Socialistisk politik är en ekosocialistisk förening. Det var tidigare ett politiskt parti under namnet Socialistiska Partiet. Organisationen tillhör den Fjärde Internationalen. Socialistisk politik har varit registrerat hos valmyndigheten som politiskt parti och ställt upp i riksdags- och kommunalval. Hösten 2019 ombildades Socialistiska Partiet till föreningen Socialistisk politik. Socialistisk politik ger ut en veckotidning som heter Internationalen och en teoretisk tidskrift vid namn Röda Rummet.
Fjärde Internationalen grundades 1938 av bland andra Lev Trotskij. Denna är en revolutionär socialistisk organisation, vars medlemmar vill tolka Marx främst med stöd av Lenins och Trotskijs teoretiska författarskap och praktiska politik. Den första svenska sektionen etablerades 1949 då Revolutionära Socialistiska partiet anslöt sig och upplöstes 3–4 år senare när det partiet lades ned. År 1969 startades ånyo en svensk sektion, under namnet Revolutionära marxister. Organisationen har också hetat Revolutionära marxisters förbund (RMF) och Kommunistiska arbetarförbundet (KAF), innan man 1982 antog namnet Socialistiska Partiet.
Historia Under 1930-talet fanns enskilda medlemmar av Fjärde Internationalen i Sverige. De organiserade sig inom det dåvarande Socialistiska partiet och dess ungdomsförbund. 1945 bildades Oberoende Arbetarpartiet av medlemmar från 1930-talets Socialistiska partiet som 1940 lämnat detta parti. Organisationen bytte 1949 namn till Revolutionära Socialistiska partiet, svensk sektion av Fjärde Internationalen, och inledde utgivningen av tidningen Internationalen. År 1952 upplöstes partiet och medlemmarna anslöt sig till SAP och SKP. (Fjärde Internationalens så kallade "entristiska" vändning). Efter radikaliseringen 1968 deltog flera av dessa i diskussionerna om bildandet av en ny öppen svensk sektion av Fjärde Internationalen.
År 1969 bildades organisationen Revolutionära marxister. I organisationens tidskrift Fjärde Internationalen förklarades syftet vara att "Revolutionära Marxister kämpar för arbetarklassens direkta maktövertagande genom arbetarråd och arbetarmilis. Vi ställer oss uppgiften att ur dagens konkreta klasstrider successivt utveckla de högre stridsformer, som kulminerar i det revolutionära maktövertagandet.".Tidskriften Fjärde Internationalen nr 4/1971. Citerad ur SOU 2002:91, "Hotet från vänster", sida 210-211 Organisationen gav även ut tidskriften Revolutionär information som under 1969–1970 kom ut i fem nummer.
Vid årsskiftet 1970/1971 gick Revolutionära marxister samman med, den ur studentorganisationen Clarté bildade Bolsjevikgruppen, och den nya organisationen kallade sig Revolutionära marxisters Förbund, RMF.
RMF tog tydlig ställning för den ryska revolutionen och Komintern under Lenin och Trotskijs ledarskap. Förbundets medlemmar var organiserade i celler med anknytning till arbetsplatser, skolor och universitet. Nya medlemmar valdes in på prov och efter några månaders förbundsarbete erhölls fullt medlemskap genom omröstning. RMF/KAF var engagerat soldatfackligt och medverkade i värnpliktsriksdagen.
År 1975 bytte förbundet namn till Kommunistiska arbetarförbundet. I en broschyr från samma år framhölls att KAF var en revolutionär organisation som kämpade mot kapitalism och imperialism, för arbetarklassens maktövertagande och strävade efter att bli ett massparti. Målet var att genom revolution avskaffa den kapitalistiska staten och upprätta en stat baserad på arbetarråd. Armén och polisen måste ersättas av en demokratisk arbetarmilis.Flygbladet "Vad är KAF och Fjärde Internationalen?". Citerad ur SOU 2002:91, sida 213 I händelse av krig med Sovjetunionen tänkte sig KAF att skapa en egen milis och arbeta för ett nederlag för Sveriges försvarsmakt i samarbete med sovjetiska styrkor.
Vid den 7:e kongressen 1980 uteslöts den så kallade "bolsjevikfraktionen" och dessa bildade istället Socialistiska Förbundet. Vid förbundets 8:e kongress 1982 skedde ännu en gång ett namnbyte, till Socialistiska Partiet. Motivet var att man inte ville förknippas med det samhällssystem som var för handen i Sovjetunionen och Östeuropa. Vid den 12:e partikongressen 1989 uteslöts en grupp som istället bildade Kommunistiska förbundet.
Vid partiets kongress 1994 antogs ett nytt partiprogram. I detta framhävdes att en socialistisk revolution endast kan genomföras om den har stöd av en folkmajoritet och att denna revolution bör ske fredligt. Denna punkt var inte oomstridd och en minoritet bröt sig efter kongressen ut och bildade så småningom organisationen Arbetarmakt.
Av SOU:2002:91 framgår att organisationen alltsedan 1971 noggrant har följts av säkerhetspolisen, till exempel genom fotografering, övervakning av kongresser och vid sommarläger har bilnummer antecknats. Säkerhetspolisen hade under 1970-talet tillgång till en källa som kunde överlämna internt partimaterial.
Valresultat Partiet har inte längre några kommunala mandat. Tidigare har SP haft mandat i Köping, Kungsör, Umeå, Västervik och Nacka. Partiets bästa kommunval var 1998 då de tog fem mandat fördelade på tre kommuner. I Umeå blev SP-aren och klubbordföranden på Volvo invald i kommunfullmäktige som oberoende socialist på Vänsterpartiets lista 2014.
Kommunalval, Köping ÅrProcentMandatRöster19982,1%1 av 49 mandat322 20022,77%1 av 49 mandat39320061,49%1 av 49 mandat21620101,30%0 av 49 mandat200
Riksdagsval Riksdagsvalet i Sverige 1973: 1 300 röster Riksdagsvalet i Sverige 1976: 2 679 röster Riksdagsvalet i Sverige 1979: 1 819 röster Riksdagsvalet i Sverige 1982: 3 943 röster Riksdagsvalet i Sverige 1985: 16 247 röster Riksdagsvalet i Sverige 1988: 12 943 röster Riksdagsvalet i Sverige 1991: 1 956 röster (ställde ej upp i riksdagsvalet) Riksdagsvalet i Sverige 1994: 7 827 röster Riksdagsvalet i Sverige 1998: 1 466 röster (ställde ej upp i riksdagsvalet) Riksdagsvalet i Sverige 2002: 3 213 röster Riksdagsvalet i Sverige 2006: 31 röster (ställde ej upp i riksdagsvalet) Riksdagsvalet i Sverige 2010: 11 röster (ställde ej upp i riksdagsvalet) Riksdagsvalet i Sverige 2014: 5 röster (ställde ej upp i riksdagsvalet)
Partiet ställde inte upp i riksdagsvalet 2006 och 2010, men fick likväl ett fåtal röster (31Handskrivna partibeteckningar, valet 2006 på Valmyndighetens hemsida; skrivet som "Socialistiska partiet" (21), respektive "Socialistiska Partiet" (10) respektive 11Röster - Val 2010, Valmyndighetens hemsida: som "Socialistiska partiet" (7), respektive "Socialistiska Partiet" (4) ), som alla avgavs på handskrivna valsedlar.
Se även
Socialistiskt Alternativ Framtidens vänster Arbetarmakt
Referenser
Externa länkar Socialistisk politiks hemsida SOU 2002:91 Hotet från vänster. Säkerhetstjänsternas övervakning av kommunister, anarkister m.m. 1965-2002.
Kategori:Socialistiska partier i Sverige Kategori:Politiska partier utanför riksdag och Europaparlament Kategori:Politiska partier bildade 1969 Kategori:Politiska partier upplösta 2019 Kategori:Historiska politiska partier i Sverige Kategori:Trotskism