Generalstaben (Gst), var ett ledningsförband samt den högsta operativa ledningen för svenska armén under Kungl. Maj:t som verkade åren 1695–1937. Staben för Generalstaben var förlagd i Stockholms garnison i Stockholm. Den ersattes 1937 av Försvarsstaben och Arméstaben.
Historik miniatyr|vänster|Johan Adam von Gertten i uniform m/1801 för en överstelöjtnant vid Generalstaben, på bröstet bär han riddartecknet av Svärdsorden. Målning av Alexander Lauréus omkring 1808. Benämningen generalstaben förekom redan under Gustav II Adolfs regeringstid. Karl XI lät utarbeta de första uppmarschplanerna för hären och i en förordning från 1695 meddelades föreskrifter för generalstabstjänsten. Under Karl XII reglerades 1709 och 1717 tjänsterna vid högre kvarter och staber. Under 1700-talet gjordes det litet eller intet på stabstjänstens område till dess Gustav III utfärdade en generaladjutantinstruktion, vars grunder gick tillbaka på Karl XII:s förordningar.
År 1805 utarbetade Gustaf Wilhelm af Tibell ett förslag till reglering av arméns generalstab i fält, samt organiserandet av en fältmätningskår, som också innefattade ett krigsarkiv som skulle finnas i fred. 1816 stadgade Kunglig Majestät att en generalstab under befäl av en generaladjutant för armén skulle inrättas. Den bestod av generaladjutanter, överadjutanter och stabsadjutanter. Även officerare kvarstående på sina regementsstaber, vilka beordrades att för viss tid förrätta generalstabstjänst ingick. År 1811 hade fältmätningskåren förflyttats till Ingenjörskåren men blev 1831 självständig med benämningen Topografiska kåren.
Med departementsreformen 1840 blev chefen för Lantförsvarsdepartementet även chef för Generalstaben, vilket han var till generalstabsreformen 1873. Den dåvarande generalstaben ansågs alldeles för löst organiserad. Staben omorganiserades och krigsministern skildes från uppdraget att vara generalstabschef och en särskild stabschef utsågs.
Vid 1936 års riksdag genomfördes genom försvarsbeslutet 1936 en försvarsreform, vilken gjorde att Generalstaben försvann och ersattes av Försvarsstaben (för krigsmakten i stort) samt Arméstaben. En generalstabskår inrättades med arméstabschefen som obligatorisk chef.
Ingående enheter År 1932 var Generalstaben, Huvudstationen, indelad i följande avdelningar: Centrala avdelningen Kommunikationsavdelningen Organisationsavdelningen Utbildningsavdelningen Utrikesavdelningen Krigshistoriska avdelningen (förenat med Krigsarkivet) Topografiska avdelningen (var ansvarigt för Generalstabens Kartverk)
Generalstaben anvisade också personal till det dåvarande Lantförsvarets kommandoexpedition, arméfördelnings- och militärområdesstaber med flera myndigheter. Generalstabens personal 1932 bestod av regementsofficerare (överadjutanter) och kaptener (stabsadjutanter). Aspiranter, vilka var officerare som genomgått kurser vid behörig militär högskola, kunde också tjänstgöra vid generalstaben.
Chefer Generaladjutanter och Chefer för Generalstaben 1816-1840 (1815) 1816–1828: Magnus Björnstjerna 1828–1840: Magnus Brahe
Chefer för Generalstaben 1840–1873 Statsrådet och Chefen för Lantförsvarsdepartementet
Ordinarie chefer för Generalstaben 1873–1937
1873–1881: Hugo Raab 1882–1885: Axel Ryding 1885–1905: Axel Rappe 1905–1919: Knut Gillis Bildt 1919–1922: Lars Tingsten 1922–1930: Carl Gustaf Hammarskjöld 1930–1933: Bo Boustedt 1933–1937: Oscar Nygren
Tillförordnade chefer för Generalstaben
1882–1885: Axel Rappe 1892–1895: Ernst von der Lancken 1895–1899: Carl Warberg 1899–1899: Knut Gillis Bildt
Bilder
Se även Generalstabskartan
Referenser Tryckta källor Band 11 av Svensk uppslagsbok Gauguin - Gustav III, artikeln Generalstab av major E. O. Bratt (signaturen E . O . B'')
Kategori:Ej längre existerande svenska militära förband Kategori:Ej längre existerande svenska statliga militära myndigheter Kategori:Stockholms garnison Kategori:Svenska militära enheter bildade 1695 Kategori:Svenska militära enheter upplösta 1937