miniatyr|Firmans huvudkontor på Nygatan 16 i Örnsköldsviks stad. Foto taget under skyltsöndag 1944. Johan Hägglund, född 25 april 1868 i Ovansjö, Arnäs församling,Arnäs kyrkoarkiv, Födelse- och dopböcker, SE/HLA/1010007/C/5 (1862-1890), bildid: A0012754_00052, sida 47 död 13 juni 1920 i Ronneby brunn (tillhörde Arnäs församling och begravdes i Örnsköldsvik)Arnäs kyrkoarkiv, Död- och begravningsböcker, SE/HLA/1010007/F/3 (1914-1947), bildid: 00174018_00077, sida 74 var en svensk fabrikör, grosshandlare och politiker.

Biografi Johan Hägglund föddes som son till bonden Olof Jonsson Hägglund (1824–1869) och hans hustru Christina Persdotter (1823–1900).Arnäs kyrkoarkiv, Husförhörslängder, SE/HLA/1010007/A I/10a (1863-1872), bildid: C0032631_00142, sida 155 Under de tidiga åren bodde familjen i Övervike. Han gifte sig med Emma Ulrika Strandberg 26 april 1890.Arnäs kyrkoarkiv, Församlingsböcker, SE/HLA/1010007/A II a/2e (1915-1949), bildid: [00173981_00079 00173981_00079], sida 1485

Johan Hägglunds föräldrar levde under mycket små omständigheter och då fadern avled tidigt fick Hägglund försörja sig själv i unga år. Han tog sig bland annat till Härnösand och Sundsvall för att sälja sin mors spunna och vävda linnevaror. I början av 1890-talet bosatte han sig i Järved.

Hägglund arbetade som brädgårdsarbetare på Järveds sågverk, men startade 1895 en mindre tillverkningsrörelse av skinnhandskar som kom att utveckla sig till en av Norrlands största verksamheter av sitt slag, AB Johan Hägglund. Under en tid kom verksamheten att vara en av Örnsköldsviks största privata arbetsgivare och en av Sveriges största skinnhandlare. Firmans motto var: "det ska vara rejäla saker".

Över tid utökades verksamheten till att innefatta skor, pjäxor, strumpor, skinnvaror, risslor, slädpälsar, skidor och stavar. Under de tidiga åren i Järved verkade Hägglund som ledamot i Järveds handelsaktiebolag. Etableringen av järnväg till Örnsköldsvik 1892 underlättade handeln avsevärt och bidrog till firmans expansion, även utanför landets gränser. 1915 öppnade verksamheten en filial i Örnsköldsvik på Nygatan 10.

Hägglund var utanför den egna firman även verksam som kommunalpolitiker: ordförande i Arnäs kommuns livsmedelsnämnd, ledamot i taxeringsnämnden samt vice ordförande i kommunalnämnden.

I Örnsköldsviksutställningen 1916 tilldelades företaget silver- och bronsmedalj för sina produkter inom skidor, skinn och päls - samt utställningsgruppens hederspris. Kung Gustav V beställde handskar av Hägglund under sitt besök.

Hägglund uppskattade friluftslivet vilket återspeglade sig i firmans produkter och var drivande i att bygga fritidshus i området Mattjäl där han skaffade sig ett större markområde 1918. Här hölls återkommande representation och personalutflykter, dit man oftast tog sig med turbåt.

Barnen tar över Efter ett antal år med sviktande hälsa avled Hägglund 1920. Företaget hade då ca 45 anställda. Flera av de åtta barnen hade tidigt fasats in i verksamheten, varför sönerna Hjalmar, Karl, John och Ture fortsatte driva firman vidare, med Hjalmar som VD och Karl som produktionsansvarig.

Skor hade tillverkats sedan 1906 men för att öka produktionstakten byggdes en skofabrik 1923, och kom som mest att sysselsätta ett sextiotal arbetare i Järved.Företagets årsberättelse. Senare tillkom ett stickeri med ca åtta anställda på fabriken. Produktionen omfattade nu även sportstrumpor, lovikkavantar, sockor, mössor och halsdukar. Skofabriken byggdes ut 1935 samt 1943 för att möta efterfrågan.

Efter ett handelsutbyte med en schweizisk firma 1924 fick fabriken ett par skidskor att göra en svensk modell av, genom att anpassa skons läst till svenska förhållanden. Denna modell blev en försäljningssuccé och AB Joh. Hägglund blev därmed först i Sverige att introducera den schweiziska skidpjäxan.

Ett hundratal kvinnor arbetade på ackord som brodöser och hemstickerskor med stickmaskiner i sina hem. Ytterligare anställda fanns i ett garveri i Sidensjö som övertagits 1917. Huvudkontoret och skinnlager flyttades år 1922 från Järved till en tidigare förvärvad kvartersfastighet på Nygatan 16 i centrala Örnsköldsvik. 1980 såldes fastigheten till kommunen och det nya kommunhuset uppfördes på adressen.

Produktionen hade ett tydligt kvalitetsfokus, vilket bl.a. resulterade i att Sven Hedins fjärde Asienexpedition (1927–1935) utrustades med kängor från AB Joh. Hägglund och inför olympiska vinterspelen 1936 utrustades den svenska OS-truppen i Garmisch-Partenkirchen med skidpjäxor. Skidtruppen tog både guld, silver samt brons iförda Hägglunds skidpjäxor.

Vid 1940-talets mitt producerades årligen cirka 50 000 par skor, 75 000 par handskar för civilt och militärt bruk samt 170 000 par raggsockor, sportstrumpor och vantar. Företaget hade då 220 anställda, varav ungefär hälften arbetade hemifrån på ackord.

Försäljning av bolaget och eftermäle Företaget såldes 1954 till Hjalmar Hägglunds änka och till disponent Knuth Östlund, som var kontors- och försäljningschef i företaget. Drivande skäl till försäljningen var utmaningar med successionsövertagande inom familjen samt att tillverkning av skor och handskar strukturellt försköts till södra Europa (och senare Asien) på grund av lägre tillverkningskostnader där. Tyngdpunkten i produktionen kom därför på 1960-talet alltmer att ligga på säkerhetsskor med ståltåhätta och stålgelänk.

Johan Hägglunds son Karl Hägglund lämnade företaget 1954 och fortsatte med egen verksamhet inom handsktillverkning.

I samband med textilkrisen i Sverige på 1960-70-talet avvecklades all produktion av skor och stickade varor. Själva skofabriken lades ned 1964. Företaget fortsatte huvudsakligen som agentur för skinn och hudar fram till Knuth Östlunds bortgång 2001.

Kristina Sandbergs romantrilogi om hemmafrun Maj, Att föda ett barn, är baserad på Johan Hägglunds barn och deras familjer.

Handsktillverkningen har fortsatt i fjärde generationen under varumärket Järvhandsken.

Galleri

Referenser Noter

Tryckta källor Hallberg, Bengt. Norra Ångermanland: handel – hantverk – industri (1942), Ågrens boktryckeri Wichman, Holger. Örnsköldsviks historia, 1842–1942 (1943), Ågrens boktryckeri Örnsköldsviks-Posten, 25 april 1918 Företagets egna säljbroschyrer och kommunikationsmaterial. Hägglund, Oskar. Det ska vara rejäla saker - berättelsen om Hägglunds i Järved, december 2025. Webbkällor Beckman, Åsa. "Kristina Sandberg: ”Att föda ett barn”", Dagens Nyheter. Publicerad 15 november 2010. Läst 26 december 2021.

Kategori:Män Kategori:Födda 1868 Kategori:Avlidna 1920 Kategori:Personer från Arnäs socken Kategori:Svenska företagsledare Kategori:Personer inom Sveriges näringsliv under 1900-talet