Stora Vrem, även Stora Wrem, gård, var tidigare ett säteri, beläget i Kville socken, Tanums kommun. Godset är beläget nära Fjällbacka och är belagt i källor 1326Diplomatarium Norvegicum, b.06 s.143 och 1341.Vrem Ortnamnsregistret, Institutet för språk och folkminnen Diplomatarium Norvegicum, vol. IV s 246

Under senare delen av 1800-talet och en bit in på 1900-talet fanns ett mejeri, lantbruksskola och småskola på Stora Vrem. Den nuvarande gula mangårdsbyggnaden är uppförd på 1850-talet och övriga byggnader vid början av 1900-talet. År 1867 beskrevs Säteriet Stora Vrem som 33/8 mantal med underlydande 2 3/4 mantal rå och rörshemman och bebyggt för ståndspersoner med ett prydligt nytt Corps de logis, innehållande 6 rum och kök i bottenvåningen och 7 på övervåningen. Holmberg, Axel E. Brusewitz, Gustaf Henrik. Bohusläns historia och beskrifning, Del 2. Norrviken, Sunnerviken och Oroust, 1867, s 110

Gårdens nuvarande ägare Stanley Andersson. Herrgården är inte tillgänglig för allmänheten. Idag består gården av 220 hektar mark och den huvudsakliga verksamheten består av boskapsuppfödning i förening med ägarfamiljens andra gård Torpane.

Historia Det är i en uppgörelse mellan Drotsen Herr Erling Vidkunnssön som Hertuginde Ingeborgs ombudsman och Herr Finn Agmundssöns Parti nämns Roæims första gången. Den 3 august 1346 hölls ett ting på Vrem då kallat Roeims varvid en förteckning upprättades över kungens jordagods i Kville Skeppsreda i Ranrike. Godset upptogs första gången som sätesgård i Jordaboken upprättad 1697. År 1719 kvarstår godset som sätesgård, men utan en uppgift om mantalsstorlek.

Namnet Vrem har sitt ursprung i ett Vró-heimr eller Ró- innehållande de fornnordiska förleden ró,rǭ, samma ord som i svenska vrå, här använt om en undangömd plats i terrängen. Stora Vrem ligger i innersta delarna av en slätt.’’Ortnamnen i Göteborgs och Bohus län’’, XVI. Ortnamnen i Kville härad. Erlanders boktryckeri, Göteborg 1945

Godsets först kända innehavare är Christoffer Galde som förvärvade egendomen omkring 1610.von Sydow, Waldemar & Björkman, Sten. Svenska gods och gårdar D. 41, Bohuslän. Uddevalla 1943. LIBRIS: 846439 År 1631 lydde 67 gårdar under Vrem.

Efter Torstensonska kriget 1643–1645 tvingade de holländska långivarna Gabriel och Selius Marsilius Danmarks kung Fredrik III att 1648 som delbetalning för givna krediter överlåta Stora Vrem.Katalog över Göteborgs Musei Arkif, andra afdelningen, kopia jan 1958. nr 1096: Äldre avskrift efter, som formen antyderr ett större pergamentsbrev, genom vilket Konung Fredrik III i Danmark försäljer ”Wrems gård i Quille socken af Bohuslän, jemte underlydande gods, till Gabriel och Selio Marsilius (här stafvadt Marseille, men orätt; Marsilius är en gammal kölnisk ätt) Avskriften vidimerad av P. Hummell och H. Elisen. daterad Fredriksborg den 19 December 1648. Bröderna var dock bankirer och hade lite intresse för att bedriva jordbruk i ett främmande land. Därför bjöds godset ut till försäljning i början av år 1650, varvid Daniel Bildt såg ett nytt förvärvstillfälle. Likviden skedde kontant varför Bildt måste ta stora lån för att finansiera förvärvet. Under Vrem hörde då 22 hemman.

Efter att Bildt blivit sjuk och avlidit 1651 beslöt änkan Dorothea Jensdatter Bielke (1612–1674) att på Vrems säteri investera i ett ståndsmässigt trevåningshus uppfört i sten, "som ej hade sin like i hela Bohus län”. Holmberg, Axel E. Brusewitz, Gustaf Henrik. Bohusläns historia och beskrifning, Del 2. Norrviken, Sunnerviken och Oroust, 1867, s 111 Dorothea gifte bort sin yngste son Christian Bildt med Rutger von Aschebergs dotter Margareta Sabina. Christian dog redan vid 27 års ålder år 1672, vavid godset gick över till Margareta Sabina von Ascheberg.

Godset som varit ett av de största i Bohuslän, förlorade många hemman, genom Karl XI:s reduktion.

Knut Bildt såg en möjlighet att komma över Vrem och återupprätta det bildtska godsimperiet under Danmarks krig (1644-45 och 1657-60) mot Sverige, varvid den svenska familjen Ascheberg sannolikt skulle tvingas bort från Bohuslän. Georg Lilliehöök gifte sig med änkan Margareta Sabina von Ascheberg, men makarna bodde dock inte på Vrem i Bohus län.

Vid mitten av 1700-talet fanns det både barrskog och lövskog med bok, vid Stora Vrem.Lindner. Skogens krönika i Göteborgs och Bohus län. P6, s. 47

Major Conrad Vilhelm von Döbeln köpte 1786 Stora Vrem, förbättrade egendomen med nya byggnader. Han dog den 21 december 1804 på Stora Vrem och begrovs den 4 februari 1805i Kville sockenkyrka.Elgenstierna, Gustaf. Den introducerade svenska adelns ättartavlor. 1925-36 Major Carl Adolf Edvard von Döbeln ärvde säteriet, men dog ogift redan den 5 november 1848 genom vid jaktolycka på Stora Vrem.

Göteborgs och Bohus läns lantbruksskola flyttades 1868 från säteriet Partille till Stora Vrem, där den blev kvar till 1904, då den upphörde.

Stora Vrem ägare 1610 – Christoffer Galde 1620 – Danska kronan 1630 – Peder Andersen, tullnär (arrendator) 1648 – Gabriel Marselius & Selius Marselius 1650 – Daniel Bildt, Krigskommissarie 1651 – Christian Bildt 1672 – Margareta Sabina von AschebergJordebok over Store Vrems gård og underliggende gårder anno 1681. Underskrevet av M.S.v. Ascheberg, Wittwe v. Bildt 1740 – Bernhard Virgin 1743 – Arvid Bernhard Virgin 1786 – Conrad Vilhelm von Döbeln, Major 1804 – Carl Adolf Edvard von Döbeln, Major 1850 – S Neiglick, Överstelöjtnant 1870 – Vrems Lantbruks AB (för länet lantmannaskola) 1894 – Bohus läns hushållningssällskap 1910 – August Ullgren & Carl Moritz Ullgren 1915 – Anders Johansson & Anders Karlsson 1918 – Johan Thorén Hansson 1937 – Hans och Sixten Hansson 2013 – Stanley Andersson

Referenser Noter

Skriftliga källor Elgenstierna, Gustaf. Den introducerade svenska adelns ättartavlor. 1925 Katalog över Göteborgs Musei Arkif, andra afdelningen, kopia jan 1958. nr 1096 von Sydow, Waldemar & Björkman, Sten. Svenska gods och gårdar D. 41, Bohuslän. Uddevalla 1943. LIBRIS: 846439 Ortnamnen i Göteborgs och Bohus län, XVI. Ortnamnen i Kville härad. Erlanders boktryckeri, Göteborg 1945

Externa länkar Svenska herrgårdar

Kategori:Herrgårdar i Bohuslän