Sveriges socialdemokratiska studentförbund, oftast bara Socialdemokratiska studentförbundet (S-studenter/SSF), är ett politiskt studentförbund och sidoorganisation tillhörande Sveriges socialdemokratiska arbetareparti. Förbundet har ungefär 2 000 medlemmar fördelade över 17 klubbar i Sverige. Klubbarna engagerar medlemmar vid universitet, högskolor och folkhögskolor. Medlemsbasen har dock kommit att omfatta en bredare grupp av unga vuxna akademiker än enbart studerande.

Förbundet bedriver verksamhet i form av diskussionsträffar, studieverksamhet, politisk agitation och opinionsbildning och deltar aktivt men med, enligt egen utsago, ”en kritisk och radikal anda” i socialdemokratins debatt och verksamhet.

Förbundet driver även tidskriften Libertas som grundades 1941.

Ideologi Socialdemokratiska studentförbundet delar sin ideologi med resten av socialdemokratin och arbetarrörelsen; den demokratiska socialismen. S-studenter definierar sig därutöver även som feministisk och reformistisk.

S-studenter ämnar att utifrån sin ideologiska övertygelse mana till en "kritisk och radikal" debatt, och att vara en idé- och tankesmedja åt arbetarrörelsen. Detta återspeglas i kongressbesluten och politiken som studentförbundet drivit - från EU-federalism och EMU-medlemskap till underskottsmål och samkönade adoptioner.

Historik Socialdemokratiska studentförbundet, i sin nuvarande form, bildades 1990. Förbundet har dock sina historiska föregångare.

Den 7 november 1931 bildades Sveriges socialdemokratiska studentförbund. Bakom bildandet stod de två dåvarande klubbarna i Uppsala och Stockholm, Laboremus (latin för ”Låtom oss arbeta”) respektive Socialdemokratiska studentklubben i Stockholm, SSK, (idag den största av studentklubbarna). Initiativet till bildandet av ett samlat studentförbund kom från början från ungdomsförbundet (SSU) och partiet (SAP). Carl Söderberg blev förbundets förste ordförande. 1934 bildades Lunds socialdemokratiska studentklubb (LSSK) och i december 1935 Göteborgs socialdemokratiska högskoleförening (GSHF).

Förbundet har under årens lopp haft många namnkunniga medlemmar. Tage Erlander, Olof Palme, Anna-Greta Leijon, Hjalmar Mehr, Erik Åsbrink, Birgitta Dahl, Jan Bergqvist, Lennart Bodström, Anders Lindberg och Anne-Marie Lindgren har alla varit medlemmar. En annan medlem som blev folkkär var Cornelis Vreeswijk som 1963 startade en ny klubb på dåvarande Socialinstitutet i Stockholm tillsammans med polaren Torgny Björk.

Sveriges socialdemokratiska studentförbund hade en storhetstid under 1950- och 1960-talen. Ofta stod man nära den delvis socialdemokratiska vänsterorganisationen Clarté. Under det sena 1960-talets vänstervåg (den s.k. 68-vänstern) föll emellertid förbundet samman, i och med att många klubbar radikaliserades, lämnade förbundet och omdefinierade sig som kommunistiska. På den extrainkallade förbundskongressen den 13 september 1970 beslutade man att lägga ner verksamheten och de återstående studentklubbarna anslöts i stället till SSU.

Trots att studentklubbarnas verksamhet fortsatte inom ramen för ungdomsförbundet förekom inte någon organiserad central studentverksamhet inom SSU förrän 1978. Då bildades en referensgrupp för högskolefrågor, med representation för studentklubbar och högskoleföreningar. Ett högskolepolitiskt handlingsprogram växte fram, tidningen Högskole-Esset blev SSU:s tidning på högskolorna, och SSU började arbeta organisatoriskt för att stärka högskoleverksamheten. Några vita fläckar täcktes in med nya klubbar.

1984 skrevs det högskolepolitiska utskottet in i SSU:s stadgar. Det benämndes högskoleutskottet och började få en roll som central samordnare av högskoleverksamheten. Det valdes formellt av förbundsstyrelsen, men reellt av SSU:s högskolekonferens.

Under högskoleutskottets tid blir debatten om ett återupplivande av studentförbundet aktuell. Det blir inledningsvis en tuff strid, men ett viktigt steg tas 1987 då förbundsstyrelsen beslutade att ge högskoleverksamheten en ökad självständighet under namnet Sveriges socialdemokratiska högskoleföreningar (SSHF). Högskoleutskottet blev SSHF:s styrelse, högskolekonferensen blev SSHF:s årskonferens som också öppnades för allmänpolitisk verksamhet. Fortfarande var dock SSHF ingen egen juridisk person; styrelsevalet måste bekräftas av förbundsstyrelsen.

Under 1989 utvecklade sig diskussionerna om bildandet av ett studentförbund mycket snabbt. Sedan flera föreningar ändrat åsikt kom frågan också att aktualiseras formellt genom motioner. Vid SSHF:s årskonferens i november 1989 i Uppsala beslutades att man skulle verka för bildandet av ett nytt socialdemokratiskt studentförbund. En omfattande diskussion följde, som bland annat kretsade kring hur den socialdemokratiska studentverksamheten i övriga Europa var organiserad. Att Finland och Norge hade fungerande studentförbund med tusentalet medlemmar var ett argument. Det konstateras också att alla riksdagspartier i Sverige, med SAP och miljöpartiet som enda undantag, hade studentförbund. Diskussionen kring SSHF:s befogenheter och dubbla natur var trots allt kanske den mest betydelsefulla.

I ett protokoll från 1990 med namnet ”Studentförbund?” konstateras det att ”studentverksamhetens särskilda problem är att den existerar i snittet mellan arbetarerörelsen och universiteten, två samhällsområden mellan vilka det råder antagonism”. Lite längre fram levereras följande slutsats: ”Barhäng på studenthaken är inte vägen ut mot samhället, och alternativet därtill är vanligen inte arbete i s-föreningar och SSU-klubbar utan socialdemokratiskt studentarbete.” Vägen låg nu öppen för ett återbildande.

De socialdemokratiska studentklubbarna samlades 1990 i Lund till konstituerande kongress för det nya studentförbundet. På kongressen valdes Ola S. Svensson till förbundets förste ordförande. Huvudfrågorna för det nya förbundet var utbildningspolitiken och EG-frågan. Studentförbundet tog då som första arbetarrörelseorganisation tydlig ställning för ett svenskt medlemskap i Europeiska gemenskapen. Trots bildandet av ett eget förbund behölls kopplingen till ungdomsförbundet, och studentklubbarna är fortfarande SSU-klubbar och medlemmarna kollektivanslutna till SSU.

Inför folkomröstningen om EU-medlemskap 1994 kampanjade Socialdemokratiska studentförbundet under parollen ”Radikalt ja”. 1995 tog förbundet ställning för EMU. År 2002 fick förbundet en representant i socialdemokraternas verkställande utskott. Inför folkomröstningen om euron 2003 återuppstod kampanjen ”Radikalt ja”. Ett nätverk mellan kårpolitiskt aktiva socialdemokrater initierades under hösten 2003.

Organisation Klubbarna Studentklubbarna är det första organisationsledet och sköter den lokala verksamheten och kontakten med studenterna på universiteten och högskolorna. Flera av förbundets klubbar är äldre än både nuvarande studentförbundet och det gamla studentförbundet och har existerat i över 100 år.

Verksamheten i klubbarna varierar och är bred, allt från seminarier och manifestationer, till sittningar och medlemsutbildningar. Merparten av studentklubbarna är även delföreningar i sina respektive socialdemokratiska kommunorganisationer, så kallade arbetarekommuner, och flera ställer även upp som partier i kårval.

En studentklubbs verksamhet leds och samordnas av klubbstyrelsen, vilken väljs på årsmötet. Klubbarnas ordförande är ofta adjungerade i arbetarekommunens eller partidistriktets styrelse. På årsmötet kan även program och motioner behandlas vilka respektive klubb driver inom såväl partiorganisationen som studentförbundet.

Tillföljd av att klubbarna organiserar studenter är det inte ovanligt att, särskilt de mindre, klubbarna hamnar tidvis i perioden där klubben blir sovande, exempelvis som konsekvens av att flera drivande medlemmar eller styrelsen tar examen. Om högskolan du går på saknar en klubb eller har en sovande klubb, är det bara att kontakta förbundssekreteraren så hjälper förbundet dig att starta upp en.

Namn Ort Bildad OrdförandeDemos Växjö 1978 Eric StrömbergGSHF (Göteborgs socialdemokratiska högskoleförening) Göteborg 1935 Jacob Liliac IsakssonKSSK (Karlstads socialdemokratiska studentklubb) Karlstad 1978 William DahlénLaboremus Uppsala 1902 Julia KarlssonLSSK (Lunds socialdemokratiska studentklubb) Lund 1934 Frida JohanssonPantarei Östersund 2023 John OlaussonSEK (Socialdemokratiska ekonomklubben) Handelshögskolan, Stockholm ~1960 Ellen GiertzSSK (Socialdemokratiska studentklubben i Stockholm) Stockholms universitet, Stockholm 1925 Viktor DahlSTEK (Socialdemokratiska teknologer) Kungliga Tekniska högskolan, Stockholm ~1960 Per SohrabiS-studenter MittSundsvall1995Phillip ViklundSodalitas Norrköping 2022 Marcus FröderbergMSSK (Malmö socialdemokratiska studentklubb) Malmö 1998 Manda SvärdBAS (Blekinges Akademiska Socialdemokrater)Karlskrona2024Conny TovessonS-Studenter Spartacus Linköping 1967 Ifeoluwa JiboduÖSSK (Örebros Socialdemokratiska Studentklubb) Örebro 1978 Eiad AldroubiUnikum Luleå 1972 Anna OllinenUSHF (Umeå Socialdemokratiska högskoleförening) Umeå 1967 Mathilda Forsberg

Linnéuniversitetet i Växjö

Demos är studentklubben vid Linnéuniversitetet i Växjö. Föreningen är ansluten till Linnékåren. Demos anordnar bl.a. politiska kampanjer, politiska föredrag, debatt- och diskussionskvällar samt rent sociala aktiviteter.

Bland tidigare föreningsmedlemmar i Demos återfinns Tomas Eneroth, Åsa Westlund, Bengt-Urban "Bubbe" Fransson, Jesper Bengtsson och Daniel Färm.

Föreningen och dess medlemmar har en lång historia av engagemang i lärosätets studentkår. Bland annat var Peter Bengtsson, senare nitisk revisor för Växjö Arbetarekommun, under 1970-talet vice ordförande för studentkåren på S-mandat. Under hans tid i kåren var Demos stora stridsfråga strävan att avskaffa kårobligatoriet. När Demos under 2000-talet motionerade om ett bevarande av kårobligatoriet på partidistriktets årskongress skällde han ut Demosdelegationen från talarstolen. Inlägget innehöll flera svordomar.

Ordförande

Bengt-Urban "Bubbe" Fransson (1990–1992) Susanne Lindberg Elmgren (1992–1993) Olof Björkmarker (2002–2003) Jonna Johansson (2004–2005) Niklas Bergman (2005–2006) Henrik Gelderman (2006–2007) Niklas Holm Hansen Gustafsson (2007–2008) Sara Fransson (2008–2009) Johan Nyman (2009–2010) Jonathan Persson (2010–2011) Emelie Öberg (2011–2012) Julia Bergh (2012–2014) Alma Engström (2014–maj 2015) Alicia Dickner (maj 2015–2016) Johan Eckerström (2016–2017) Lina Söderlind (2017–2018) Anton Jakobsson (2018) Marcus Karlén (2019–2021) Alexander Soto Runevall (2021–2024) Dafina Asllani (2024–2025) Oskar Carlbom (2025–dec 2025) Eric Strömberg (2025–)

Linnéuniversitetet i Kalmar Axis Mundi (latin "världsaxeln") är den socialdemokratiska studentklubben vid Linnéuniversiteten i Kalmar. I sin klubbhymn sjunges att Axis Mundi ska annektera och ersätta Demos, Linnéuniversitetets klubb i Växjö. Klubben är idag sovande.

Uppsala universitet

Laboremus (latin "må vi arbeta") är den socialdemokratiska studentklubben i Uppsala. I valen till Uppsala studentkårs fullmäktige ställer Laboremus kårparti upp under beteckningen "S-studenter".

Laboremus grundades 1902 och inom föreningen kom flera av socialdemokratins tidiga ledare att skolas, som Arthur Engberg, Erik Hedén och Rickard Sandler. Klubben grundade tillsammans med den socialdemokratiska studentklubben i Stockholm år 1931 det Socialdemokratiska studentförbundet. Andra som varit medlemmar i Laboremus är Kjell-Olof Feldt, Bror Rexed, Enn Kokk, Birgitta Dahl och Thomas Östros.

Laboremus samarbetade en tid med De Yngre Gubbarna i Lund, bland annat vid utgivandet av en småskriftserie 1908-1916.

Ordförande 2004-2006 Viviann Macdisi 2006-2008 Marika Lindgren Åsbrink 2010-2011 Milischia Rezai 2011-2013 Robin Saha 2012-2013 Elin Carlsson 2016-2017 Ardalan Ghareh Chaie 2017-2020 Jakob Stone 2020-2021 Sixten Svanberg 2021-2022 Klara van Blaricum 2022-2023 Anton Sanchez-Sulejmani 2023-2024 Acacia Holland 2024-2025 Axel Melbin 2025- Julia Karlsson