Modern möbeldesign syftar på den enkla, rena och sparsmakade möbeldesignen mellan ungefär 1920–1970 under modernismen.
Under 1900-talet var designen en viktig del i vardagen och kulturen. Designen kunde också ses som ett sätt att förbättra människors livskvalité på. Det fanns ingen teoretisk och filosofisk grund eller intellektuell baktanke med objektets design och därför hade formgivningen en mycket liten påverkan på samhället och den industriella utvecklingen. Den moderna designen utvecklades av 1800-talets designreformer, bland annat William Morris vars idéer senare bidrog till den moderna rörelsen. Walter Gropius försökte integrera teori med träning genom industriell produktion under 1900-talet, vilket gav upphov till den moderna möbeldesignen. Gropius skapade senare skolan Bauhaus för att förena den kommersiella verkligheten med den sociala idealismen som rådde i samhället. Designen under 1900-talet blev mer mångsidig eftersom designprocessens komplexitet ökade. När föremålen började produceras industriellt skapades även fler yrkesmöjligheter. Den historiska mångfalden förändrades också på grund av nya konsumtionsvanor. När man studerar design är det viktigt att komma ihåg att produkterna kan bara bli förstådda utifrån periodens sociala, teknologiska, kulturella och ekonomiska sammanhang. Ett flertal gånger under 1900-talet påverkade händelser i samhället, specifikt inom västvärldens ekonomi möbeldesignen. Det som drev på designutvecklingen var tävlingen om att skapa konkurrerande produkter. Designer kunde också ha en djupare mening bakom sina verk och fungerade därför som en samhällsdebatt mellan olika åsikter.
Bakgrund Efter 1800-talet delades möbeldesignen i västvärlden in i två olika inriktningar, en inriktning präglades av återupplivning av äldre stilar medan den andra inriktningen influerades av de progressiva möbeldesignerna från epoken. Efter första världskriget delades möbeldesignen in i tre olika inriktningar. Den funktionalistiska möbeldesignen var progressiv och påverkades starkt av de samtida ledande arkitekterna. Den övergångsmoderna inriktningen påverkades av äldre design men samtidigt var formgivningen utformad utifrån samtiden. Den kommersiella möbeldesignen förknippades med kommersiella möbler som annonserades pampigt. Möbeldesignen under denna period influerades också starkt av erans ekonomiska och sociala trender. miniatyr|Bauhausskolan. Den modernistiska möbeldesignen tog fart på riktigt under 1920-talet i New York. Där skapades en ny riktning för arkitektur och inredningsarkitektur av Frank Lloyd Wright i Chicago, Charles Rennie Mackintosh i Glasgow och Josef Hoffmann i Wien. Designen var sparsmakad, ren och präglades av integrerade interiörer. Walter Gropius grundade Bauhaus 1919 och mottog de nya idéerna med entusiasm vilket kom att påverka modernismen starkt. Idéerna fokuserade på ett behov av former som kunde massproduceras och behövde därför vara praktiska och välgjorda men även anpassade till den nya tekniken. Inredningen i början av modernismen runt 1920- och 1930-talet påverkades starkt av stilen art déco som var elegant och utsirad. Möblerna präglades av dyrbara träslag som valnöt och ebenholts men även elfenben, hajskinn, lack och silver. Bauhaus och art déco var två olika grenar som utgjorde den moderna stilen. Bauhaus hade ett starkt fäste i USA och Europa under 1930-talet men sedan utvecklades där en egen stil i takt med att de tekniska framstegen i samhället.
Efter andra världskriget ökade befolkningstillväxten, livslängden och medelinkomsten. Detta påverkade möbeldesignen på så sätt att möblerna blev lättare och mindre. Den modernistiska möbeldesignen kunde nu delas in i en funktionalistisk, övergångsmodern och kommersiell möbeldesign.
Sökandet efter en ny stil
Arts and crafts-rörelsen miniatyr|École des Beaux-Arts, Paris miniatyr|Ritz Hotel, London Arts and Crafts-rörelsen vidgade synen om vad som konstituerade bra design. Beaux-Arts var den mest förekommande stilen under denna period. Namnet kommer från den konservativa stilen som inspirerades av fransk arkitektur under 1700- och 1800-talet och som lärdes ut på skolan École des Beaux-Arts i Paris. Stilens dekorativa interiör präglades av snideri, förgyllning, marmor och extravaganta ljusinställningar. Skolan producerade mycket framgångsrika elever som Jean Louis Garnier som skapade foajén till Parisoperan. Beaux-Arts och Parisoperan inspirerade många byggnaders interiör världen över. Stilen hade en markant påverkan i USA då många amerikaner försökte söka in till skolan redan efter första världskriget. Inom Beaux-Arts i Storbritannien hade firman Mewès and Davis stor framgång och Ritz Hotel i London är ett exempel på Beaux-Arts. I Belgien och Frankrike hade man en mer konservativ syn på möbeldesignen eftersom belgiska och franska formgivare ansåg att en designstil behövde härstamma från en historisk period vilket också påverkade möjligheterna till val av material. Inredningsarkitekt var fortfarande inte ett accepterat yrke.
Art nouveau Art nouveau hade arts and crafts-rörelsen att tacka för sina stildrag som böljande linjer och enkelhet inom möbeldesignen. Man tog också inspiration från postimpressionistiska och symbolistiska målningar. Formgivarna i art nouveau-rörelsen var de som för första gången gav byggnadens interiör lika mycket omtanke som exteriören för att skapa en fullt samtida integrerad miljö, vilket också var rörelsens centrala mål. Samtidigt blev formgivarna intresserade av de tekniska framstegen. De tekniska framstegen gjorde att järnkonstruktionen under den andra hälften av 1800-talet blev mycket viktigt för utvecklingen av interiör i art nouveau stil. Under den tidiga delen av stilens utveckling användes metall i den inhemska interiören vilket skapade motsättningar med Beaux-Arts arkitekter som använde traditionella material och stilar.
Europa I Belgien och Italien kopplades den nya stilen till socialism. Stilens upphovsman i Belgien var Victor Horta som ritade hus för intellektuella män i förorten Ixelles i Bryssel. Han fick sedan i uppdrag att rita huset till det socialistiska partiet som fick stor politisk framgång 1894. Formgivaren Paul Hankar som designade butiker enligt art nouveau i Bryssel, Victor Horta, designteoretikern och propagandisten Henry van de Velde samt skribenten till framgångsrika artiklar om modern design förknippades ofta med varandra. Hortas verk influerade inredningsdesignen och en ny stil av belgisk inredningsdesign skapades. Den nya belgiska inredningsdesignen inspirerade franska designer och utländska affärsägare som reste till Bryssel. Den franska arkitekten Hector Guimard reste till Belgien där han träffade Horta 1895. Han inspirerades av den nya stilen och designade flera tunnelbanestationer i Paris utifrån art nouveau som präglades av hans metallhantverk. Mötet med Horta gjorde att han ändrade sitt projekt av lägenhetslängor och han ändrade därför detaljerna enligt Hortas nya stil med tapeter, mattor, golv i mosaik samt asymmetriska linjer. Lägenheterna var sparsmakat inredda men samtidigt träffsäkert stilistiska. Han lade ner mest tid på lägenheternas hall med typiska stildrag och detaljer från art nouveau. Lägenheterna kritiserades men blev ändå populära på grund av de var sparsamt inredda och därför billiga. van de Velde gjorde att den nya stilen spreds till Frankrike och Tyskland. Konsthandlaren Samuel Bling bjöd senare in van de Velde att bidra med fyra inredda rum till hans nya affär och galleri som öppnade 1895. Utställningen fick mycket uppmärksamhet i media där mottagandet var blandat.
En ny stil utvecklades i Frankrike av Émile Gallé som inspirerades av organiska och traditionella former. Han ansåg att konstnärlig inspiration skulle komma från naturen. Gallé ställde också ut i Samuel Bings affär. Nu flödade den nya stilen i Frankrike men den påverkade också Tyskland genom van de Veldes verk och den brittiska arts and crafts-rörelsen. Tysken Hermann Muthesius visade mycket intresse för den brittiska designen genom sina verk och påverkades genom sitt arbete som tjänsteman på tyska ambassaden i London, vars byggnad präglades av en typisk engelsk arkitektur som var tidstypisk för 1800-talet. I Muthesius bok Das englische Haus (1904–1905) skrev han om arts and crafts-rörelsen och den brittiska funktionella inredningsdesignen. Den tyska art nouveau-stilen kallades Jugend som introducerades i München 1896. En av grundarna till stilen var formgivaren August Endell.
I Ryssland runt 1870-talet präglades inredningsdesignen av nationellt folkhantverk som liknade den europeiska symbolismen och den franska art nouveaustilen. Moskva var under denna tid centrum för stil moderne. Freder Shektel förenade de tre stilarna när han designade Ryabushinskyhuset 1900 och Derozhinkaiahuset 1901. I Spanien och Italien användes art nouveau i en nationalistisk och politisk strävan. I Spanien hette stilen art moderno och i Italien stile liberty. Amerikanska designer jobbade också mot Beaux-Arts med hopp om att skapa en ny stil. Louis Sullivan, som ledde denna rörelse, grundade en byrå med ingenjören Dankmar Adler i Chicago. De fick i uppdrag att skapa stadens största byggnad, Auditorium Building, som var den första byggnaden där elektriskt ljus användes som en designdetalj. Denna byggnad mötte mycket motstånd och Sullivan fick kritik för att han tagit inspiration från Parisoperan. Själv hävdade han att han inspirerats av orientalisk konst. Det var Adlers och Sullivans byrå som lärde Frank Lloyd Wright grunderna om arkitekturell design som senare skapade en amerikansk inhemsk och kommersiell stil. Nedgången för art nouveau inleddes i samband med The Turin Exhibition 1902. miniatyr|Glasgow School of Art Möbeldesignen blev enklare och präglades av geometriska former vilket syntes tydligt i Wrights formgivning samt i Österrike och Storbritannien. Art nouveau fick aldrig någon framgång i Storbritannien och kritiserades hårt av landets ledande designer. Glasgow School of Art var också kritiska mot art nouveau men förstod samtidigt behovet av en ny stil. Charles Rennie Mackintosh bidrog mycket till den nya designstilen då han började inreda hus från insidan ut och tog del av kundernas önskemål. Mackintosh inredde biblioteket i Glasgow School of Arts efter att ha vunnit en tävling 1896 där detta uppdrag var priset. Mackintosh lämnade Glasgow 1914 eftersom intresset för hans formgivning avtagit. 1902 inredde han Hill House med hjälp av kontakt från en österrikisk formgivare. Mackintosh ignorerades helt i Storbritannien men blev allt populärare i resten av Europa. Samtidigt växte en mycket mer enklare stil i reaktion mot art nouveau fram i Österrike och Tyskland. Designer från Wiensecessionen och Wiener Werkstätte beundrade Mackintosh inredningsdesign.
Winersecessionen miniatyr|Wiener seccesionens utställningshall