Barack Obamas tid som USA:s president började den 20 januari 2009 och avslutades den 20 januari 2017. Obama, som är demokrat från Illinois, tillträdde som president efter att ha besegrat den republikanske kandidaten John McCain i presidentvalet 2008. Fyra år senare, i presidentvalet 2012, besegrade han den republikanske kandidaten Mitt Romney och blev omvald. Obama var den första afroamerikanske presidenten i USA:s historia och är den enda hittills.

Obama undertecknade flera betydande lagar under sin tid vid makten. De främsta reformerna inkluderar Affordable Care Act, ofta kallad "Obamacare", Dodd–Frank Wall Street Reform and Consumer Protection Act. Med sin utrikespolitik ökade han antalet trupper i Afghanistan, minskade antalet kärnvapen genom New START-avtalet med Ryssland och avslutade USA:s medverkan i Irakkriget. Han är även känd för att ha beordrat Operation Neptune Spear, räden som dödade Usama bin Ladin, som var ansvarig för 11 september-attackerna.

Hans administration pressade USA:s högsta domstol att legalisera samkönade äktenskap, vilket gick igenom 2015. Han utfärdade även omfattande åtgärder gällande den globala uppvärmningen, något som ledde till Parisavtalet.

År 2009 tilldelades Barack Obama Nobels fredspris, vilket gjorde honom till den fjärde av USA:s presidenter att få utmärkelsen, efter Theodore Roosevelt, Woodrow Wilson och Jimmy Carter.

Presidentvalet 2008 Barack Obama gick ut med sin kandidatur för den demokratiska nomineringen i presidentvalet 2008 den 10 februari 2007. En av Obamas motståndare i primärvalen var senatorn och tidigare första damen Hillary Clinton. Flera andra elitdemokrater, som senator Joe Biden från Delaware och tidigare senator John Edwards från North Carolina, deltog också i primärvalen, men dessa kandidater drog sig ur tidigt. På sista dagen av primärvalen säkrade Obama nomineringen genom att vinna en majoritet av delegaterna.

Obama valde Joe Biden som sin vicepresidentkandidat, och de nominerades officiellt till den demokratiska valsedeln vid partiets konvent 2008. miniatyr|383x383px|Valresultatet 2008. Eftersom den dåvarande republikanske presidenten George W. Bush inte kunde ställa upp för omval nominerade republikanerna senator John McCain från Arizona till president och guvernören Sarah Palin från Alaska till vicepresident. Obama vann presidentvalet med 365 av totalt 538 elektorsröster.

I de samtidiga kongressvalen behöll demokraterna sina majoriteter i både representanthuset och senaten, och representanthusets talman Nancy Pelosi och senatens majoritetsledare Harry Reid behöll sina positioner. Republikanerna John Boehner och Mitch McConnell fortsatte att tjänstgöra som minoritetsledare i representanthuset respektive senaten.

Installationen och den första tiden vid makten höger|miniatyr|Avgående president George W. Bush och tillträdande president Barack Obama den 10 november 2008.

Installationen och övergångsperioden Övergångsperioden började efter Obamas seger i presidentvalet i USA 2008. Han träffade den utgående presidenten George W. Bush i Vita huset den 10 november, bara 6 dagar efter valdagen.

Obama blev insvuren som president den 20 januari 2009 och efterträdde George W. Bush. Obama tillträdde officiellt presidentämbetet klockan 12:00 EST, och fullföljde presidenteden klockan 12:05 EST. Han höll sitt installationstal omedelbart efter att ha svurit eden.

Obamas övergångsteam var mycket berömmande av Bush-administrationens, särskilt gällande nationell säkerhet. miniatyr|Chefsdomare John Roberts administrerar presidenteden.

Den första tiden vid makten Inom några minuter efter att Obama tillträtt beordrade hans stabschef Rahm Emanuel att förhindra de sista-minuten-regleringar och presidentorder som undertecknats av hans företrädare George W. Bush. Obamas första åtgärder fokuserade på att upphäva beslut fattade av Bush-administrationen efter terrorattackerna den 11 september 2001. Under sin första vecka som president undertecknade Obama en presidentorder som avbröt alla pågående rättegångar i Guantánamobasen-fängelset och beordrade att fängelset skulle stängas ner inom ett år. En annan order förbjöd tortyr och andra tvångsmetoder, som waterboarding.

Den 17 februari 2009 undertecknade Obama American Recovery and Reinvestment Act för att hantera finanskrisen. Lagen hade godkänts av både representanthuset och senaten fyra dagar tidigare efter omfattande debatter. Trots att det ursprungligen var tänkt som ett lagförslag som skulle stödjas av båda sidorna i kongressen, antogs lagen främst av demokratiska röster, med endast tre republikanska senatorer som röstade för lagen.

Val av ministrar och domare

Nomineringar till kabinettet Efter sin installation arbetade Obama med senaten för att bekräfta hans nomineringar till sitt kabinett. Tre viktiga positioner inom administrationen krävde ingen bekräftelse: vicepresident Joe Biden, som valdes till ämbetet med Obama, stabschefen Rahm Emanuel och försvarsminister Robert Gates, som Obama valde att behålla från den tidigare administrationen.

Obama valde flera framstående personer till kabinettsposter, inklusive sin partikolega och tidigare första dam Hillary Clinton som sin utrikesminister. Obama nominerade även flera tidigare tjänstemän från Clinton-administrationen till kabinettet och andra positioner. Den 28 april 2009 bekräftade senaten den tidigare Kansas-guvernören Kathleen Sebelius som hälsominister, som blev den sista ministern att bli godkänd.

Under Obamas presidentskap tjänstgjorde fyra republikaner i hans kabinett: Ray LaHood som transportminister, Robert McDonald som veteranminister, samt Robert Gates och Chuck Hagel som försvarsministrar.

Barack Obamas administrationPostInnehavarePostInnehavare75x75pxVicepresidentframeless|134x134pxJoe Biden75x75pxUtrikesministerframeless|132x132pxJohn Kerry75x75pxFinansministerframeless|128x128pxJack Lew75x75pxFörsvarsministerframeless|122x122pxAsh Carter75x75pxJustitieministerframeless|129x129pxLoretta Lynch75x75pxInrikesministerframeless|131x131pxSally Jewell75x75pxJordbruksministerframeless|131x131pxMichael Scuse75x75pxHandelsministerframeless|119x119pxPenny Pritzker75x75pxArbetsministerframeless|138x138pxTom Perez75x75pxHälsoministerframeless|124x124pxSylvia Mathews Burwell70x70pxBostadsministerframeless|131x131pxJulian Castro70x70pxTransportministerframeless|122x122pxAnthony Foxx73x73pxEnergiministerframeless|121x121pxErnest Moniz75x75pxUtbildningsministerframeless|130x130pxJohn King, Jr.75x75pxVeteranministerframeless|122x122pxBob McDonald75x75pxInrikessäkerhetsministerframeless|130x130pxJeh Johnson Ämbetsmän på kabinetts-nivå PostInnehavarePostInnehavare75x75px Vita husets stabscheframlös|128x128px

Denis McDonough75x75px Administratör för miljöskyddsmyndighetenramlös|122x122px

Gina McCarthy75x75px Chef för Office of Management and Budgetramlös|131x131px

Shaun Donovan75x75px Nationell underrättelsecheframlös|122x122px

James Clapper75x75px FN-ambassadörramlös|122x122px

Samantha Power75x75px Administratör för småföretagsförvaltningenramlös|127x127px

Maria Contreras-Sweet

Nomineringar till högsta domstolen miniatyr|297x297px|Obama och Sonia Sotomayor. Det fanns tre lediga platser i USA:s högsta domstol under Obamas presidentskap, men han endast två nomineringar godkändes av senaten. I kongressen under hans första mandatperiod, då demokraterna hade en majoritet i senaten, fick han igenom två domare till högsta domstolen, Sonia Sotomayor och Elena Kagan.

Domareen Antonin Scalia avled i februari 2016, under hans andra mandatperiod, då republikanerna hade en majoritet i senaten. I mars 2016 nominerade Obama Merrick Garland från D.C. Circuit för att fylla Scalias plats. Men majoritetsledaren i senaten Mitch McConnell och andra republikanska senatorer hävdade att nomineringar till högsta domstolen inte borde göras under ett presidentvalår och att vinnaren av presidentvalet 2016 istället borde utse Scalias efterträdare. miniatyr|297x297px|Obama och Elena Kagan. Garlands nominering var på senatens bord längre än någon annan nominering till högsta domstolen i historien, och nomineringen gick aldring till omröstning. Obamas efterträdare, President Donald Trump, nominerade senare Neil Gorsuch till Scalias tidigare plats i högsta domstolen, och han bekräftades av senaten i april 2017.

Nomineringar till andra domstolar Obamas presidentskap präglades av strider mellan båda partierna i kongressen om nomineringar av federala domare. Demokraterna anklagade upprepade gånger Republikanerna för att fördröja nomineringar under Obamas presidentskap.

Republikanerna fick en majoritet i senaten efter mellanårsvalet 2014, vilket gav dem makten att blockera alla domarnomineringar. Efter valet bekräftades endast 20 nomineringar av federala domare, ett av det lägsta antal bekräftelser i USA:s historia.

Obamas domarnomineringar var betydligt mer mångfaldiga än tidigare administrationers, med fler utnämningar av kvinnor och minoriteter.

Ståndpunkter

Sjukvård Sjukvård var en av Barack Obamas främsta inrikespolitiska prioriteter under hans presidentskap. Kongressen antog en omfattande lag som senare blev känd som "Obamacare". Sjukvårdsreform hade länge varit en prioritet för Demokraterna, som ville sänka kostnader och utöka försäkring.

I november 2009 godkände representanthuset lagen och endast en republikan röstade ja. I december samma år antog senaten lagen med betydlig högre stöd. Representanthuset inkluderade även en skattehöjning för höginkomsttagare och en offentlig försäkringsoption, medan senatens plan inte gjorde det. Detta inebar att en ny omröstning behövde ske i både representanthuset och senaten. miniatyr|232x232px|Tabell som visar antal amerikaner med försäkring före och efter Obamacare. Representanthuset rösta igenom senatens förslag i mars 2010, utan republikanskt stöd. Obama undertecknade lagen 23 mars 2010, som blev känd som Obamacare – den mest omfattande sociala reformen på decennier.

Lagen mötte stort motstånd efter antagandet, särskilt från republikaner som försökte upphäva den. Lagen överlevde dock två stora rättsliga prövningar i högsta domstolen. Andelen oförsäkrade amerikaner sjönk från 20,2% år 2010 till 13,3% år 2015, trots fortsatt republikanskt motstånd.

Ekonomi Barack Obama tillträdde som president mitt under den globala finanskrisen som började 2007–2008. Hans ekonomiska politik fokuserade på att stabilisera ekonomin, minska arbetslösheten och reformera finanssektorn. Genom omfattande stimulansåtgärder och lagstiftning försökte Obama mildra effekterna av recessionen och lägga grunden för långsiktig tillväxt.

När Obama svors in som president hade finanskrisen redan orsakat massiva förluster på bostadsmarknaden och drivit arbetslösheten till över 10 procent. Ett av hans första steg var att driva igenom American Recovery and Reinvestment Act (ARRA) i februari 2009, en stimulansplan på 787 miljarder dollar. Lagen innefattade investeringar i infrastruktur, utbildning och förnybar energi samt skattelättnader för låg- och medelinkomsttagare. Enligt en rapport från kongressen bidrog ARRA till att skapa eller rädda upp till 3,3 miljoner jobb fram till 2011.

Obama stödde också räddningspaket för bilindustrin, där General Motors och Chrysler fick federala lån för att undvika konkurs. Denna insats, som byggde på Bush-administrationens tidigare åtgärder, räddade över en miljon jobb och hjälpte sektorn att återhämta sig.

För att förhindra framtida kriser undertecknade Obama Dodd-Frank Act i juli 2010. Lagen införde strängare regler för banker, skapade Consumer Financial Protection Bureau (CFPB) för att skydda konsumenter och begränsade riskfyllda finansiella aktiviteter. Kritiker menade att reformen var otillräcklig, medan andra ansåg att den hämmade ekonomisk tillväxt, men den ses allmänt som ett försök att stärka finanssystemets stabilitet.