Poirots problem är en novellsamling skriven av Agatha Christie och först publicerad i Storbritannien i september 1974.Collins Crime Club – A checklist of First Editions Chris Peers, Ralph Spurrier and Jamie Sturgeon. Dragonby Press (Second Edition) March 1999 (p. 15) I USA publicerades boken med titeln Hercule Poirots Early Cases.Cooper and Pyke. Detective Fiction – the collector's guide: Second Edition (pp. 82, 88) Scholar Press. 1994;
I samlingen kartlägger Christie några av fallen från Hercule Poirots tidiga karriär, innan han blev internationellt känd som detektiv. Alla berättelser hade först publicerats i tidskrifter mellan 1923 och 1935.
Skillnader mellan engelska och svenska upplagan Den engelska originalupplagan Poirot's Early Cases bestod av 18 noveller men den svenska versionen av endast 13. De återstående fem novellerna har publicerats enligt nedan: The Submarine Plans var en tidig version av den mycket längre berättelsen The Incredible Theft som ingick i samlingen Murder in the Mews (1937). På svenska fick den titeln Ett hot mot rikets säkerhet när den ingick i Christie-antologin En bra kväll för mord (1989). The Third Floor Flat fick heta Tredje våningen i En bra kväll för mord. Wasp's Nest fick titeln Getingboet i En bra kväll för mord. Problem at Sea blev Problem till sjöss i Åklagarens vittne och andra noveller. How Does Your Garden Grow? ändrades till Trädgårdskonst i En bra kväll för mord
Handlingar Mordet på maskeradbalen Kommissarie Japp ber Poirot att hjälpa Scotland Yard i de märkliga händelserna som ägde rum på en bal för utklädda. En grupp på sex personer, ledda av den unge viscount Cronshaw, deltog alla klädda i Commedia dell'arte-dräkter. Lord Cronshaw var Harlekin, hans farbror Eustace Beltane var Pulcinella. I rollerna som Pierrot och Pierrette återfanns mr och mrs Christopher Davidson och slutligen var miss "Coco" Courtenay, en skådespelerska som ryktades vara förlovad med Lord Cronshaw, Colombina. Under balen blev Cronshaw huggen i hjärtat med en bordskniv. Morgonen därpå hittades Coco Courtenay död i sin säng av en överdos kokain.
Poirot drar slutsatsen att eftersom rigor mortis hade inträtt när Cronshaws kropp upptäcktes måste den person som sågs i Harlekin-dräkten inte långt innan kroppen hittades ha varit en av de andra. Poirot avslöjar att den styrka med vilken kniven stacks in i Cronshaw tyder på att en man var ansvarig för brottet. Han identifierar mördaren som Christopher Davidson, som Cronshaw var på väg att avslöja som Cocos drogleverantör. Davidson dödade Cronshaw, gömde kroppen bakom ett draperi och tog sedan med sig Coco hem och gav henne tillräckligt med kokain för att döda henne. Han återvände till balen, tog av sig sin Pierrot-dräkt för att blotta en Harlequin-dräkt under, och utgav sig för att vara Cronshaw för att skingra misstankarna.
Kokerskans äventyr Poirot får besök av en mrs Todd från Clapham, som insisterar på att han ska undersöka försvinnandet av hennes kokerska Eliza Dunn. Två dagar tidigare hade Eliza plötsligt lämnat sitt jobb utan att säga upp sig. Hon har inte kommunicerat med mrs Todd sedan dess, förutom att hon skickade efter sin koffert samma dag. Mr och mrs Todd har tagit emot en inneboende vid namn Simpson, som arbetar på en bank från vilken en försvunnen kontorist vid namn Davis misstänks för att ha stulit 50 000 pund i värdepapper.
Poirot låter sin sekreterare miss Lemon sätta in annonser i de lokala tidningarna som uppmanar Eliza Dunn att svara. Det gör hon och Poirot besöker henne i en stuga som hon nyligen ärvt. Hon förklarar varför hon till synes försvann. Hon berättar för Poirot om hur hon fick besök av en advokat som berättade för henne att hon hade ärvt stugan i Carlisle och en inkomst på 300 pund per år, varför hon omedelbart antog erbjudandet och lämnade hushållstjänsten. Hon accepterade erbjudandet och lämnade sitt jobb samma dag för att ta tåget norrut, och fick sedan sina tillhörigheter ett par dagar senare, fast inslagna i papperspaket istället för inpackade i sin gamla koffert.
Poirot kommer fram till att Simpson hade stulit värdepapperen och mördat Davis med avsikt att dölja sitt brott. Förklädd till advokat kokade Simpson ihop arvet som ett knep för att få Eliza ur vägen och använda hennes koffert för att frakta Davis kropp ut ur området och förlitade sig på dess oansenliga utseende för att undvika granskning. Han försökte fly från England men greps snart när han försökte gå ombord på en oceanångare på väg till Venezuela, och Davis kropp hittades i bagageutrymmet i ett förråd på en järnvägsstation i Glasgow.
Mysteriet i Cornwall Poirot får besök av en mrs Pengelley, en medelålders kvinna som är rädd att hon håller på att bli förgiftad av sin man som är tandläkare. Hon har inga bevis, bara att hon lider av magsmärtor (diagnostiserad som gastrit av hennes läkare) efter att ha ätit när de båda är hemma, men inte när han är borta på helgerna. Dessutom är en förmodat oanvänd flaska ogräsmedel halvtom. Poirot och Hastings reser till Cornwall nästa dag och blir chockade när de upptäcker att mrs Pengelley dött en halvtimme tidigare. Poirot intervjuar mrs Pengelleys brorsdotter Freda Stanton, samt Jacob Radnor, en ung man som hade umgåtts med Freda. De två är förlovade men mrs Pengelley utvecklade en förälskelse i Radnor, vilket resulterade i ett gräl mellan henne och Freda som fick Freda att flytta ut.
En tid senare grävs Pengelleys kropp upp och visar sig innehålla höga halter av arsenik och hennes man arresteras och anklagas för mordet på henne. Efter att ha närvarat vid häktningsförhandlingen träffar Poirot Radnor och presenterar en mordbekännelse som han ska skriva under. Poirot antar att Radnor hade för avsikt att ta kontroll över familjens pengar genom att vinna båda kvinnornas förtroende, gifta sig med Freda, döda mrs Pengelley och sätta dit hennes make för brottet. Han lurar Radnor att tro att polisen har honom under uppsikt och lovar att vänta en dag innan han lämnar över erkännandet och låter dem spåra upp honom. Radnor undertecknar dokumentet och skyndar iväg. Poirot erkänner sedan för Hastings att han inte hade några bevis för mannens skuld och att han bara kunde fastställa den genom bedrägeri.
Den kidnappade pojken Poirot kallas in för att utreda kidnappningen av treårige Johnnie Waverly, son till Marcus Waverly, från hans hem Waverly Court i Surrey. Före kidnappningen fick familjen anonyma brev som hotade att ta pojken om inte 25 000 pund betalades. Polisen visade föga intresse förrän det sista brevet där det stod att pojken skulle kidnappas klockan tolv nästa dag. Den dagen blev mrs Waverly lindrigt förgiftad och en lapp lämnades på mr Waverlys kudde där det stod: "Klockan tolv". Förfärad över att någon inne i huset är inblandad, avskedar mr Waverly all personal utom sin mångårige butler Tredwell och miss Collins, hans frus betrodda sekreterare-sällskapsdam.
Poirot och Hastings reser till Waverly Court, där de får reda på att det finns ett prästgömma i närheten av det rum där Johnnie senast sågs. Efter att ha undersökt golvet och frågat ut både Tredwell och miss Collins, drar Poirot slutsatsen att Waverly arrangerade kidnappningen med hjälp av Tredwell och en bundsförvant i avsikt att få pengar från sin rika men sparsamma fru. Mr Waverly utnyttjade en distraktion för att gömma Johnnie i prästgömman, sedan tog han ut honom senare och körde bort honom från området. Han erkänner planen och avslöjar att Johnnie är i säkerhet hemma hos sin före detta sköterska och Poirot lovar att inte avslöja sanningen för mrs Waverly så länge pojken återlämnas inom 24 timmar.
De två ledtrådarna Poirot kallas in av Marcus Hardman, en samlare av olika antika föremål, för att undersöka en juvelstöld. Stölden skedde från hans kassaskåp när han höll en liten tebjudning i sitt hus. Han visade sina gäster sin samling av medeltida juveler och upptäckte senare att kassaskåpet hade blivit genomsökt och föremålen tagna. Fyra av hans gäster hade möjlighet att ta föremålen – Mr Johnston, en sydafrikansk miljonär som just anlänt till London; Grevinnan Vera Rossakoff, flykting från den ryska revolutionen; Bernard Parker, en ung och feminin agent för Mr Hardman, och Lady Runcorn, en medelålders societetsdam vars moster är kleptoman. Poirot undersöker brottsplatsen och hittar en manshandske som håller kassaskåpet öppet och ett cigarettetui med initialerna "BP". Parker förnekar att något av föremålen är hans, men Poirot matchar handsken med en som slarvigt slängts i hans hem. Senare får Poirot besök av grevinnan Rossakoff, som är upprörd över att Parker har blivit misstänkt.
Nästa dag besöker Poirot Hardman och avslöjar tjuven som grevinnan Rossakoff. Han berättar för Hastings att det var den dubbla ledtråden om handsken och fodralet som gjorde honom misstänksam. Bara en av ledtrådarna var äkta och den andra var medvetet planterad som ett villospår. Eftersom cigarettetuiet inte var Parkers, måste det ha varit den verkliga ledtråden. Fodralet tillhörde grevinnan vars initialer – VR – är ВР på kyrilliska. Grevinnan återlämnar juvelerna och lämnar London, men Poirot berättar inte för polisen om stölden.
Klöver kung Poirot får besök av prins Paul av Maurania, som vill gifta sig med dansösen Valerie Saintclair, som är misstänkt för mordet på Henry Reedburn, teaterns impressario. Reedburn var förälskad i Valerie även om hans känslor inte var besvarade. Prins Paul och Valerie träffade en klärvoajant veckan innan, som vände fram klöver kung i sin kortlek och sa att en man var en fara för henne. Prinsen är rädd att Valerie tolkade detta som Reedburn och attackerade honom. Poirot och Hastings besöker brottsplatsen och Oglanders hus. Valerie berättar att Reedburn bar på en hemlighet och hotade henne, men att hon inte dödade honom. Hon gick hem till honom i förväg och vädjade till honom när en man klädd som en luffare attackerade honom bakom det förhängda skrymslet. Hon flydde från huset mot familjen Oglanders hem där hon avbröt familjens bridgespel, och har återhämtat sig där sedan dess.
När Poirot återvänder till salongen märker han att klöver kung saknas på korten på bridgebordet. Efter ytterligare undersökningar återvänder han till familjen Oglanders hus för att försäkra mrs Oglander om att polisen inte kommer att få reda på vad som hänt. Han drar slutsatsen att de fyra familjemedlemmarna (föräldrar, son, dotter) satte upp bridgespelet för att ge sig själva ett alibi, men lämnade ett kort i lådan av misstag. En manlig familjemedlem hade följt med Valerie under hennes besök i Reedburn, av misstag dödat honom och flyttat kroppen, och sedan burit hem Valerie efter att hon svimmat. Poirot kommer fram till att sonen är den mer sannolika gärningsmannen på grund av den fysiska styrka som krävs för dessa handlingar. Poirot förklarar för Hastings att Valerie är familjen Oglanders främmande dotter, efter att ha lagt märke till likheter mellan hennes utseende och deras. Trots sprickan i förhållandet vände hon sig till dem när hon behövde det. Hennes berättelse om luffaren kommer att stå kvar och hon är fri att gifta sig med prins Paul.
Släktförbannelsen