miniatyr|100px|Militärområdes- stabens vapen (1983–1994). mini|stående|Milo S 1988. Södra militärområdet (Milo S), ursprungligen I. militärområdet, var ett militärområde inom svenska Försvarsmakten som verkade åren 1942–2000. Förbandsledningen var förlagd i Kristianstads garnison i Kristianstad.Holmberg (1993), s. 86-92

Historik Södra militärområdet bildades 1942 under namnet I. militärområdet (första militärområdet) och leddes av en militärbefälhavare, vilken tillfördes ansvaret för den territoriella och den markoperativa uppgiften. År 1966 gjorde en namnändring av militärområdet till Södra militärområdet. Samtidigt tillfördes de operativa uppgifterna från marinkommandochefer och jakteskaderchefer, vilket gjorde att militärbefälhavaren fick ett samlat ansvar för den operativa ledning för samtliga stridskrafter inom militärområdet, samt ansvarade även för den territoriella och den markoperativa uppgiften. År 1993 uppgick Västra militärområdet (Milo V) i Södra militärområdet, som då i praktiken kom att täcka hela Götaland.

Inför regeringens proposition för budgetåret 1989/1990, föreslogs två alternativ till reducering av militärområdesstaber. I alternativ 4 SV skulle Östra militärområdet sammanslås med Bergslagens militärområde och bilda Mellersta militärområdet, samt att Södra militärområdet skulle sammanslås med Västra militärområdet och bilda Sydvästra militärområdet. Det andra alternativet, alternativ 5(R), innebar att Östra militärområdet sammanslogs med Bergslagens militärområde och bildade Mellersta militärområdet, men där militärbefälhavaren för Västra militärområdet gavs i uppgift att organisera en operativ rörlig ledningsresurs (R). Regeringen förordade alternativ 5(R), vilket innebar att Södra militärområdet kvarstod i sin form.

Inför försvarsbeslutet 1992 föreslog regeringen i sin proposition för riksdagen att Sverige skulle indelas i tre militärområden. Minskningen av antalet militärområden åstadkoms genom att Södra militärområdet och Västra militärområdet, respektive Nedre Norrlands militärområde och Övre Norrlands militärområde sammanslogs. Samtidigt minskades antalet militärbefälhavare till tre, där staberna för de tre militärområdena lokaliserades till Bodens garnison, Kristianstads garnison och Strängnäs garnison. Den nya organisationen inrättades den 1 juli 1993, vilken i praktiken innebar att Västra militärområdet upplöstes och uppgick i Södra militärområdet.

Inför försvarsbeslutet 2000 föreslog regeringen i sin proposition för riksdagen, att den taktiska nivån bör reduceras genom att fördelnings- och försvarsområdesstaber samt marinkommandon och flygkommandon skulle avvecklas. Detta för att utforma ett armétaktiskt, marintaktiskt respektive flygtaktiskt kommando vilka skulle samlokaliseras med operationsledningen. Förslaget innebar att samtliga territoriella staber skulle avvecklas, vilket bland annat innebar att militärområdesstaberna upplöstes den 30 juni 2000. I dess ställe bildades den 1 juli 2000 fyra militärdistrikt, vilka i princip motsvarade geografiskt sett de tidigare militärområdena. Den stora skillnaden var att militärdistrikten var den lägsta nivån där chefen var territoriellt ansvarig. Från den 1 juli 2000 övergick verksamheten vid militärområdesstaben till en avvecklingsorganisation, fram till att avvecklingen skulle vara slutförd senast den 31 december 2001. Avvecklingsorganisationen upplöstes i sin tur den 31 mars 2001, då avvecklingen av staben ansågs slutförd.

Verksamhet Militärområdet var en del av det före detta invasionsförsvar hade som ansvar att samla den operativa ledningen av alla stridskrafter inom Milot, samt ansvarade även för den territoriella och den markoperativa uppgiften.

Försvarsområden Militärområdet var uppdelat i ett antal försvarsområden, vilka täckte Blekinge län, Kalmar län, Kristianstads län, Kronobergs län, Jönköpings län och Malmöhus län. I samband med OLLI-reformen, vilken pågick åren 1973–1975, uppgick försvarsområdesstaberna inom militärområdet i regel i ett brigadproducerande regemente och bildade ett försvarsområdesregemente.

Den 30 juni 1993 upplöstes och avvecklades Västra militärområdesstaben (Milo V) i Skövde och de ingående försvarsområdena i Västra militärområdet överfördes till Södra militärområdet. Därmed tillkom försvarsområdena i Göteborgs och Bohus län, Hallands län, Skaraborgs län och Älvsborgs län till Södra militärområdet, som med det kom att omfatta och täcka hela Götaland. Genom den länsreform som gjordes åren 1997–1998 sammanslogs ett antal försvarsområden, och bildade den 1 januari 1998 Skåne respektive Västra Götalands försvarsområde. Vidare sammanslogs även försvarsområdena i Småland och bildade Smålands försvarsområde.

Tillkomna försvarsområden 1993

Organisation 1945

I. militärbefälsstaben, Kristianstad. A 3 – Wendes artilleriregemente, Kristianstad. A 6 – Smålands artilleriregemente, Jönköping. I 6 – Norra skånska infanteriregementet, Kristianstad. I 7 – Södra skånska infanteriregementet, Ystad. I 11 – Kronobergs regemente, Växjö. I 12 – Jönköpings-Kalmar regemente, Eksjö. Ing 2 – Göta ingenjörkår, Eksjö. Lv 4 – Skånska luftvärnskåren, Malmö. P 2 – Skånska pansarregementet, Hässleholm. S 1 K – Signalregementets kompani i Kristianstad, Kristianstad. T 4 – Skånska trängkåren, Hässleholm.

Organisation 1955

I. militärbefälsstaben, Kristianstad. A 3 – Wendes artilleriregemente, Kristianstad. A 6 – Smålands artilleriregemente, Jönköping. I 6 – Norra skånska infanteriregementet, Kristianstad. I 7 – Södra skånska infanteriregementet, Ystad. I 11 – Kronobergs regemente, Växjö. I 12 – Norra Smålands regemente, Eksjö. Ing 2 – Göta ingenjörkår, Eksjö. IB 11 – Kronobergsbrigaden, Växjö. IB 12 – Jönköpingsbrigaden, Eksjö. IB 26 – Kristianstadsbrigaden, Kristianstad. IB 37 – Skånebrigaden, Kristianstad. IB 42 – Kalmarbrigaden, Eksjö. IB 47 – Blekingebrigaden, Växjö. Lv 4 – Skånska luftvärnskåren, Malmö. P 2 – Skånska pansarregementet, Hässleholm. PB 7 – Malmöbrigaden, Ystad. PB 8 – Göingebrigaden, Hässleholm. T 4 – Skånska trängregementet, Hässleholm.

Organisation 1964

I. militärbefälsstaben, Kristianstad. A 3 – Wendes artilleriregemente, Kristianstad A 6 – Smålands artilleriregemente, Jönköping. I 11 – Kronobergs regemente, Växjö. I 12 – Norra Smålands regemente, Eksjö. Ing 2 – Göta ingenjörregemente, Eksjö. Lv 4 – Skånska luftvärnsregementet, Malmö. P 2 – Skånska dragonregementet, Hässleholm. P 6 – Norra skånska regementet, Kristianstad P 7 – Södra skånska regementet, Ystad T 4 – Skånska trängregementet, Hässleholm.

Organisation 1971

Milo S – Södra militärområdesstaben, Kristianstad. A 3 – Wendes artilleriregemente, Kristianstad. A 6 – Smålands artilleriregemente, Jönköping. BK – Blekinge kustartilleriförsvar, Karlskrona. BoMö – Malmö marina bevakningsområde, Malmö. F 5 – Krigsflygskolan, Ljungbyhed. F 10 – Skånska flygflottiljen, Ängelholm. F 12 – Kalmar flygflottilj, Kalmar. F 17 – Blekinge flygflottilj, Kallinge. I 11 – Kronobergs regemente, Växjö. I 12 – Norra Smålands regemente, Eksjö. IB 11 – Kronobergsbrigaden, Växjö. (Underställd chefen I 11) IB 12 – Jönköpingsbrigaden, Eksjö. (Underställd chefen I 12) IB 41 – Blekingebrigaden, Växjö. (Underställd chefen I 11) IB 42 – Kalmarbrigaden, Eksjö. (Underställd chefen I 12) Ing 2 – Göta ingenjörregemente, Eksjö. KA 2 – Karlskrona kustartilleriregemente, Karlskrona. P 2 – Skånska dragonregementet, Hässleholm. P 6 – Norra skånska regementet, Kristianstad. P 7 – Södra skånska regementet, Ystad. PB 7 – Malmöbrigaden, Lund/Revingehed. (Underställd chefen P 7) PB 8 – Göingebrigaden, Hässleholm. (Underställd chefen P 2) PB 26 – Kristianstadsbrigaden, Kristianstad. (Underställd chefen P 6) T 4 – Skånska trängregementet, Hässleholm. Lv 4 – Skånska luftvärnsregementet, Malmö. ÖrlB S – Sydkustens örlogsbas, Karlskrona.

Organisation 1987

Milo S – Södra militärområdesstaben, Kristianstad. 13. hkpdiv – 13. helikopterdivisionen, Ronneby. A 3 – Wendes artilleriregemente, Kristianstad. BK – Blekinge kustartilleriförsvar, Karlskrona. BoMö – Malmö marina bevakningsområde, Malmö. F 5 – Krigsflygskolan, Ljungbyhed. F 10 – Skånska flygflottiljen, Ängelholm. F 17 – Blekinge flygflottilj, Kallinge. I 11/Fo 16 – Kronobergs Regemente, Växjö. I 12/Fo 17 – Norra Smålands Regemente, Eksjö. IB 11 – Kronobergsbrigaden, Växjö. (Underställd chefen I 11) IB 12 – Jönköpingsbrigaden, Eksjö. (Underställd chefen I 12) IB 41 – Blekingebrigaden, Växjö. (Underställd chefen I 11) IB 42 – Kalmarbrigaden, Eksjö. (Underställd chefen I 12) Ing 2 – Göta ingenjörregemente, Eksjö. KA 2 – Karlskrona kustartilleriregemente, Karlskrona. Lv 4 – Skånska luftvärnsregementet, Ystad. P 2 – Skånska dragonregementet, Hässleholm. P 6/Fo 14 – Norra skånska regementet, Kristianstad. P 7/Fo 11 – Södra skånska regementet, Ystad. PB 7 – Malmöbrigaden, Lund/Revingehed. (Underställd chefen P 7) PB 8 – Göingebrigaden, Hässleholm. (Underställd chefen P 2) PB 26 – Kristianstadsbrigaden, Kristianstad. (Underställd chefen P 6) T 4 – Skånska trängregementet, Hässleholm. ÖrlB S – Sydkustens örlogsbas, Karlskrona.

Organisation 1994 Den 1 juli 1993 uppgick Västra militärområdet i Södra militärområdet. Och efter att Försvarsmaktens nya grundorganisation trädde i kraft den 1 juli 1994, såg Södra militärområdet (Milo S) ut enligt följande.

Kaderorganiserade krigsförband

Milo S – Södra militärområdesstaben, Kristianstad. 3. förd – Västra arméfördelningen, Skövde. 13. förd – Södra arméfördelningen, Kristianstad. 3. yaflj – Tredje ytattackflottiljen, Karlskrona. 12. hkpdiv – 12. helikopterdivisionen, Göteborg. 13. hkpdiv – 13. helikopterdivisionen, Ronneby. A 3 – Wendes artilleriregemente, Hässleholm. BoMö – Malmö marina bevakningsområde, Malmö. E 1 – Attackeskadern, Göteborg. FKS – Södra flygkommandot, Ängelholm. Fo 18 – Kalmar regemente, Kalmar. GMB – Göteborgs marinbrigad med Älvsborgs kustartilleriregemente, Göteborg. I 11/Fo 16 – Kronobergs Regemente, Växjö. I 12/Fo 17 – Norra Smålands Regemente, Eksjö. I 15/Fo 34 – Älvsborgs regemente, Borås. I 16/Fo 31 – Hallands regemente, Halmstad. IB 12 – Smålandsbrigaden, Eksjö. IB 15 – Älvsborgsbrigaden, Borås. IB 16 – Hallandsbrigaden, Halmstad. KAB 4 – Karlskrona kustartilleriregemente, Karlskrona. MekB 7 – Södra skånska brigaden, Revingehed. MKS – Sydkustens marinkommando, Karlskrona. MKV – Västkustens marinkommando, Göteborg. MKuhbat S – Södra marinkommandounderhållsbataljonen, Göteborg. P 2/Fo 14 – Norra skånska dragonregementet, Hässleholm. P 4/Fo 35 – Skaraborgs regemente, Skövde. P 7/Fo 11 – Södra skånska regementet, Ystad. PB 8 – Skånska dragonbrigaden, Hässleholm. PB 9 – Skaraborgsbrigaden, Skövde. Uhreg S – Södra underhållsregementet, Kristianstad.

Utbildningsförband

F 5 – Krigsflygskolan, Ljungbyhed. F 7 – Skaraborgs flygflottilj, Lidköping/Såtenäs. F 10 – Skånska flygflottiljen, Ängelholm. F 17 – Blekinge flygflottilj, Ronneby/Kallinge. Ing 2 – Göta ingenjörkår, Eksjö. S 2 – Göta signalkår, Karlsborg. (Underställd chefen K 3) K 3 – Livregementets husarer, Karlsborg. Lv 4 – Skånska luftvärnskår, Ystad. Lv 6 – Göta luftvärnskår, Halmstad. T 2 – Göta trängkår, Skövde.

Skolor och Centra

F 14 – Flygvapnets Halmstadsskolor, Halmstad. FarbC – Arméns fältarbetscentrum, Eksjö. KÖS – Karlskrona örlogsskolor, Karlskrona. MOHS – Marinens officershögskola, Karlskrona. PaC – Arméns pansarcentrum, Skövde. UhC – Arméns underhållscentrum, Skövde. UndS – Arméns underrättelseskola, Karlsborg.

Organisation 1998 Den 1 januari och den 1 juli 1998 trädde den nya grundorganisation efter försvarsbeslutet 1996 i kraft, och den 1 januari 1999 för skolförbanden. Försvarsbeslutet innebar bland annat att truppslagscentrumen avvecklades samt att ett antal försvarsområdesstaber avvecklades.

Kaderorganiserade krigsförband

Milostab S – Södra militärområdesstaben, Kristianstad. 3. yaflj – Tredje ytattackflottiljen, Karlskrona.