Frölunda kulturhus är ett kulturhus i Järnbrott i sydvästra Göteborg. Det inrymmer ett antal olika kommunala institutioner – bland annat bibliotek, teater och simhall. Dessutom finns bland annat en biograf samt inomhushall för bland annat handboll. Tidigare låg där även Frölundagymnasiet, men detta lades ner 2010. Kulturhuset invigdes 1980 och ligger i direkt anslutning till Frölunda torg.
Historia Biblioteksverksamhet i Västra Frölunda före 1965 Biblioteksverksamhet har bedrivits i Västra Frölunda sedan 1918. De första biblioteken låg i Åkeredsskolan och Dalaskolan och hade öppet sammanlagt mindre än 10 timmar i veckan, med en utlåning på drygt 11 000 band per år. Ansvaret för verksamheten togs över av Göteborgs stads folkbibliotek när Västra Frölunda förenades med Göteborgs stad 1945. I samband med detta lades utlåningen i Åkeredsskolan ner. Innan nedläggningen hade biblioteket endast öppet två timmar per vecka, och enligt dåvarande stadsbibliotekarie Nils Genell berodde nedläggningen på att ingen var villig att hålla öppet dessa timmar. Dalaskolans öppettider för utlåning utökades dock till femton timmar per vecka. Biblioteket låg i skolans källarlokal på Grimmeredsvägen, men flyttades 1947 till en ny lokal på Palmsundsgatan 6 i Långedrag, då källarlokalen ansågs ohälsosam. Den nya lokalen var inte lika centralt belägen och flytten medförde stora protester bland låntagarna.Forsén & Halász, s. 20
Lånefrekvensen i Västra Frölunda hade en nedgång från 1950 till 1960, dock med återhämtning 1961. Det fanns därför förslag om nedläggning av biblioteket och att detta skulle ersättas med bokbussar. Under en debatt i en Godtemplarlokal på Gamla vägen i maj 1961 sade Ungdomsrådets ordförande, direktör Axel Landau, att han ansåg att Västra Frölunda skulle få behålla sitt bibliotek tills ett nytt var färdigt i den planerade centrumanläggningen, det som idag är Frölunda kulturhus. Stadsbibliotekarie Sigurd Möhlenbrock påpekade att besparingar var nödvändiga, trots att det fanns ett stort intresse för biblioteken, men att en bokbuss skulle kunna fungera bra i väntan på ett nytt bibliotek. Efter debatten publicerade Göteborgs-Posten en artikel med rubriken "Västra Frölunda ej nöjda med bokbussar". Trots protesterna beslutade stadsfullmäktige att biblioteket i Långedrag skulle läggas ner från och med 1 april 1962. I väntan på det nya biblioteket användes bokbussar. Dessa blev dock otillräckliga, då befolkningen i Västra Frölunda ökade med 50 000 invånare på tio år.Forsén & Halász, s. 20-21
Planerna för det kommersiella centrumet Frölunda torg godkändes 1960. I planerna nämns varken gymnasium eller kultur- och fritidscentrum.Forsén & Halász, s. 22 I 1962 års reviderade generalplan för en fortsatt expansion av folkbibliotekssystemet i Göteborg nämns tankar på ett gymnasium med ett, enligt amerikansk modell, integrerat regionbibliotek. Några konkreta planer fanns dock inte. I stadsfullmäktigehandling nummer 97 från 1965, "Framställning av stadskollegiet angående uppförande av provisoriska biblioteks- och samlingslokaler vid Västra Frölunda huvudcentrum", påpekar biblioteksstyrelsen den ohållbara situationen. Behovet av ordentlig biblioteksservice och lokaler för kulturverksamhet var stort och bokbussarnas kapacitet räckte inte till.Forsén & Halász, s. 23
Västra Frölundas provisoriska bibliotek I juli 1965 lastades platta, bruna byggdelar av på den öppna platsen söder om Mandolingatans höghus. De 35 byggsektionerna monterades ihop och efter tre dagar stod där en enplanspaviljong som skulle fungera som Västra Frölundas provisoriska bibliotek. Byggnaden var ritad av arkitekt Henrik Falkenberg och delarna levererades av danska Reska-Terrapin AS.Forsén & Halász, s. 24 Biblioteksytan var 500 kvadratmeter och omfattade utlåningssal, förråd, lunchrum och tre arbetsrum. I utlåningssalen fanns en läsesal som skiljts från utlåningssalen med hjälp av hyllor. Byggnaden hade även toaletter och tambur som var gemensamma för biblioteket och en intilliggande samlingslokal. Denna lokal var på 100 kvadratmeter, inklusive kök och förråd.Forsén & Halász, s. 25-26
Biblioteket invigdes 28 september 1965 och hade 23 000 böcker. Intresset för biblioteket var stort. Första veckan lånades 10 000 böcker, första månaden 28 000, och första året ca 230 000.Forsén & Halász, s. 26 I juli 1966 hade biblioteket cirka 30 000 böcker, men så många av dessa var alltid utlånade att endast hyllutrymme för 11 000 vuxen- och 7 000 barnböcker behövdes.Forsén & Halász, s. 27 Biblioteket blev omedelbart det bibliotek som hade näst flest lån i Göteborg, efter Stadsbiblioteket, och har så förblivit.Forsén & Halász, s. 29
Redan efter fem år uppstod problem med den provisoriska byggnaden. Husets byggdelar hade impregnerats med bland annat svampskyddsmedel, men detta skydd visade sig vara tidsbegränsat då en vägg i byggnadens lunchrum efter några år pryddes av en knytnävsstor utväxt. Ett annat problem var det platta taket. Det läckte in och orsakade fuktskador på olika balkar i taket, och förstörde även ett antal folianter som ställts högst upp, ovanpå hyllorna. Uppe på taket bildades även små pölar och på sommaren bildades vattenånga ur dessa. Det hände att boende i de närliggande höghusen förväxlade vattenångan med brandrök, något som bidrog till att brandkåren vid några tillfällen gjorde obefogade utryckningar till biblioteket.Forsén & Halász, s. 24-25
Tanken med det provisoriska biblioteket var att det skulle vara just provisoriskt. 1970 hade biblioteket funnits i fem år och utlåningen ökade ständigt. Samma år beslutades därför att biblioteket skulle byggas ut med 100 kvadratmeter, samt att samlingslokalen skulle bli barnboksavdelning.Forsén & Halász, s. 30-31 Prognoser visade på fortsatt ökad utlåning, och 1974 genomfördes därför ytterligare en ombyggnad. De publika delarna av biblioteket fick heltäckningsmatta, värme- och ventilationssystemet förbättrades, personalutrymmen utökades, entrén handikappanpassades och byggnaden fick helt nytt tak.Forsén & Halász, s. 35
Under 1975 ökade lånen med 20 000, till 336 927 och år 1976 uppnådde man hela 339 000 lån, trots att utlåningen i övriga Göteborg minskade med ca 100 000.Forsén & Halász, s. 32 Efter 14 år stängde det provisoriska biblioteket 24 november 1979,Forsén & Halász, s. 42 och då hade 4 miljoner lån gjorts.Forsén & Halász, s. 17 Baracken stod kvar ända till december 1997 då den brann ner.Forsén & Halász, s. 43 I bibliotekets veckoblad stod att läsa att "en yngling lär ha tillbringat natten i soprummet tillsammans med ett antal stearinljus. Huset brann upp men den unge mannen klarade sig och vistas nu på ett betydligt säkrare ställe..."Forsén & Halász, s. 44
Kulturhuset planeras och byggs Planeringen av kulturhuset tog fart i början av 1970 då en ledningsgrupp bestående av ledamöter från sociala centralnämnden, skolförvaltningen, allmänna skolstyrelsen, biblioteksnämnden, idrotts- och friluftsnämnden, samt museinämnden tillsattes.Forsén & Halász, s. 49 Enligt de första planerna rörde det sig om en byggnad på hela 33 000 kvadratmeter. Dock var det endast skolstyrelsen som hade begärt investeringsmedel, vilket ledde till stopp i planeringsarbetet. 1973 återupptogs det, och det visade sig då bland annat att det planerade behovet av 2 000 gymnasieplatser minskat till 1 100 bantades den planerade ytan ner till 21 300 kvadratmeter. 6 000 av dessa var den befintliga högstadieskolan Ekebäcksskolan, och planen var att dess elever skulle flyttas till andra skolor i området och att 700 av det nya Frölundagymnasiets gymnasieplatser skulle förläggas till Ekebäcksskolan och 400 till lokaler i det nya kulturhuset. I den ursprungliga planen hade socialförvaltningen önskat 1 150 kvadratmeter, men dessa bantades ner till 600. Idrotts- och friluftsnämndens önskade 4 170 kvadratmeter bantades ner till 2 970. Bland annat fanns planer på en utomhusbassäng, men dessa planer ströks i bantningen.Forsén & Halász, s. 50 Lokalprogrammet var färdigt i mars 1974. Det upplägg som ledningsgruppen ansåg vara mest lämpligt var att biblioteket placeras i södra delen av byggnaden, skolan i nordväst, sportdelen i nordost, gemensamma lokaler och tandläkarmottagning i mitten, och huvudentrén riktad mot torget i sydost. De beräknade byggkostnaderna låg på 32 miljoner kronor i 1973-1974 års penningvärde, och man beräknade att anläggningen skulle invigas sommaren 1978.Forsén & Halász, s. 53 Projektledare Gunnar Trenning från skolförvaltningen har berättat i en intervju att han under det fortsatta planeringsarbetet lyckades förhandla med länsstyrelsen så att man fick dispens och inte behövde bygga ett skyddsrum.Forsén & Halász, s. 54
I början av januari 1975 beslöts att lokalytan skulle krymps med ytterligare 400 kvadratmeter, från 15 600 till 15 200 kvadratmeter. Även tidsplanen ändrades. Pengar till gymnasieskolan kunde budgeteras först i Skolöverstyrelsens planering för budgetåret 1976–1977 och bygget kunde påbörjas tidigast våren 1976. Dock var planen fortfarande att bygget skulle vara färdigt sommaren 1978.
1976 ansökte man om pengar för bygget och kostnaderna beräknades då till 55,8 miljoner kronor. Den 9 december samma år fattades beslutet av fullmäktige.Forsén & Halász, s. 55 Det uppdagades detta år att kulturhuset inte skulle stå klart förrän 1980.Forsén & Halász, s. 56
Efter högtidstal och fanfarer fick en högstadieelev från Ekebäcksskolan, Kerstin Ehnström, den 22 augusti 1978 trycka på knappen som utlöste den första sprängningen av det berg där kulturhuset skulle byggas.Forsén & Halász, s. 41
Kulturhuset invigs 29 till 30 mars 1980 invigdes äntligen Frölunda kulturhus.Forsén & Halász, s. 16 Slutnotan för bygget hamnade på runt 70 miljoner kronor,Forsén & Halász, s. 17 och på invigningsfesten fanns hela 70 programpunkter. Några av dessa var afrikansk dans, bordtennis, cirkus, cricket, dockteater, folkdans, fotboll, gymnastik, innebandy, jazz, karate, klassisk musik, konstsimning, mask- och sminkverkstad, rullskridskoåkning, sagoläsning, sång, och teater. Vid invigningen hade dock delar av kulturhuset redan haft öppet i tre månader.Forsén & Halász, s. 18-19
Kulturhuset blev snabbt mycket uppskattat, men kritik riktades mot att biblioteket inte var öppet på söndagar. Under planeringsstadiet var det självklart att biblioteket skulle ha öppet så länge som möjligt, och stadsbibliotekarie Sigurd Möhlenbrock ville att Västra Frölundas bibliotek skulle ha samma öppettider som Stadsbiblioteket, där man exempelvis hade söndagsöppet. Bibliotekens budgetsituation förändrades och 1978 konstaterades att pengarna inte räckte till att ha biblioteket öppet på söndagar. Ett förslag lades fram om att utöka öppettiderna till klockan 10 till 20 på vardagar och 10 till 17 på helgerna, en utökning med 14 timmer per vecka. Det fanns dock inte resurser till detta, då utökningen beräknades kosta 467 000 kronor. Ett annat förslag var att ha stängt på måndagar för att istället ha öppet på söndagar. Man beslutade att detta skulle gälla för simhallen, men det fungerade dock inte för biblioteket, bland annat eftersom biblioteket fungerar som skolbibliotek för gymnasiet och olika grundskolor i närheten.Forsén & Halász, s. 90