Kenya var 2023 på plats 27 av världens folkrikaste länder. Sedan mitten av 1900-talet har befolkningstillväxten varit dramatisk vilket kan härledas till höga födelsetal och sjunkande dödlighet. Kenyas befolkning utgörs, enligt The Kenya National Bureau of Statistics (KNBS), av 45 folkgrupper. Dessa är indelade utifrån språkgrupperna bantu, nilo-sahariska och afro-asiatiska. Omkring 60 språk talas som modersmål i Kenya. Av dem är engelska och swahili officiella språk, trots att bara en liten majoritet har något av de språken som modersmål. Majoriteten av kenyanerna talar swahili, landets lingua franca, som andraspråk, och engelska, undervisnings- och myndighetsspråket, som tredjespråk.

Religionsfrihet garanteras i Kenyas konstitution och generellt är toleransen mellan olika trosinriktningar hög. Majoriteten är dock kristna. Kenya tillhör de länder i världen som har flest invånare som lever med hiv, omkring 1 500 000 (2016). Tillsammans med malaria och tuberkulos står hiv för den högsta andelen av sjukdomsbördan i landet.

Folkgrupper Av folkräkningen 2019 framgick att kenyanerna i landet delades in i 45 folkgrupper, av The Kenya National Bureau of Statistics (KNBS). Flera av dessa folkgrupper delades vidare in i flera undergrupper. Till de 45 grupperna räknades inte invånare med annat medborgarskap. Folkgrupp GruppAndel (%) vidfolkräkning 2009Andel (%) vidfolkräkning 2019KikuyuBantu17,217,1LuhyaBantu13,814,3KalenjinNilo-saharisk12,913,4LuoNilo-saharisk10,510,7KambaBantu10,19,8SomaliAfro-asiatiska6,25,8Kisii (Gusii)Bantu5,75,7MijikendaBantu5,15,2Meru (Ameru)Bantu4,37,2MassaiNilo-saharisk2,22,5TurkanaNilo-saharisk2,62,1

Folkräkningen 2009 visade att 75 procent av befolkningen hörde till de fem största folkgrupperna Kikuyu (17 %), Kamba (10 %), Kalenjin (13 %), Luhya (14 %) och Luo (10 %). Enligt folkräkningen 2019 var den största folkgruppen Kikuyu som bestod av personer och den minsta var Daholo som utgjordes av 575 personer.

Enligt East African community tillhör ungefär hälften av Kenyas befolkning bantufolk, vilka i sin tur delas in i olika undergrupper. Människorna identifierar sig i regel som en del av den etniska folkgruppen, mer än med den nationella identiteten, vilket påverkar till exempel traditioner och val av namn. De övriga grupperna kan inordnas under Nilo-sahariska och Afro-asiatiska folk. Etniska konflikter har, trots mångfalden, tills nyligen varit sällsynta. En av de större etniska konflikterna som uppstått var 1992 då personer dödades i en sammandrabbning om mark.

Bantufolk

miniatyr|Traditionella dansare från Kikuyu.

Den största folkgruppen är bantufolken. Dessa återfinns företrädesvis i den södra tredjedelen av landet. Till bantufolket hör bland annat folken Kikuyu, Kamba, Meru (Ameru) och Mijikenda (Nyika). Dessa lever i de bördiga Central Rift-högländerna. Även Luhya och Gusii (Kisii) hör till bantufolket, dessa grupper lever vid Victoriasjön.

Andra bantufolk är Embu, Mbeere och Tharaka. Dessa lever i landets centrala delar. Folkgrupperna Kuria och Abasuba lever i landets västra delar medan Mijikenda, Taita, Taveta och Pokomo lever i kustområdet. Mijikenda återfinns förutom i högländerna även i kustområdet. Nedan presenteras de olika bantufolken enligt folkräkningen 2019: FolkgruppUndergrupperBantufolkBajuni (Bajun, Bajun Shirazi eller Shirazi)BantufolkEmbuBantufolkGoshaBantufolkKambaBantufolkKikuyu (Agikuyu, Gikuyu)BantufolkKisii (Gusii, Kosova)BantufolkKuria (Abakuria)BantufolkMakonde (Maconde)BantufolkMeru (Ameru)BantufolkMijikenda (Nyika) Choayi Digo (Wafundi, Wasakwa) Duruma Giriama Jibana Kambe Kauma Rabai RibeBantufolkLuhya (Luyia, Baluhya, Abaluyia, Abaluhya) Abakhenye Bakmayo Banyala Banyore Batsotso Batura Bukusu (Babukusu, Kitosh) Idakho Isukha Kabras Kisa Marachi Maragoli (Logoli, Ava-Logooli) Marama (Mulembe) Samia Tachoni Tiriki WangaBantufolkMbeereBantufolkPokomo (Malachini)BantufolkSuba (Abasuba)BantufolkSwahili Amu Barawa Chitundi Jomwu Munyoyaya (Miuyeyaya) Mvita Ngare Pate Siu Vumba Wachangamwe Wafaza Wakatwa Wakilifi Wakilindini Wamtwapa Washaka Watangana WatikuuBantufolkTaitaBantufolkTaveta (Wataveta)BantufolkTharakaBantufolkWalwana (Malakote, Ilwana)

Nilo-sahariska folk Den nästa största folkgruppen är den nilo-sahariska. Dit hör folken Kalenjin, Luo, Maasai, Samburu och Turkana.

miniatyr|Traditionell dansare från Luo. Bilden är tagen mellan 1900 och 1960.

Luo-folket är en lantliga folkgrupp som lever i de lägre delarna av den västra platån medan de Kalenjin-talande människorna ockuperar de högre delarna av den. Massaierna, Samburu och Turkana är nära relaterade och alla tre är pastorala nomader. Massaierna lever i den södra regionen som gränsar till Tanzania, medan Samburu och Turkana lever i den torra nordväst.

Nedan presenteras de olika nilosahariska folken enligt folkräkningen 2019: FolkgruppUndergrupperNilosahariska folk El moloNilosahariska folkIlchamus (Njemps)Nilosahariska folkKalenjin Arror Cherangany Endo Endorois Keiyo Kipsigis Lembus Marakwet Nandi Ogiek (Okiek, Dorombo) Pokot Sabaotikony (Bong'omek) Samor Senger Sengwer (Cherang'any, Sekker, Siger, Sigerai, Segelai, Senguer, Senguel eller Jangwel) Terik TugenNilosahariska folkLuoNilosahariska folkMassaiNilosahariska folkSamburuNilosahariskaTesoNilosahariska folkTurkana

Afro-asiatiska folk

En bråkdel av Kenyas befolkning tillhör de afro-asiatiska folken (kushitisktalande folk). De lever i de torra och halvtorra regionerna i norr och nordost. Till den afro-asiatiska folkgruppen hör undergrupperna Somali och Oromo, båda är herdefolk i områden som drabbas av återkommande svält, torka och ökenspridning. Gruppen somali lever i gränsområdet mot Somalia medan Oromo lever i gränsområdet till Etiopien. Till den afro-asiatiska gruppen hör även undergruppen Burji. Den härstammar från etiopiska arbetare som hämtades på 1930-talet för att bygga vägar i norra Kenya.

Nedan presenteras de olika afroasiatiska folken enligt folkräkningen 2019:

FolkgruppUndergrupperAfroasiatiska folk (Kushitiska)Borana (Oromo)Afroasiatiska folkBurjiAfroasiatiska folk (Kushitiska)GabraAfroasiatiska folk (Kushitiska)KonsoAfroasiatiska folkOrma Galla WardeiAfroasiatiska folk (Kushitiska)RendilleAfroasiatiska folk (Kushitiska)Somali Ajuran Degodia Gurreh Hawiyah Isaak Leysan Murule Ogaden Corner tribesAfroasiatiska folk (omotiska)Dasenach (Daasanech, Galeba, Guleb, Marille, Merille, Reshait, Reshiat) MerileAfroasiatiska folk (omotiska)Dorobo (Masaai Dorobo, Ndorobo)Afroasiatiska folk (omotiska)Sakuye

Övriga folkgrupper Utöver de tre etniska afrikanska folkgrupperna har landet även en stor grupp som härstammar från indiska och pakistanska immigranter. Dessa flyttade ursprungligen till Kenya under den tid de styrdes av det brittiska kolonialstyret, se Brittiska Östafrika. Dessa lever i städer som Kisumu, Mombasa och Nairobi, där de ägnar sig åt olika affärsaktiviteter. Kvar efter den koloniala befolkningen är europeiska kenyaner, mestadels av brittiskt ursprung. Majoriteten av dessa har lämnat Kenya efter självständigheten men de som stannade lever i Mombasa och Nairobi. Längs kusten lever swahilier. De är en grupp som tillkommit genom äktenskap mellan araber och bantufolk. Det är också Swahili som används som lingua franca i Kenya och officiellt språk.

Nedan presenteras de olika övriga folken (som ej nämnts ovan) enligt folkräkningen 2019: FolkgruppUndergrupper?WayyuÖvriga (Khoisan)Aweer (Waata, Awer eller Boni)Övriga (Khoisan)Dahalo (Sanye, Waboni)Övriga (nubiska)NubiÖvrigaAmerikanska immigranterÖvrigaArabiska immigranterÖvrigaAsiatiska immigranterÖvrigaEuropeiska immigranter

Migration Under 1960- och 1970-talen utvandrade många kenyaner till Storbritannien – den tidigare kolonialmakten – för högre studier. När immigrationsreglerna i Storbritannien skärptes blev istället USA, dåvarande Sovjetunionen och Kanada attraktiva studiemål. Under de två påföljande decennierna stagnerade Kenyas ekonomi och de politiska problemen växte. Detta ledde till att kenyanska studenter och yrkesverksamma utvandrade permanent till länder i västra och södra Afrika. Trots detta har landet, av flyktingar från våldsamma konflikter i grannländerna, ansetts relativt stabilt sedan självständigheten. Kenya var, enligt uppgifter från 2023, Afrikas näst största mottagare av flyktingar (efter Etiopien). De flesta kommer från de stora sjöarna och Afrikas horn. De som flyr från konflikterna i Sydsudan anländer till Kakuma i norra Kenya och de somaliska flyktingarna till Dadaab i Garissa County, i den tidigare nordöstra provinsen. År 2017 fanns 489 957 flyktingar och asylsökande i landet, varav 313 255 från Somalia och 103 201 från Sydsudan. Året innan utgjorde antalet internflyktingar i landet 138 000 och antalet statslösa samma år var 20 000.

Språk Omkring 60 språk talas som modersmål i Kenya. Av dem är engelska och swahili officiella språk, trots att bara en liten majoritet har något av de språken som modersmål. Majoriteten av kenyanerna talar swahili, landets lingua franca, som andraspråk, och engelska, undervisnings- och myndighetsspråket, som tredjespråk. Av de inhemska kenyanska språken är en majoritet bantuspråk, men även flera nilotiska språk och kushitiska språk talas i landet. De största språken (fler än en miljon modersmålstalare inom landet) är kikuyu, gusii, kalenjin, kamba, luo, luhya och meru.http://www.ethnologue.com/ Gordon, Raymond G., Jr. (ed.), 2005. Ethnologue: Languages of the World, Fifteenth edition. Dallas, Tex.: SIL International.

År 2015 var läs- och skrivkunnigheten bland personer 15 år och äldre 78,0 procent. Den var högte bland män, 81,1  procent, än bland kvinnor där andelen var 74,9 procent.

Religion Religionsfrihet garanteras i Kenyas konstitution och generellt är toleransen mellan olika trosinriktningar hög. Både kristna och muslimska grupper är tillåtna att sända program på radio och tv. De religiösa samfund som är registrerade kan ansöka om skattebefrielse. Det är oproblematiskt för medlemmar från olika kristna samfund att ingå äktenskap, men det förekommer att kristna förväntas konvertera till islam i de fall en kristen vill ingå äktenskap med en muslim. En stor andel av landets muslimer upplever sig diskrimerade, exempelvis genom att utveckling i muslimskt dominerade områden förhindras av staten och företag och att de utsätts för trakasserier som en följd av landets terroristbekämpningslagar.

Religiös tillhörighet Andel (%) vidfolkräkning 2009Protestanter47,7Katoliker23,5Övriga kristna11,9Muslimer11,2Inhemska religioner 1,7Hinduer0,1ser sig själva som ej religiösa2,4Övriga 1,5Okända0,2

De traditionella trosföreställningarna är fortsatt viktiga även bland många som är kristna.

Kristendom Kristendomen etablerades tidigt i Kenya och majoriteten av befolkningen är kristna. Det fanns över hundra kristna trossamfund av olika karaktär 2010, varav pingströrelsen var en av de mest framgångsrika. Omkring 15 procent av befolkningen deltog i olika pingstförsamlingar. Ett flertal av de internationella kristna organisationerna, däribland ekumeniska All Africa Conference of Churches, har sitt administrativa centrum i Nairobi.

Islam Det är inte fastställt när islam nådde Kenya, men en kufisk inskription på Zanzibar, i nuvarande Tanzania, berättar om byggandet av en moské 1107. Detta visar att det fanns en betydande muslimsk bosättning där. Majoriteten av landets muslimer bor längs kusten och mot gränsen till Somalia.

Hälsa

Smittsamma sjukdomar