miniatyr|Första bandets titelsida. Annales de Mathématiques Pures et Appliquées ("Annaler för ren och tillämpad matematik") var en fransk matematiktidskrift som gavs ut av Joseph Gergonne från 1810 till 1831, de två första åren i samarbete med Joseph Esprit Thomas-Lavernède (som, liksom Gergonne, var lärare vid Lycée de Nîmes). Den räknas som den första större tidskrift som helt var inriktad på matematik – även om några kortlivade försök gjorts tidigareSom Karstens Beyträge zur Aufnahme der theoretischen Mathematik (1758–1761),– Hindenburgs Leipziger Magazin für die reine und angewandte Mathematik (1786–1788, i samarbete med Bernoulli), Hindenburgs egen Archiv der reinen und angewandten Mathematik (1795–1800) och Breithaupts Magazin für das Neueste aus der Mathematik (1805). Se Wilhelm Lorey, "August Leopold Crelle zum Gedechtnis" i Journal für die reine und angewandte Mathematik, band 157 (1927), sid. 3–4, Friedelmeyer sid. 2 och Gérini (2016) sid. 127. Tillkomsten av Annales de Gergonne, som den också kallas, markerar den "kursändring" som matematiken gjorde under 1700-talet, från att främst vara en "hjälpvetenskap" till övriga vetenskaper, till att bli ett eget forskningsfält som ej nödvändigtvis hade koppling till den fysiska verkligheten.Friedelmeyer sid. 8. Gergonne inledde första häftet med: "Det är en notervärd säregenhet att, medan det finns en mängd tidskrifter som behandlar allt från politik, juridik, jordbruk, handel, fysik och naturvetenskap till konst och litteratur, de exakta vetenskaperna [=matematiken], som så framgångsrikt utövas idag, inte har en enda regelbundet utkommande publikation som är tillägnad dem; ingen som låter geometrikerBeteckningen "geometriker" föredrogs ofta i stället för "matematiker" vid denna tid. Se Gérini (2017) sid. 4. att etablera ett inbördes utbyte, eller bättre uttryckt, en typ av åsikts- och idégemenskap som besparar dem forskning som utförs i onödan, bara för att de inte har kännedom om att arbetet redan gjorts."Ganska fritt översatt från redaktörernas inledande Prospectus i första häftet 1810. Annalerna skulle även innehålla bokanmälningar och varsamma ("mitt mellan författarens önskemål och läsarens förväntningar") recensioner av nyutkomna verk. Gergonne införde även det "problemlösnings- och frågeavsnitt" som blev standard i efterkommande tidskrifter.Gérini (2016) sid. 131.
"Gergonnes Annaler" gavs ut månadsvis som häften på 32 till 40 sidor, vilka sedan även bands ihop årgångsvis och såldes i bokform. En märkvärdighet härvidlag var att Gergonne räknade årgångarna från juli till juni nästkommande år (eftersom första häftet gavs ut i juli 1810 och Gergonne följde således det akademiska året, "skolåret"; första bandet omfattade därför 1810–1811 och det sista, påbörjade men ej avslutade, 1831–1832).
Sammanlagt publicerades 948 artiklar (nästan 9 000 sidor) av nära 140 olika författareGérini (2010) sid. 5., bland vilka kan nämnas: Abel, Ampère, Brianchon, Cauchy, Chasles, Crelle, Dupin, Galois, Lacroix, Lamé, Libri, Plücker, Poisson, Poncelet, Quételet och Steiner.
Trots att Gergonne bodde i Nîmes och från 1816 i Montpellier (som matematik- och astronomiprofessor vid universitetet där), trycktes Annales av Courcier (från 1825 av Bachelier, som då tog över Courciers verksamhet) i Paris.
Efter julirevolutionen 1830 utsågs han till rektor för Montpelliers universitet, men den därmed ökade arbetsbelastningen (och på grund av att tryckeribranschen hade svårigheter under tiden som följde på revolutionen) gjorde att han tvingades lägga ner sina Annales året därpå.Gérini (2017) sid. 3.
Annales var förebild först för August Leopold Crelles tyska Journal für die reine und angewandte Mathematik (grundad 1826) och Jean Guillaume Garnier och Adolphe Quetelets belgisk-nederländska Correspondance mathématique et physique (1825–1839)Correspondance mathématique et physique på BE Stor.Hossam Elkhadem, 1978, "Histoire de la Correspondance mathématique et physique d'après les lettres de Jean-Guillaume Garnier et Adolphe Quetelet" i Bulletins de l'Académie Royale de Belgique 64 sid. 316-366. och sedan för Joseph Liouvilles franska uppföljare till Annales: Journal de Mathématiques Pures et Appliquées (grundad 1836). Andra tidskrifter för "ren och tillämpad matematik" följde i kölvattnet, som engelska The Quarterly Journal of Pure and Applied Mathematics (Cambridge 1855) och italienska Annali di Matematica Pura ed Applicata (1858).
Referenser Jean-Pierre Friedelmeyer, 1997, "La création des premières revues de mathématiques" i Philosophia Scientiæ 2:3, sid. 1–26. Christian Gérini, 2017, Les Annales de mathématiques pures et appliquées de Gergonne. Christian Gérini, 2016, "Joseph-Diez Gergonne (1771-1859), professeur et recteur d’Académie à Montpellier. Éditeur du premier grand journal de l’histoire des mathématiques et de leur enseignement: les Annales de Gergonne (1810-1831)" i Radford, L., Furinghetti, F., & Hausberger, T. (Eds.) (2016), Proceedings of the 2016 ICME Satellite Meeting of the International Study Group on the Relations Between the History and Pedagogy of Mathematics. Montpellier, France: IREM de Montpellier, sid. 107–134. Christian Gérini, 2017, "Du Journal de L’Ecole polytechnique au Journal de Liouville : les Annales de Mathématiques pures et appliquées de Gergonne et les polytechniciens i Bulletin de la Sabix 45. Noter
Externa länkar Annales de mathématiques pures et appliquées på Numdam. (Alla band och enskilda artiklar från 1810 till 1832 i PDF-format.)
Kategori:Matematiktidskrifter