tagit fram för bilindustrin.
Fabriken hade i sina lokaler en sömnadsateljé för framställning av lampskärmar tillverkade av pergament med handmålad dekor och av sidentyg.
Försäljning Se även vertikal integration.
Förutom på en adress i Malmö hade företaget inga egna butiker i detaljistledet, utan affärsmodellen byggde på ett strategiskt nätverk av grossister, återförsäljare (lokala detaljister som el- och belysningsbutiker samt bosättningsmagasin), butiksinredare och elinstallationsfirmor i Sverige och utomlands. Exempel på större återförsäljare var Nordiska kompaniet, Kooperativa Förbundet och italienska Ascanio Sciolari SpA.NK inredning, Trivaarkivet F1:1–9, Centrum för Näringslivshistoria. Läst 5 maj 2023.Kooperativa Förbundet avd 45 och 55, katalogutgivning, belysningsarmatur (1945–1950). Läst 28 november 2024 (via Kungliga biblioteket).Konkurshandlingar, Malmö rådhusrätt, avd VI, rotel 1, 1960. Läst 29 juli 2026. ( tog över sin farfars företag år 1949.) Exempel på grossister var Elektriska AB Skandia, Odhner & Co och finska Idman Oy som var majoritetsägare till Oy Taito.Odhner & Co, arkivhandlingar 1866–1965, Centrum för Näringslivshistoria. Läst 2 juni 2025. Exempel på butiks- och kontorsinredare var Nordiska Kompaniet (som även inredde större privata hem), Åtvidabergs industrier och Axel Annell Rationell Belysning.Åtvidabergs industrier, arkivhandlingar 1923–1972, FHA 0713, 0501, 0966, 0947–49, 0006, 0181, 0177–78, 0820, 0972. Läst 27 februari 2026. Större organisationer som exempelvis statliga verk var volymkunder som handlade direkt med fabriken.
Arkitekter och byggmästare i föreskrivande led, grossister, elinstallatörer och direktkunder kunde besöka armaturutställningarna i Malmö eller Stockholm där de hämtade inspiration, lärde sig mer om armaturernas tekniska ljusegenskaper och synade produkterna inför orderläggning. Beställningar togs sedan emot på företagets affärskontor. Utländska besökare togs oftast emot i Malmö där de även kunde få en rundtur på fabriken. På den svenska marknaden hade företaget resande distriktssäljare uppdelade på södra, västra och norra delen av landet. Säljarna hade med sig och delade ut företagets produktkataloger till grossister och återförsäljare.
Malmströms post Företaget publicerade den svenska firmatidskriften Malmströms post under åren 1933–1939 med en periodicitet på upp till nio gånger om året. Malmströms post informerade kunderna, det vill säga grossister, detaljister och elinstallatörer, om produktlanseringar, tillverkningsmetoder, juridiska tvister, inköp, glaskupors olika kvaliteter, metallers och legeringars egenskaper, galvaniska och kemiska ytbehandlingsprocesser samt hur handeln på London Metal Exchange fungerade. Malmströms post hade en kundupplysande funktion. Sist i varje utgåva publicerades det aktuella kopparpriset på världsmarknaden. Kopparnoteringen påverkade prissättningen på armaturerna eftersom mässing, brons och rödmetall till större del består av koppar. Även marknadens reaktioner på 1930-talets finanskris, och ekonomins återhämtning fram till en svår brist på industriell arbetskraft före utbrottet av andra världskriget, redogjordes för i tidskriften.
Nyckeltal Malmö tillhörde, tillsammans med Göteborg och Norrköping, landets tre främsta städer kommersiellt och industriellt redan under 1800-talets mitt. Vid tiden för sekelskiftet 1900 växte industristaden Malmö kraftigt. Därför är det inte överraskande att de flesta renodlade svenska armaturfabrikerna under 1900-talets första hälft var belägna Malmö. Av dem var Bröderna Malmströms den största producenten både sett till antal anställda och salufört värde. Bröderna Malmströms, och under ett par år även Malmö metallvarufabrik, räknades som medelstort företag medan övriga räknades som små företag. Även under efterkrigstiden var Malmö Sveriges ledande industriregion med högre sysselsättningsgrad inom tillverkningsindustrin än både Stockholm och Göteborg. Om vi plockar ut några årtal över en tjugoårsperiod, och tittar på den industristatistik som finns att tillgå, så förhåller sig Malmös äldsta belysningsproducerande metallvarufabriker till varandra på följande sätt.
+Utveckling för belysningsproducenter i Malmö 1933–1953 Årtal Andersson & Lundgrens metallvarufabrik Bäckströms metallvarufabrik, Einar Elektrometall Hansson & Co, E Malmströms metallvarufabrik, Bröderna Malmö metallvarufabrik Anställda Försäljning (tkr) Anställda Försäljning (tkr) Anställda Försäljning (tkr) Anställda Försäljning (tkr) Anställda Försäljning (tkr) Anställda Försäljning (tkr) 1933 – – 21 170 – – – – 93 489 52 338 1936 – – 32 323 9 84 26 185 91 455 57 427 1940 – – 29 195 10 67 27 230 95 510 33 316 1943 12 229 22 341 7 135 29 417 96 950 31 600 1946 11 207 21 467 7 161 28 570 107 862 30 745 1950 8 146 20 438 6 175 20 301 73 983 28 754 1953 – 97 – 444 – 269 – 300 10 1 000 5 718
Uppgifterna förstärker implicit bilden av att andra världskrigets stränga villkor, som varuknapphet och inkallelser av personal till Försvarsmakten, med några få undantag påverkade metallvarufabrikernas resultat negativt. En konkret orsak till råvarubristen, gällande främst metallerna koppar och zink i det här fallet, var Skagerackspärren under tyska ockupationen av Danmark och Norge som inleddes den 9 april 1940. Flera av tillverkarnas kataloger uttrycker situationen explicit som svårigheter att infria leveranslöften under krigets betingelser med råvarubrist.Einar Bäckströms metallvarufabrik, Elektrometall, E Hansson & Co metallvarufabrik, Malmö metallvarufabrik, Upsala armaturfabrik, katalogarkiv 1916–1968, Kungliga biblioteket. Läst den 14 januari 2023.
Se även Operation Weserübung.