En serie protester mot covid-19-låsningar började på Kinas fastland i november 2022. Protesterna började som svar på åtgärder som vidtagits av den kinesiska regeringen för att förhindra spridningen av COVID-19 i landet, inklusive implementering av en noll-COVID-politik. Missnöjet med politiken har ökat sedan pandemins början, som begränsade många människor till sina hem utan arbete och gjorde att en del inte kunde köpa eller ta emot dagliga förnödenheter.
Medan småskaliga protester började i början av november, utbröt omfattande civila oroligheter efter en brand i Ürümqi som dödade tio människor, tre månader efter en nedstängning i Xinjiang på grund av covid-19. Demonstranter krävde ett slut på regeringens noll-COVID-politik och nedstängningar, och några utvidgade sin protest mot ledningen för det kinesiska kommunistpartiet och dess generalsekreterare, Xi Jinping.
Bakgrund
Covid-19-nedstägningar i Kina Sedan början av covid-19-pandemin på Kinas fastland har den kinesiska regeringen i stor utsträckning använt nedstägningar för att hantera covid-utbrott, i ett försök att implementera en noll-COVID-politik. Detta började med nedstängningen av Wuhan i januari 2020 och spred sig snart till andra städer och kommuner, inklusive Shanghai och Xinjiang. När dessa låsningar blev mer utbredda blev de längre och allt mer splittrande, vilket utlöste ökande oro och meningsskiljaktighet. I april 2022 införde den kinesiska regeringen en nedstängning i Shanghai, vilket skapade upprördhet på webbplatser för sociala medier, som Sina Weibo och WeChat; kinesiska medborgare var missnöjda med de ekonomiska effekterna av nedstängningen, såsom matbrist och oförmåga att arbeta. Detta missnöje förvärrades av rapporter om dåliga förhållanden på provisoriska sjukhus och hårda tillämpningar av karantäner. Dessa klagomål var svåra att undertrycka, trots den strikta censuren av sociala medier i Kina.
Spridningen av mer infektiösa varianter av Omicron intensifierade dessa klagomål. När dessa varianter spreds urholkades allmänhetens förtroende för den kinesiska regeringens noll-COVID-politik, vilket tyder på att nedstängningsstrategier hade blivit ineffektiva och ohållbara för den kinesiska ekonomin. Kompromisser och tvekan skapade ytterligare brist på förtroende och stöd för politiken; den 11 november tillkännagav den kinesiska regeringen nya och detaljerade riktlinjer för covid-åtgärder i ett försök att lätta på noll-COVID-politiken. Upprätthållandet av lokala myndigheter varierade stort: Shijiazhuang hävde tillfälligt de flesta restriktioner efter tillkännagivandet, medan andra städer fortsatte med strikta restriktioner, då de fruktade konsekvenserna av att lätta på restriktionerna. Efter de nya riktlinjerna inträffade ett utbrott av covid-19 i flera regioner i Kina.
Demokratiska rörelser i Kina Olika politiska rörelser för demokrati har vuxit fram i opposition mot det kinesiska kommunistpartiets enpartistyre. Det växande missnöjet med den kinesiska regeringens svar på covid-19 har påskyndat diskussioner om frihet och demokrati i Kina och vissa krav på att Xi Jinping ska avgå, som godkändes för en aldrig tidigare skådad tredje mandatperiod som kommunistpartiets generalsekreterare (topposition i Kina) veckor innan de omfattande protesterna började.
Förspel: Sitong Bridge-protesten Den 13 oktober 2022, på tröskeln till det kinesiska kommunistpartiets 20:e nationalkongress, hängde en man två anti-restriktion och pro-demokratiska banderoller på räcket på Sitong-bron i Peking. Banderollerna togs snabbt bort av den lokala polisen och omnämnanden av dem censurerades från kinesiska internet. Trots detta blev nyheterna utbredda bland den kinesiska allmänheten. Det inspirerade senare de huvudsakliga målen för de kommande protesterna. Den 26 november hade banderollernas slagord återupptagits av rikstäckande demonstranter.
Tidiga protester: Arbetarnas krav
Guangzhou När nedstängningarna återvände till Guangzhou med början den 5 november 2022, marscherade invånarna i Haizhu-distriktet gatorna på natten, bröt igenom metallbarriärer och krävde ett slut på nedstängningen. Haizhu-distriktet är hem för många migrantarbetare (Mingong) från utanför provinsen, som inte kunde hitta arbete och inte kunde ha hållbara inkomster under nedstängningen. I videor som spreds på nätet kritiserade invånarna också timslånga köer för covid-tester, oförmåga att köpa färska och prisvärda produkter och bristen på stöd från lokala myndigheter.
Zhengzhou Sedan slutet av oktober har Foxconns megafabrik i Zhengzhou, som producerar iPhones åt Apple, hindrat arbetare från att lämna fabriken som en del av en nationell politik som kräver noll-COVID, samtidigt som man försöker hålla fabrikerna öppna och ekonomin igång. Ändå har arbetare lyckats ta sig igenom barriärer och fly hem, vilket hotar den fortsatta driften av anläggningen. I början av november spreds videor av arbetare som lämnar staden till fots för att återvända hem trots åtgärder. Som svar, i mitten av november, uppmanade lokala myndigheter runt om i landet veteraner och pensionerade tjänstemän att registrera sig som ersättningsarbetare och lovade bonusar. Statliga medier hävdar att mer än 100 000 personer hade anmält sig den 18 november.
Natten mellan den 22 och 23 november drabbade arbetare på en Foxconn-fabrik samman med säkerhetsstyrkor och poliser på grund av dålig lön och slumpmässiga covid-restriktioner. Arbetare uttryckte sina krav i videor spridda över kinesiska sociala medier och hävdade att Foxconn hade misslyckats med att tillhandahålla utlovade bonusar och lönepaket. Enligt en arbetare fick nya rekryter besked av Foxconn att de skulle få bonusarna i mars och maj 2023, långt efter det kinesiska nyåret då pengar behövdes som mest. Demonstranter anklagade också Foxconn för att inte ha separerat arbetare som hade testat positivt från andra, samtidigt som de hindrade dem från att lämna fabriken på grund av karantänåtgärder. Brottsbekämpande myndigheter filmades när de slog arbetare med batonger och metallstavar, medan arbetare kastade tillbaka föremål och välte polisfordon. På kvällen onsdagen den 23 november, som svar på protesten, erbjöd Foxconn 10 000 yuan (ungefär 14 850 SEK) och en gratisresa hem till arbetare som gick med på att säga upp sina jobb och lämna fabriken.
Chongqing I Chongqing filmades en man hålla ett tal i sitt bostadsområde den 24 november, där han högt proklamerade på kinesiska: "Ge mig frihet, eller ge mig döden!" till publikens jubel och applåder. När polisen försökte arrestera honom slog folkmassan emot polisen och drog bort honom, även om han till slut fortfarande blev frihetsberövad. Mannen kallades "Chongqings superman-bror" (重庆超人哥) online. Citat av honom från videon fick stor spridning trots censur, som "det finns bara en sjukdom i världen och det är att vara både fattig och inte ha frihet [...] vi har nu fått båda", med hänvisning till både nedstängningarna och höga matpriser.
Upptrappning: Branden i Ürüqmi och reaktioner Den 24 november dödade en brand i en byggnad i Ürümqi 10 personer och skadade 9 i ett bostadsområde som var nedstängt. Xinjiang-regionen hade redan varit i en strikt nedstängning i tre månader vid den tidpunkten. Under denna tid visade videor och bilder som cirkulerade på kinesiska sociala medier att människor inte kunde köpa grundläggande förnödenheter som mat och medicin. Människor anklagade restriktionsåtgärdena runt byggnaden i branden för att förhindra brandmän från att kunna nå byggnaden i tid, medan andra uttryckte ilska över regeringens svar, som verkade skylla på dem som lyckades fly branden. Många av de döda var uigurer, varav fem bodde i samma hushåll.
Den 25 november startade en protest i Produktions- och konstruktionskåren i Xinjiangs 104:e regemente, som domineras av hankineser, när de gick ut på gatorna som ett direkt svar på en offentlig misshandel som begåtts av sjukdomsbekämpningspersonal. En våg av protester startade snart över hela staden och krävde ett slut på de hårda nedstängningsåtgärderna, med en folkmassa utanför stadens regeringsbyggnad. Stadens generalsekreteraren tvingades hålla ett offentligt tal och lovade ett slut på nedstängningen i områden med "låg risk" senast nästa dag.
26 november miniatyr|Lista cirkulerad av kinesiska studenter, inklusive 51 universitet med anti-nedstängningsdemonstrationer den 27 november. Den 26 november hade protester och minnesmärken i solidaritet med offren för Ürümqi-branden spridit sig till stora kinesiska städer som Nanjing, Xi'an och Shanghai.
Nanjing Den 26 november, i Nanjing, togs satiriska affischer mot noll-COVID-politiken bort, och i protest stod en student på trappan till Kommunikationsuniversitet i Kina, Nanjing, med ett tomt papper, tills det rycktes från henne . Därefter samlades hundratals elever på trappan med tomma pappersark för att hålla en ljusvaka för offren, med hjälp av telefonficklampor som man använde istället för ljus och höll upp tomma papperslappar med hänvisning till censuren kring händelsen. En student som deltog i protesten, som uppgav att han var från Xinjiang, talade: "Förut kände jag att jag var en fegis, men nu känner jag att jag kan stå upp. Jag talar för min hemregion, talar för de vänner som förlorade anhöriga och anhöriga i brandkatastrofen och för den avlidne". En oidentifierad man anlände för att tillrättavisa den protesterande folkmassan och sa att "en dag kommer ni att betala för allt ni gjorde idag", och studenter svarade att "staten också måste betala priset för vad den har gjort".
Lanzhou Den 26 november filmade videor demonstranter i Lanzhou som förstör tält och bås för covid-19-testning. Demonstranter hävdade att de satts under nedstängning trots att det inte fanns några positiva fall i området. Tidigare i november hade ett fall i Lanzhou cirkulerat på sociala medier där en 3-årig pojke dog innan han kunde föras till sjukhuset i tid på grund av restriktionsåtgärder, vilket väckte motreaktioner och ilska på nätet.
Shanghai Den största protesten den 26 november hände i Shanghai, när unga människor samlades på Ürümqi Road (乌鲁木齐中路, officiellt "Wulumuqi Rd (M)"), med hänvisning till staden där branden ägde rum. De tände ljus och lade ner blommor i sorg för offren. De höll också bitar av blankt papper över sina ansikten eller huvuden; vitt är den traditionella sorgens färg i Kina. Videor visade ramsor som öppet kritiserade kommunistpartiets generalsekreterare Xi Jinpings administration, med hundratals som skanderade "Stig ner, Xi Jinping! Gå ner, kommunistpartiet!" Videor som cirkulerar på sociala medier visar också protestanter inför polisen som skanderar slagord som "tjäna folket", "vi vill ha frihet" och "vi vill inte ha hälsokoden". Vissa människor sjöng nationalsången, "De frivilligas marsch", under protesten. Under de tidiga morgontimmarna omringade polisen plötsligt folkmassan och arresterade flera personer. Polisen använde också pepparspray för att skingra demonstranterna, gjorde arresteringar och misshandlade några demonstranter.
Chengdu I Chengdu samlades folkmassor på gatorna och skanderade "Vi vill inte ha livslånga härskare. Vi vill inte ha kejsare."
Xi'an En mobilupplyst vaka hölls också vid Xi'an Academy of Fine Arts, som lockade hundratals demonstranter, enligt inlägg som cirkulerade på sociala medier.
Korla En video dök upp av hundratals samlade i prefekturens regeringskontor i Korla, som kallade "Lyft restriktionerna!". Liksom demonstranterna i Ürümqi verkade många av de som protesterade i Korla vara av Han-etniciteten. En tjänsteman kom ut och lovade att restriktionerna skulle lättas; han välkomnades av demonstranterna.
27 november
Shanghai miniatyr|Studenter vid Southwest Jiaotong-universitetet, Chengdu, håller en ljusvaka för offren.