miniatyr|Alexander Pereswetoff-Moraths underskrift (”A Moraht Pereswetoff”), 1653 Alexander Pereswetoff-Morath, bisatt 16 februari 1687,G. Elgenstierna. Svenska adelns ättartavlor, 5. Stockholm, 1930, sid 676 var en svensk kavalleriöverste och kommendant på Nyenskans.
Pereswetoff-Morath (i samtida källor Pereswetoff, Moraht Pereswetoff, Moraht) var son till bajoren och ryttmästaren i svensk tjänst Murat Aleksejevitj Peresvetov och dennes hustru Agafia Fjodorovna Amineva (Aminoff), bägge födda i Ryssland. Hans födelseår är okänt men båda föräldrarna dog 1641–1642A. I. Peresvetov-Murat (1999). ”Iz Rostova v Ingermanlandiju: M. A. Peresvetov i drugie russkie baijor’y”. Novgorodskij istoričeskij sbornik, 7 (17), sid 366–376, se sid 346 och 1649 var Pereswetoff-Morath redan fänrik i Österbottens regemente i tjänst i Wismar.C.-B. J. Petander (1967). Anteckningar om Kungl. Österbottens regemente Trettioåriga och regementets fanor, sid 119–20, 122ff, 126ff,137
Biografi Pereswetoff-Morath bör ha varit född i Ingermanland där faderns gods låg,Peresvetov-Murat, sid 346 men han kom som svensk officer under 1650-talet att främst vara verksam på Skandinaviska halvön, bland annat som generaladjutant till Gustaf Otto Stenbock under fälttåget i Halland, där han skottskadades i slaget vid Norra Kattarp 3 oktober 1657, och som överstelöjtnant vid de svenska Trondhjems ryttare, vilka han under den så kallade Bjelkefejden 1658 ledde i flera utfall från det belägrade Trondheim.C. Öhlander (1904). Det egentliga Sveriges försvar mot Danmark–Norge under Carl den X:s danska krig 1657–1660. Ett bidrag till Sveriges historia; G. M. W. Planting-Gyllenbåga (1900). Trondhjems rytteriregemente, Lålands och Falsters prestdragoner. Några anteckningar om tvenne af norrmän och danskar uppsatta regementen i svensk tjänst; Relation öfwer dedt förnembste sig j Trundhembs belägring hafwer tilldragit, sedan denn 28 Septembris tå Fienden kom för Staden, till, den 11 Decemb. 1658. Handlingar rörande Skandinaviens historia 28 (1847), sid 135– 7 Han deltog såväl i Karl X Gustavs liktåg från Göteborg till Stockholm i april–maj 1660 som i den senare begravningsprocessionen i Stockholm i november.O. Björnänger, sid 3 1661–1668 var han överstelöjtnant vid Upplands ryttare och chef för 1 Västmanlandskompaniet.C. A. G. Braunerhielm. Kungl Lifregementets till häst historia, 5:1. Uppsala & Stockholm 1917, sid 65 Den 19 juni 1669 utnämndes han till överste till häst och kommendant i gränsfästningen Nyenskans i Ingermanland. Detta område har kallats ”[d]en ur strategisk synpunkt utan jämförelse viktigaste delen av hela det svenska väldet i öster”A. Munthe (1924). Karl XII och den ryska sjömakten, 1, sid 20 och regeringen var angelägen om att omorganisera dess försvar.B. Fahlborg (1961). Sveriges yttre politik 1668–1672, 1, sid 56, 77–78, 86–87 Tillsättningen av en erfaren och sannolikt ryskspråkig kommendant med överstes rang kan ha haft med detta att göra, då kommendanterna på Nyenskans ofta hade varit lägre i rang.C. Bonsdorff (1891). Nyen och Nyenskans. Acta Societatis Scientiarum Fennicæ, 18, sid 349–504 Reella medel för att rusta upp den nedgångna skansen avdelades emellertid sällan.J. Lappalainen (1983). Kampen om Skåne, sid 325; L. W. Munthe. Kongl. Fortifikationens historia, 2:3 (1906), sid 521–529; 3:2 (1907), sid. 195 och följ., 244 Inte heller Pereswetoff-Moraths varningar om att bland annat fri moskovitisk tillgång till Ladogasjön utgjorde ett svenskt säkerhetsproblem, varför en svensk jakteskader behövde sättas upp för att ”hålla den ren”, väckte något gehör i Stockholm.Lappalainen, sid 325 Denna inställning hos myndigheterna skulle leda till svåra följder för gränsförsvaret under Stora nordiska kriget.Lappalainen, sid 329
Svenskt adelskap och namn Pereswetoff-Morath fick svenskt adligt sköldebrev 20 september 1652 för hans faders gjorda och hans egna utlovade tjänster och därför att heraldiska släktvapen inte varit brukliga i Ryssland men att han likväl tillhörde en gammal adlig ätt.M. Bäckmark m. fl. Riddarhusets vapensköldar, 1: Medeltid och Vasatid. Stockholm 2019, sid 449 Ätten introducerades samma år på Riddarhuset under nr 559 bland adliga ätter. Den ryska adel som de facto fanns i Ingermanland, de s.k. bajorerna, betraktades som likställd med den svenska och därför behövdes ingen formell naturalisation.F. Wernstedt (1937). Om främmande adels naturalisation och introduktion på svenska Riddarhuset under Storhetstiden. Personhistorisk tidskrift, sid 122–164, se 126 Till sitt ursprungliga släktnamn ”Pereswetoff” fogade han faderns förnamn i formen ”Moraht Pereswetoff”,Peresvetov-Murat som först i den därpå följande generationen omvandlades till ”Pereswetoff-Morath”.
Familj Pereswetoff-Morath var gift med Barbara Möller, dotter till de svenska envoyéerna i Moskva Johan Möller och Catharina Stopia.Ej till deras son Arendt Möller, se [Sjölund :"http://genealogi.sjolunds.se/moller.htm] Adliga släkten Möllers första led" (Peter Sjölunds släktforskningssidor, 2022-12-01)] Av deras fyra barn som nådde vuxen ålderNågon son Jurgen, som annars anges i ättartavlor, har aldrig funnits: H. Vuorimies (1996). Kuka oli luutnantti Jöran Moras?. Genos: Suomen sukututkimusseuran aikakauskirja, 67, sid 12-18 blev de tre sönerna svenska officerare: överstelöjtnanten Alexander (död 1709), kaptenen (eller majoren) Gustaf (död 1704) och generalmajoren Carl (1665–1736).Elgenstierna Sonen Gustaf var gift med en dotter till Pereswetoff-Moraths efterträdare som ordinarie kommendant på Nyenskans, överste Johan Apolloff, och var dennes närmaste man vid tiden för skansens fall 1703.A. Dolgosjeva (2007). Niensjants. Litjnoe delo Peresvetova. Sankt-Peterburgskie vedomosti, No. 6 (3798), 16 januari 2007 Dottern Catharina var gift med överstelöjtnanten Constantin Rubzoff. Begravningsvapnet för sonen Johan, som dog som barn, hänger i Köpings kyrka.
Övrigt Pereswetoff-Morath kände och stödde språkmannen Johan Gabriel Sparwenfeld och skänkte honom bland annat en 1400-talshandskrift av Magnus Erikssons landslag och stadslag (Kungliga biblioteket. B 1).J. G. Sparwenfeld's diary of a journey to Russia 1684-87. Edited, translated and with a commentary by Ulla Birgegård (2002); O. Walde (1918). Om bokanteckningar som källor och behovet af provenienskataloger. Några exempel och några önskemål. Nordisk tidskrift för bok- och biblioteksväsen, 5, sid 75–111
Referenser
Övriga källor Oscar Björnänger. Alexander Pereswetoff-Moraths anknytning till Köping. Bärgslagsbladet. 22 december 1969, sid 3
Kategori:Svenska militärer under 1600-talet Kategori:Personer under stormaktstiden Kategori:Överstar i svenska armén Kategori:Män Kategori:Födelseår saknas Kategori:Avlidna 1687 Alexander